Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola. Idag är turen kommen till björkarnas stad, Umeå.

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större

Som fortsättning på vår granskning av landets 290 kommuner tänkte vi använda turerna kring NKS för att beskriva hur det ser ut för Stockholms landstings ekonomi och på vilket sätt allt dyrare investeringskostnader för NKS riskerar att skapa ytterligare besparingskrav i hela Stockholms landstings verksamhet. Är landstingets ekonomi bättre än kommunernas eller finns det effektiviseringskrav här också?

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras

Marknadsföring och effektiviseringskrav – Så ska skolan förbättras

Många lärare fick förra veckan en gratistidning om att vara grundskollärare i brevlådan. På framsidan ser vi Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. Peter ser nöjd ut och i tidningen finns ett fint reportage om hur viktigt han tycker läraryrket är.

Tidningen är uppenbart reklamfinansierad för en mycket stor del av innehållet är artiklar om kommuner som av lite olika skäl anser att lärare bör söka sig till dem. Vi på Tankesmedjan Balans har i dagarna presenterat vår granskning av landets 290 kommuners budgetar. I det här inlägget ska vi jämföra det kommunerna skriver om varför lärare bör jobba hos dem med vad samma kommuner skriver om ekonomin för 2018 i deras kommunbudgetar. Visst låter det festligt?

Växjö – Satsningarna som försvann

Växjö – Satsningarna som försvann

Ibland känner vi på Tankesmedjan Balans att politiker är överdrivet positiva över resurstillskott de påstår sig göra i välfärden. Ibland låter vi det passera obemärkt förbi eftersom vi har jobb och familj att ta hand om och inte kan springa på alla bollar men ibland har vi tid och ork att granska om det verkligen är så mycket pengar som satsas som politiken påstår. Det här inlägget är ett sådant inlägg. Vi ska ta en titt på några påståenden från utbildningsnämnden i Växjös ordförande och se vad som stämmer och vad som inte stämmer.

2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor

2018 – Ytterligare ett år av nedskärningar på landets gymnasieskolor

Den senaste veckan har vi beskrivit hur förskola och fritidshem dränerats på resurser som konsekvens av kommunala besparingar. Tidigare har vi i ett flertal inlägg berättat att samma utveckling skett i grundskolan. Men gymnasiet då? Är det kanske hos de äldre eleverna de här stora satsningarna på skolan som man hört om landat? Det finns som vanligt ett sätt att ta reda på det här. Djupdykning i kommunala dokument!

Häng med!

Det fortsätter att smälla i väggarna på fritids

Det fortsätter att smälla i väggarna på fritids

För knappt ett år sedan skrev vi på Tankesmedjan ett inlägg där vi beskrev hur psykisk ohälsa ökad bland fritidspedagoger och där vi försökte att härleda ökningen till politiska beslut om ambitionsökningar för fritidshemmen. Ambitionsökningar som inte följt av motsvarande ökning av fritidshemmens resurser. I dagens inlägg ska vi titta lite på hur statens satsning på mer personal i fritidshemmen fallit ut, den s.k. Fritidshemssatsningen. 

Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!

Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!

Stegvis upptrappat kommer staten att satsa sex miljarder på att öka likvärdigheten i den svenska skolan. Förslaget att tillföra resurser till skolan väcktes av Skolkommissionens som ansåg att huvudmännen inte tar tillräckligt ansvar för att rikta pengar till de skolor och elever som behöver det mest. Vi har i tidigare inlägg på bloggen uttryckt viss tveksamhet över att den här satsningen alls ska nå fram till skolorna eftersom det i den kommunala styrningen av skolan finns en mekanism som göra att skolans resurser istället ska minskas varje år.

Idag tar vi en titt på utbildningsnämnden i Stockholm Stads budget. Blir det mer pengar till skolan eller försvinner de i kommunala effektiviseringskrav?

Botkyrkas kommunala lärarlönelyft – ett luftslott!

Botkyrkas kommunala lärarlönelyft – ett luftslott!

Både regering och fackliga organisationer menar att kommunerna borde ta ett eget ansvar och skjuta till egna pengar till de lärare som inte fått ta del av de statliga pengarna. Några kommuner har också valt att göra egna kommunala lärarlönelyft. Den största av de kommuner är Botkyrka. I veckan skrev Skolvärlden en artikel om Botkyrkas satsning på ett kommunalt lärarlönelyft. Deras hyllade satsning innebär att alla lärare fått ett lönelyft med 1200 kronor, utöver de statliga medlen. Mycket pengar!

Men hur har man egentligen hittat pengar till den här satsningen? Vi kollar i kommunarkivet!