Trygghet och en lugn miljö i skolan är viktigt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Därför satsas 5 miljoner på bland annat nya skolvärdar, närvaroteam, socialpedagoger och speciallärare och 15 miljoner på ökad kvalitet i förskola och skola.
Så lanserade den styrande majoriteten i Solna sin budget för 2018. Det låter väl bra? Trygghet och ökad kvalitet. Satsningar på förskola och skola. Läsare som varit med oss ett tag vet dock att det politiker skriver om satsningar inte alltid är det. Kanske har ni även läst vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att i 9/10 kommuner finns det risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna.
Idag ska vi visa på ett av de sätt kommunpolitiker använder för att dölja nedskärningar och för att få sämre förutsättningar att låta som bättre förutsättningar. De ger med ena handen men tar lika mycket, eller mer, med andra handen.
Kommunstyrelsens ordförande berättar följande på Solna stads budgetsida på webben.
Här kan ni läsa Solna stads budget för 2018. Med budget som utgångspunkt ska vi försöka att granska i vilken utsträckning de påstådda satsningarna på förskolan och skolan stämmer överens med vad som faktiskt kommer att kunna ske i Solnas förskola och skolor under 2018.
Solna stads politiker använder sig av tre olika modeller för att öka nämndernas ramar. Först ges kompensation för volymökningar, tex fler barn i förskolan, fler barn i grundskolan, osv. Sedan görs en generell uppräkning av nämndernas ramar för att kompensera kostnadsökningar relaterade till löneökningar och inflation. Slutligen finns möjlighet för majoriteten att göra riktade satsningar med de pengar som blir kvar när kommunens intäkter och kostnader summerats.
Volymökningar
Vi har inte hittat någon beskrivning av i vilken utsträckning nämnderna får kompensation för volymökningar så vi utgår från det bästa scenariot, att förskola och skola får full kostnadskompensation för varje ny elev. Så är det inte i alla kommuner. Vi har sett exempel på att kommuner ger 80 % kompensation, 50 % kompensation och tom 0 % kompensation för volymökningar. Men låt oss vara välvilliga här och utgå från full kompensation i våra fortsatta beräkningar.
Löne-/prisökningar
Majoriteten i Solna stad berättar att de under en lång period ökat nämndernas ramar med lika mycket, eller kanske snarare lika lite. Syftet med att ha samma nivå på generell uppräkning är att nämnderna ska kunna planera långsiktigt och anpassa sina utgifter efter kända intäkter. Uppräkningen är mindre än kostnadsökningarna. Skillnaden mellan kostnadsökning och uppräkning behöver nämnderna arbeta in själva genom effektiviseringar. Politikerna är tydliga. Man förväntar sig att de anställda ska leverera ständigt billigare välfärd.
Hur mycket ökar då ramarna varje år? Jo med en ynka procent.
En procent är väldigt lite. Solna stads politiker påstår att inflation och löneökningstakt bedöms öka måttligt de kommande åren. Men priserna beräknas öka närmare två procent, och de genomsnittliga kostnaderna för löner ca tre procent, i snitt för svenska kommuner under 2018.. Lärarlönerna kommer pga lärarbristen öka med mer än så och lärarlönerna i Stockholm troligen öka med ytterligare något. En procent generell uppräkning av utbildningsnämndens ram kommer inte på långa vägar att räcka för att kompensera förskolan och skolan för årets kostnadsökningar.
Det här vet förstås politikerna i Solna. Det går inte att öka ramen med en procent per år i vård, skola och omsorg där kostnaderna ökar med kanske 3-4 procent per år. Därför riktas pengar till skolan under rubriken ”politiska prioriteringar”. Pengar som man presenterar som ”satsningar”.
Politiska prioriteringar
Här kommer de 20 miljonerna från inläggets inledning in i bilden. Ni ser i klippet nedan att både omvårdnadsnämndens och barn- och utbildningsnämnden ska använda de här satsningarna för ”kvalitetssäkring”. Uppdraget är inte mer preciserat än så. Politikerna vet att pengarna inte kommer att räcka till något nytt utan att de måste användas för att så gott det går täcka upp för den låga generella uppräkningen. Det går inte att skicka med ett uppdrag att göra mer av något. Men de får det ändå att framstå som en satsning.
Sammanlagd ramökning
Men vänta lite nu. Är inte detta att dra väldigt tidiga slutsatser? Hur mycket blir den där procenten i generell ökning och de 20 miljonerna tillsammans? De kanske blir en ordentlig satsning ändå när allt kommer omkring?
Vi räknar på det. 2017 fick barn- och utbildningsnämnden 1 249 411 000 kronor till sin verksamhet. Den politiska prioriteringen 2018 är 20 000 000. Det innebär att satsningen ökar nämndens ram med 1,6 %. Tillsammans med den generella ramökningen på en procent landar vi på 2,6 % i sammanlagd ökning.
Här lockas man till slutsatsen att skolpengen ökar med 2,6 % och att det faktiskt inte är så illa. Tyvärr är det en felaktig slutsats. Vi tar en titt i barn- och utbildningsnämndens beslut om skolpeng för 2018.
Räknar ni på förändringen av skolpeng i de olika kategorierna kommer ni fram till att samtliga höjts med ca en procent. Var tog de extra pengarna vägen? Säg det.
Tidigare års budget
Majoriteten i Solna stad har ju hållit på så här ett tag. Hur har det fungerat? Lyckades barn- och utbildningsnämnden klara den där effektiviseringen under 2017?
Nej. Det kan man inte påstå. Om det inte varit för pengar från migrationsverket skulle en mycket stor skuld skickats med till 2018. Nu stannade den på 16,9 miljoner, bland annat pga högre löner för lärare.
Vi sammanfattar
Majoriteten i Solna stad ökar barn- och utbildningsnämndens budget med ynka en procent per år. Sedan gör man ”politiska prioriteringar” som man säljer in som satsningar. Inte ens tillsammans utgör ramökningen och den politiska prioriteringen en satsning och när nämndramen omvandlas till förskole- och skolpeng har de extra satsningarna försvunnit helt. Kanske har satsningarna använts för att finansiera det underskott nämnden tog med sig in i 2018.
Solnabornas krav på förskolan och skolan ökar, de tror ju att det satsats. Men resurserna för att förskolor och skolor ska kunna nå de redan höga kraven på verksamheten har i praktiken minskats. Det här ständigt ökade glappet mellan krav och resurser är vad som skapar arbetsrelaterad psykisk ohälsa för medarbetare i förskolan och skolan. Och det glappet växer, för varje år som går. I Solna och i de flesta andra kommuner.
Ikväll är det dags för Melodifestivalens final i Friends arena. När Solna stad drog sig ur ägandet av arenan för två år sedan gjorde man det med en total förlust på ca 600 miljoner kronor. En bra investering enligt kommunstyrelsens ordförande.
Att kompensera barn och utbildningsnämnden för förskolan och skolans faktiska kostnadsökningar under 2018 och undvika besparingskrav hade grovt uppskattat kostat ytterligare 20 miljoner. Förlusten staden gjorde på arenan hade kunnat finansiera sådana satsningar de kommande 30 åren. Rätt eller fel prioritering? Det avgör inte vi. Det får vara upp till Solnas skattebetalare att tycka till om. Det vi kan avgöra är att i Solna skär politikerna ner på förskolan och skolan och att man gör det på ett väldigt fult sätt, genom att hävda att man satsar!
Lästips