Är Vårdförbundets strejkvarsel befogat?

Vårdförbundet hotar med strejk från och med den 4:e juni för att få arbetsgivarna att minska sjuksköterskors arbetsbelastning. Förbundets ordförande Sineva Ribeiro säger i ett uttalande att de varslar om strejk för att de menar allvar med att de vill rädda vården och att deras medlemmar måste få kortare arbetstid för att orka ett helt yrkesliv.

Är detta skrämseltaktik från facket eller en befogad oro för medlemmarnas hälsa? I det här inlägget ska vi redogöra för fakta om hur sjuksköterskor mår på jobbet.

Välfärdsyrken går från frisk- till riskyrke under nittiotalet

Fram till nittiotalet var anställda inom välfärdsyrkena friskare än många andra yrkesgrupper. Arbetsvillkoren i vård, skola och omsorg innebar inte större risk att drabbas av sjukskrivning än anställning inom industrin eller tjänstesektorn. Men i slutet av nittiotalet började det här att förändras. Yrken som tidigare varit friskyrken har nu blivit riskyrken. Forskaren Annika Härenstam menar att det här beror på nedskärningar inom den offentliga sektorn som gjort att yrkesgrupper inom välfärden har fått en tuffare psykosocial arbetsmiljö (tidskriften Allt om arbetsmiljö).  

Försäkringskassans rapport Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv konstaterar likt Härenstam att det är sjukskrivningar pga psykiska diagnoser som ökat och att förändringen inleddes på nittiotalet. Försäkringskassan menar att den ökning av antalet sjukfall orsakade av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner som började ta fart efter den ekonomiska krisen på nittiotalet beror på högre krav och minskade resurser inom vård, skola och omsorg.

Försäkringskassans diagram nedan visar risk för att drabbas av sjukskrivning (ju högre upp desto större risk) och risk för att drabbas av sjukskrivning pga psykiatriska diagnoser (ju längre till höger desto större risk) för olika branscher. Vårdsektorn innebär högst risk för att drabbas av sjukskrivning samt högst risk för att drabbas av sjukskrivning pga psykiatriska diagnoser.

Sjuksköterskors arbetsrelaterade ohälsa

Utvecklingen för yrkesgruppen sjuksköterskor är i allra högsta grad bidragande till att välfärdsyrkena fallit till botten i rankingen av hälsosamma yrken. Försäkringskassans statistik över sjukfall visar att sjuksköterskor löper en mycket större risk för att bli sjukskriven än genomsnittet på arbetsmarknaden. Sjuksköterskor placerar sig även högt upp i AFA-Försäkringars statistik över långa sjukfall och sjuksköterskor är enligt Arbetsmiljöverkets undersökning en av de yrkesgrupper där högst andel medarbetare har besvär på grund av arbetet.

Ekonomiska läget i vården

När pandemin bröt ut, och medborgare som själva satt hemma i sin kontorsstol och jobbade ställde sig upp och applåderade de offentliganställdas insatser, ökade plötsligt intresset för vårdens ekonomiska förutsättningar. Det intresset tycks dock ha gått över för idag är nedskärningarna rekordstora men applåderna har lagt sig.

Vården måste dra ner på resurserna i princip överallt och flera regioner är nu mitt uppe i uppsägningsprocesser. När resurserna minskar – samtidigt som samhället ställer minst lika höga krav på kvalitet och kvantitet – så ökar det glapp mellan krav och resurser som skapar de arbetsmiljöproblem som gjort att bland annat sjuksköterskor inte klarar av att jobba ett helt arbetsliv. Det här leder till att allt fler undersköterskor, sjuksköterskor och läkare bränns ut eller tvingas att byta yrke sent i livet.

Hur borde Vårdförbundet agera?

Ett fackförbunds absolut främsta syfte är att arbeta för att förbättra medlemmarnas arbetsvillkor. De senaste 30 åren har arbetsvillkoren för samtliga välfärdsyrken försämrats och idag är läget sämre än någonsin. Försäkringskassan konstaterar: Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna på grund av stress. Psykisk ohälsa står idag för över hälften av alla längre sjukfall och det är stress­relaterade sjukfall som är vanligast.

Lagstiftningen om arbetsmiljö är mycket tydlig. Arbetsmiljöverket skriver på sin hemsida att arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna.

De lagar vi gemensamt beslutat om säger att ingen ska bli sjuk på grund av sitt arbete. Men de resurser vi också gemensamt beslutat om att sjukvården ska ha är lägre än de krav vi även det gemensamt beslutat om att sjukvårdens medarbetare ska klara.

Det vi som medborgare och väljare främst bör fråga oss är således inte varför Vårdförbundet varslat om strejk utan varför vi som samhälle kräver något av Vårdförbundets medlemmar som de inte har möjligt att leva upp till, och som leder till en arbetsbelastning som är olaglig.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.