Det finns att välja mellan för alla landets femtonåringar som funderar över sitt gymnasieval. Drottning Blankas Gymnasieskolor, Cybergymnasiet, Snitz, NTI-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Rytmus Musikgymnasium, Internationella Hotell- och Restaurangskolan, Designgymnasiet, Praktiska gymnasiet, Framtidsgymnasiet, Didaktus, Klara Teoretiska, ProCivitas, Sjölins gymnasium, Donnergymnasiet.
Friskolereformen – och finansieringen av skolor via offentlig skolpeng – har skapat möjlighet för mängder av olika skolhuvudmän att driva verksamhet. Det här är naturligtvis en önskad utveckling för dem som tror på marknadskrafterna och konkurrens som drivkraft för bättre kvalitet i skolan.
Själv är jag skeptisk till marknadsskolan men jag menar att även de mest nyliberala borde se med oro på det som håller på att hända med den svenska gymnasiemarknaden. De i inledningen nämnda skolorna ägs nämligen av samma bolag, börsnoterade AcadeMedia, med en årlig omsättning på över 14 miljarder kronor.
Genom ständiga uppköp av mindre konkurrenter samlar – eller som det heter på ekonomernas språk, konsoliderar – AcadeMedia hela tiden fler och fler varumärken under sitt paraply. Mellan de skolorna råder ingen konkurrens om eleverna. En elev som vill gå samhällsprogrammet och väljer mellan Klara gymnasium, Sjölins gymnasium och Donnergymnasiet väljer mellan AcadeMedia, AcadeMedia och AcadeMedia.
Men det blir mer bekymmersamt än så för försvararna av det svenska marknadsexperimentet, och av konkurrens mellan olika skolföretag. AcadeMedia har nämligen samma uppköpsstrategi när det gäller de portaler som många femtonåringar använder för att orientera sig inför gymnasievalet.
Studier.se, gymnasiekoll.se, gymnasieguiden.se, framtid.se, frågasyv.se, och snackamedsyv.se ägs numer av AcadeMedia. Den största fristående aktören på gymnasiemarknaden har nästan köpt sig en monopolsituation när det gäller gratis studievägledning och gymnasieinformation för ungdomar.
Academedias grundskolor (Innovitaskolan, Montessori Mondial, Noblaskolan, Pops Academy och Vittra) har fler elever per studievägledare än snittet för landets kommunala skolor. Friskolor ersätts i skolpengen efter kommunens genomsnittskostnad. AcadeMedia får således ersättning för en nivå av vägledning som de sedan struntar i att erbjuda på sina egna grundskolor.
Skolpeng som bland annat skulle använts till studievägledning i AcadeMedias grundskolor har istället använts för att köpa upp företag som ger studievägledning utanför det reglerade skolsystemet. Här gäller inte skollagens krav på opartiskhet. Här finns inga som helst begränsningar för hur man vägleder rådvilla femtonåringar.
AcadeMedia har flyttat studievägledningen till forum där de själva styr över innehållet, där inte Skolverkets allmänna råd för studie och yrkesvägledning begränsar dem. Det här borde verkligen oroa vänner av fri konkurrens.
AcadeMedia har inte bara köpt möjligheten att kommunicera med ungdomar inför deras gymnasieval. Man betalar även för att ge väljarna AcadeMedias version av hur marknadsskolan fungerar. I ett stort antal betalda annonser – utformade för att se ut som redaktionellt material – försöker AcadeMedia att påverka väljarna i valrörelsens slutskede. “Politikerna bör därför akta sig för att göra alltför radikala förändringar i dagens skolsystem. Varför ändra ett vinnande koncept” är ett exempel, “sanningen om friskolor och vinsterna” ett annat.
Men det som mer än något annat kan få symbolisera den oförklarliga naivitet som Sverige har inför den här enorma skolkoncernen är att även staten misslyckas med att se AcadeMedia som den maktspelare de blivit i den svenska utbildningssektorn.
När finansdepartementet ska utse en huvudansvarig för att utreda ett sektorsbidrag för skolan väljer man nämligen SKR:s förre VD Håkan Sörman, numer styrelsemedlem i AcadeMedia och föreslagen att bli ny ordförande för företaget. Detta trots att AcadeMedia redan uttalat en tydlig åsikt i en av utredningens huvudfrågor: att ett sektorsbidrag för skolan skulle drabba friskolornas ekonomi negativt.
AcadeMedia tar över en allt större del av den privata gymnasiemarknaden. AcadeMedia har redan tagit över en stor del av den privata studievägledningsmarknaden. AcadeMedia använder vinst från skolpeng för att genom annonser som ser ut som redaktionellt material försöka påverka väljarna under valrörelsen. AcadeMedias blivande styrelseordförande ska utreda en fråga som i allra högsta grad påverkar bolagets intäkter.
Enligt vilken ideologi är det här rimligt? Knappast liberalismen. Enligt vilken analys av vad som skapar den bästa skolan är det här rimligt? Jag kan inte komma på någon. Det mönster jag kan se är att AcadeMedia är på väg att växa sig så stora att demokratin inte längre rår på dem. En dag kommer väljarna till slut att bestämma sig för att det svenska skolexperimentet inte går att ha kvar, men då är risken stor att AcadeMedia har köpt på sig en så stor andel av skolmarknaden att det inte längre går att reformera skolan i den riktning som väljarna vill.
Det är nog precis den positionen AcadeMedia vill åt genom sin omfattande expansion, att vara ”too big to fail”. Det man kan fråga sig är hur den expansionen kan få fortgå nästan utan kritisk granskning.
Vill du veta mer om marknadsskolan och om hur skolpengssystemet fungerar, eller kanske snarare inte fungerar? Kolla gärna in den korta film som vi tagit fram om det som egentligen är skolans problem och följ oss på Facebook för att bli uppdaterad när vi hittar på något nytt är på bloggen.
Marcus Larsson – Tankesmedjan Balans