Avsiktsförklaringen – Ett spel för gallerierna?

Avsiktsförklaringen – Ett spel för gallerierna?

Ibland tröttnar vi på smedjan lite på att ständigt lyfta fram brister. Vi vill också ta i hand och se glada ut på bild. Beskriva en ljusnande framtid och lova vändning. Men verkligheten är en annan. Kommunerna dras med mycket stora ekonomiska problem och sättet de hanterar dessa på är att lägga orimliga effektiviseringskrav på redan slutkörd personal. Här ett inlägg om hur Stockholm tänkt sig lösa budgetunderskott genom att låta lärare jobba mer.

Dags att flytta välfärdsproduktionen till Asien?

Dags att flytta välfärdsproduktionen till Asien?

Varför hör vi så mycket om kriser i vård, skola och omsorg? För att hitta förklaringen till det måste vi gå tillbaka 25 år i tiden. Den ekonomiska nedgången under 90-talet tvingade kommuner och landsting att drastiskt anpassa sina utgifter till minskade skatteintäkter. Redan före detta hade politik och förvaltning tittat mot näringslivet för att hitta inspiration till hur offentlig verksamhet kunde styras men det nya ekonomiska läget gjorde att behovet av en ny styrning med fokus på billigare offentlig sektor blev akut

Varför smäller det så i väggarna på fritids?

Varför smäller det så i väggarna på fritids?

När sjuktal redovisas efter yrke likställer slår man ofta ihop förskollärare och fritidspedagoger, som i diagrammet nedan. Konstigt, kan man tycka, men jag har träffat tillräckligt många utbrända fritidspedagoger för att ha på känn att det finns vissa likheter mellan de båda yrkesgruppernas förutsättningar. Ofta beskriver fritidspedagoger samma upplevelse av ökade barngrupper och allt större krav på verksamheten. Men att resurserna bara blir mindre.

Sambandet mellan målstyrd välfärd och psykisk ohälsa

Sambandet mellan målstyrd välfärd och psykisk ohälsa

Ett nytt budgetår har precis inletts i kommuner och landsting. Med redan skyhöga sjuktal ska lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, rektorer och andra yrkesgrupper i välfärden göra underverk för elever/brukare/kunder, i många fall till ett billigare pris än föregående år. Kvalitén ska upp, kostnaden ner. Målen höjs, men skattebetalarnas nota minskar. Det låter bra, men fungerar det verkligen?