- Det här är vårt andra inlägg i serien om socialtjänsten i Göteborg. Läs gärna det första inlägget ”Sociala resursnämnden i Göteborg – En orgie i ”utmaningar”.
Det är kris på socialförvaltningen i Göteborg i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné. Arbetsmiljöverket hotar med vite på 200 000 eftersom kommunen inte gjort tillräckligt för att skapa en dräglig arbetsmiljö för socialsekreterare. Akademikerförbundets huvudskyddsombud beskriver problemet för tidningen ETC.
Socialsekreterare är inte tillräckligt många. Kraven är för höga. Kvalitén blir lidande. Dokumentationen tar för mycket tid. Ok. Vi fattar. Det luktar New Public Managementstyrning lång väg. Säker kan man dock aldrig vara så vi gör som vi brukar; grottar ner oss i myndighetsbeslut och kommunala handlingar. Har krav ökat och har resurser minskat?
Vårt första besök i diariet blir ett stadsdelsnämndsmöte i juni 2015. Många viktiga ärenden att ta tag i för politikerna innan sommarledigheten. Två av punkterna på dagordningen känns extra intressanta. ”Belysning av socialsekreterares arbetssituation” och ”Ekonomisk lägesrapport”.
Socialsekreterares arbetssituation
Stadsdelsförvaltningen (obs! För att läsare som inte jobbar i Gbg ska hänga med kallar vi förvaltning för förvaltning. Inte för ”sektor” som de egentligen kallar förvaltning för i Gbg) har tänkt till kring socialsekreterares arbetssituation och på mötet får politikerna en dragning om läget. Inledningsvis hänvisas till ”Socialsekreterarkommissionen”. Kommissionen var en partsgemensam (arbetsgivare och fack) grupp som kom fram till sju saker som behövde ändras för att förbättra socialsekreterares arbetsmiljö. Läs mer om den här. Förvaltningen konstaterar att arbetet är igång och att förbättringar redan skett. Men så bra då.
Det finns dock fortsatt problem. Till exempel att medarbetare har en besvärlig ”upplevelse” av att arbetsmiljön blivit sämre pga svårigheten att rekrytera personal.
Förvaltningen beskriver sedan ökade krav på verksamheten och effektiviseringskrav som orsak till att arbetsbelastningen ökat. 
En av punkterna i Socialsekreterarkommissionens betänkande var införande av tjänsten ”förste socialsekreterare”. I vanlig ordning fick det inte kosta något. Reformen skulle finansieras inom ram vilket innebar att förändringen inte lett till minskad arbetsbelastning för socialsekreterare, utan ökad. Så snopet.
Ekonomisk lägesrapport
När man som vi läst ett gäng kommunala dokument börjar det klarna var man ska leta efter besparingar. Ofta göms de i lägesrapporter, sällan marknadsförs de i egna ärenden. Vid samma nämndsammanträde som socialsekreterarnas dåliga arbetsförhållanden diskuterades redovisades läget i nämndens ekonomi. Och ja. Det är ytterligare besparingar på gång. Kostnaderna ska minskas med 14 miljoner innan årets slut. Det ska bland annat ske inom IFO (individ och familjeomsorg) och funktionshinderområdet. Men var lugna. Det finns handlingsplaner som kommer att följas upp.
Stadsdelsnämnden konstaterar alltså problem med för lite resurser men beslutar om mindre resurser. Vid samma nämndmöte. Vad har hänt sedan dess? Vi använder de kommande tre årens stadsnämndbudgetar för att beskriva utvecklingen fram till idag. Har krav minskat? Har resurser ökat?
Budget 2016
Under 2015 fanns det besparingskrav på socialtjänsten i stadsdelen Majorna-Linné. Dessa gick inte helt att ta hem under 2015 varför 8 miljoner i underskott fick flyttas över till 2015. Pengar som måste sparas under 2016. Medel till försörjningsstöd (det som slarvigt brukar kallas socialbidrag) minskas jämfört tidigare år. Här pågår en ”översyn” och ”genomlysning”. Ord som brukar användas för att hitta skäl till ytterligare besparingar.
Även funktionshinderområdet hade större kostnader än budgeterat under 2015. Stöd till funktionshindrade och att ge försörjningsstöd till de som behöver är lagstiftad verksamhet som är svår att skära i så det kommer enligt budget att innebära besparingar på annat. Vi tippar mer att göra för de som jobbar med de här verksamheterna.
Förvaltningen måste helt enkelt försöka att hitta kostnadseffektiva rationaliseringar i de här personalintensiva välfärdstjänsterna. Fast vänta. I slutet av budgeten konstaterar man själva att det inte går. Aj då. Nåväl.
Budget 2017
Nytt år och nya möjligheter. Budget 2017. Den svenska konjunkturen är historisk stark. Pengar flödar in till statskassan och kommunerna gör stora överskott. Nu gjordes väl nödvändiga satsningar på socialtjänsten i Majorna- Linné? I synnerhet som nämndpolitikerna konstaterar att kraven (ambitionsnivå och efterfrågan) ökat?
Nä. Den ingående obalansen, dvs minusresultat från 2016 som måste sparas 2017, ligger nu på 15 miljoner. Det blir en ”utmaning” förstås.
Samma visa för funktionshinder och IFO som året innan. Omöjligt att nå balans vilket innebär att pengar måste tas från annat.
”Anpassningsåtgärder” (läs besparingar) i några andra av sektorns områden och ”bemanning som ses över”.
Avslutningsvis, som om det vore en liten grej, har samtliga sektorer fått ett förändringskrav (synonymerna till effektiviseringskrav/besparingar blir allt fler). Budget minskas med 1,25 %. Detta trots tidigare påpekanden att det inte går att göra ”kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster”.
Budget 2018
Dagens datum då. Nu måste väl ändå kommunpolitiker på olika nivåer i Göteborg ha förstått att socialtjänsten behöver mer resurser. Arbetsmiljöverket skäller. Facken skäller. Stadsdelsnämnden pekar själva på det omöjliga i uppdraget att effektivisera verksamheten.
Fortfarande ingen budget i balans. En obalans som såklart stressar organisationen och dess medarbetare. Detta trots beslutade ”anpassningsåtgärder” och ”kostnadsanpassningar för att nå budget i balans”.
Svansföringen hos politiker i stadsdelsnämnden Majorna-Linné är det dock inget fel på. Tre nedskärningsbudgetar i rad efter att arbetsmiljöproblem konstaterats skryter man om ”strategiska satsningar i syfte att sänka ohälsotalen och främja hälsa”.
Vilka satsningar? Det har varit ständiga nedskärningar i nämndens verksamhet samtidigt som sjuktalen ökat för socialsekreterare anställda i Majorna- Linné (källa Arbetsmiljöverket).
Vi sammanfattar
I Sverige finns en stor tilltro till att arbetsmarknadens parter tillsammans ska komma fram till lösningar på problemet med ökad stress i välfärden. Det brukar resultera i grupper som kommer fram till gemensamma handlingsplaner. Ord på papper som ofta är vettiga och som ifall det fanns möjlighet att genomföra orden skulle leda till minskad stress. Det som aldrig står med i de här handlingsplanerna är dock resurser. Aldrig. Samtidigt som handlingsplaner talar om minskad arbetsbelastning är den ekonomiska verkligheten sådan att krav ständigt ökas och resurser ständigt minskas.
Det framgår med all tydlighet att socialtjänsten i stadsdelen Majorna-Linné inte är något undantag. Arbetsmiljöverket har ställt krav och nämnden har svarat med ord i handlingsplaner (vi har tagit del av hundratals sidor dokument men besparat er dessa, läs tex här). Men resurserna har minskat. Varje år. Och ohälsan ökat.
Det ska bli spännande att se om Arbetsmiljöverket står fast vid sitt hot om vite eller om de nöjer sig med arbetsgivarens nya ord i nya handlingsplaner. Hoppas inte. Det behövs ett tydligt ställningstagande från myndigheten att det är handling som räknas. Inte handlingsplaner.
Till sist. Vi är inte ute efter att hänga ut politiker i Majorna-Linné. Faktum är att vi tycker att det är ganska obekvämt. Stadsdelspolitikerna gör säkert så gott de kan med de omöjliga förutsättningar som ges av stat (krav) och kommun (resurser). Majoriteten i stadsdelsnämnden hävdar i artikel i ETC att de försökt att freda socialsekreterare från nedskärningar. Stadsdelsnämndens egna dokument berättar dock en annan historia.
De ökade sjuktalen i, och personalflykten från, välfärden har diskuterats länge nu. Ska vi komma framåt i den diskussionen tror vi att man måste börja i ekonomi och i budget och i kommunpolitikers omöjliga situation. Det enda sätt vi kan komma på är att syna budgetar och visa på vad de faktiskt ofta är. Luftslott.
Tidigare i serien om socialtjänsten i Göteborg:
Ett sista besök i Göteborg – vad görs för att minska sjuktalen?