Citatet kommer från Skolnämnden i Mölndal och hör till ärendet ”förslag till åtgärdsplan 2018”. Redan i april konstaterar förvaltningen att pengarna inte kommer att räcka och att förskola och skola måste börja spara. Trots att alla politiska partier pratar om att de satsar på förskolan och skolan sker något helt annat i praktiken. Trots att alla politiska partier pratar om att arbetsbelastningen i förskolan och skolan måste minska sker något helt annat i praktiken.
Vad kommer det sig att det är så här? Ni som följt oss vet att nio av tio kommuner skär ner på välfärden under 2018. Vi får allt fler tips från förtvivlade barnskötare, förskollärare, lärare och rektorer om att kolla läget i deras kommuner eftersom de märker hur arbetsbelastningen bara ökar. Ändå skrivs väldigt lite om detta i ”vanlig” media. Varför är det så? Troligen är förklaringen ganska enkel, nämligen att budget och ekonomi är ganska svårt.
Det är därför ni har oss. I det här inlägget ska vi försöka att förklara Mölndals besparingskrav på förskola och skola genom att steg för steg följa pengarnas väg i kommunen. Från kommunfullmäktige till klassrum. Häng med!
Kommunbudgeten är en kommuns viktigaste dokument. Här bestäms hur mycket pengar de olika verksamheterna ska få kommande år. Den här länken tar er till Mölndals kommunbudget för 2018. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att lönekostnaderna i kommunal verksamhet kommer att öka med 3,0 % (lärarlönerna kommer troligtvis att öka mer än så). Mölndals styrande majoritet väljer dock att bara kompensera löneökningar med 2,0 %. Mellanskillnaden blir ett sparkrav på förskola och skola.
Vidare minskas ramen för skolnämnden med 0,5 % för att skapa ”verksamhetsutveckling för ökad effektivitet”. Det här är ett lite speciellt sätt att formulera ett besparingskrav. Genom att minska budgeten med en halv procent ska förskolan och skolan tvingas att jobba mer effektivt och därigenom spara pengar.
Sammanlagt ska skolnämnden spara 6,2 miljoner genom den här verksamhetsutvecklingen.
Det var kommunbudgeten. Vi vet nu att de anställdas löner inte kompenseras fullt ut och att skolnämnden ska spara 0,5 % av hela budgeten i s.k. verksamhetsutveckling. Vi går vidare till Skolnämndens senaste möte där vi ska titta lite närmare på två dokument. Först förvaltningens uppföljning av nämndens ekonomi. Ekonomen har tittat på hur mycket förskola och skola gjort av med på löner under årets tre första månader jämför kostnaden med hur mycket pengar till löner som finns i budget för hela året. Skolförvaltningens ekonom konstaterar att prognosen inte ser bra ut. Sammanlagt saknas 6,3 miljoner för en budget i balans. Mest i förskolan. Lite mindre i grundskolan och fritidshem.
Det här är såklart ett problem. Kommunfullmäktige förväntar sig att Skolnämnden håller sin budget och därför beskriver ekonomen mer utförligt vad underskottet beror på i dokumentet förslag på ekonomisk åtgärdsplan. Det där dokumentet där det inledande citatet om vikarier fanns med. Det här är intressant. De senaste åren har barnpengen ökat med i snitt 0,73 %. Det är väldigt lite i jämförelse med hur mycket lönerna ökat för de anställda i förskolan.
Det kommer därför inte som en överraskning att förskolan inte kunde hålla budget förra året. Besparingskraven var så stora att förskolecheferna inte han skära ner så mycket som de kunde under året och det totala underskottet slutade på 12,6 miljoner. Nu har förskolorna hunnit spara de där pengarna som skulle sparats under 2017. Om så inte varit fallet hade underskottet landat på nästan 20 miljoner. Duktigt sparat ändå.
I år har barnpengen ökat med 0,6 %. Det är nästan inget jämfört med löneökningarna anledningen till att förskolan ligger back trots att förra årets besparingar nu klarats av. En åtgärdsplan för ekonomi i balans behöver göras. Mer om den senare.
För först ska vi titta till grundskolan. Grundskolan har fått högre ökningar än förskolan de senaste åren, däremot har ökningarna varit lägre än löneökningarna två av de tre senaste åren. I år visar prognosen ett underskott på tre miljoner kronor.
Skolnämndens förvaltning ger nämndpolitikerna två alternativa sätt att hantera det här underskottet (beslut kommer att tas på nästa nämndmöte). Förslag ett innebär att förskolans och grundskolans får samma uppräkning 2018. Det tillförs inte mer pengar utan resurser omfördelas från grundskolan och fritidshemmet till förskolan. 2,09 % är fortfarande lägre än lönekostnadsökningen.
Enligt förslag två ökas förskolans uppräkning av budget från 0,6 % till 1,2 % och grundskolans uppräkning sänks från 3,2 % till 2,69 %. Inte heller här tillförs mer pengar utan förskolans besparingskrav minskas med 1,5 miljoner och grundskolans ökas med lika mycket.
Med tanke på förutsättningarna i budget är det förstås ingen skräll att resultatet nu blir nedskärningar. Om inte kommunpolitikerna själva listade ut det här när budget klubbades fick de hjälp av de två lärarfacken som i en gemensam protokollsanteckning konstaterade att skolnämndens budget kommer att leda till ökad ohälsa och lägre kvalitet.
Vi repeterar. Kommunfullmäktige skickar medvetet mindre pengar till förskola och skola än vad verksamheten behöver för att betala ökade kostnader. Mellanskillnaden förväntas barnskötare, förskollärare, lärare och chefer spara in genom att arbeta mer effektivt. Det här har man gjort under många år vilket skapat återkommande besparingskrav. I år ser det i vanlig ordning mörkt ut men politikens lösning är inte att skjuta till mer pengar eller sänka kraven på verksamheten utan att omfördela sparkravet så att det blir antingen helt rättvist eller lite mer rättvist fördelat mellan förskola och grundskola.
Det kan inte förvåna någon att folk jobbar sig sjuka i förskolan och skolan. Den här typen av effektiviseringar låter sig inte göras i utbildningssektorn. Snarare beskriver medarbetare att jobbet blir allt tuffare och antalet arbetsuppgifter förskolan och skolan förväntas lösa allt fler. Förskolans och skolans resurser borde därför öka med mer än kostnadsökningar för att minska glappet mellan krav och resurser.
Förskoleupproret har samlat ihop vittnesskildringar från anställda över hela landet. Vi avslutar vår granskning av Mölndals kommuns skolnämnd med en berättelse från en av Mölndals medarbetare i förskolan.
Snart börjar valrörelsen på allvar. Lita på att alla politiska partier i alla 290 kommuner kommer att gå till val på att satsa på förskolan och skolan. Nöj er inte med det löftet. Ställ följdfrågor. Vi skickar med några tips på sådana.
- Finns det effektiviseringskrav på förskolan och skolan i er budget för 2019?
- Med hur mycket kompenserar ni för löneökningar i er budget för 2019 (bör vara minst tre procent)?
- Med hur mycket kompenserar ni för prisökningar/inflation i er budget för 2019 (bör vara minst två procent)?
- I vilken utsträckning kompenserar ni för volymökningar i er budget för 2019?
Sprid gärna inlägget på sociala medier. Låt oss visa kommunpolitikerna att vi inte accepterar fler dolda nedskärningar i förskolan och skolan!
Lästips
Politiskt tumult och ekonomisk kris: Det är stökigt i Sigtuna