Lärarlönelyftet lämnar ingen lärare oberörd. En del har fått pengar och är nöjda. Andra har inte fått pengar och är arga. Några har fått pengar men tycker ändå att reformen är dålig. Säkert finns det även lärare som tycker att reformen är bra fast de inte fått några extra pengar. Riksrevisionen konstaterar i en rapport att lärarlönelyftet bidragit till upplevelsen av uppdelning i förste, andra och tredjelärare i lärarkåren.
Både regering och fackliga organisationer menar att kommunerna borde ta ett eget ansvar och skjuta till egna pengar till de lärare som inte fått ta del av de statliga pengarna. Några kommuner har också valt att göra egna kommunala lärarlönelyft. Den största av de kommunerna är Botkyrka. I veckan skrev Skolvärlden en artikel om Botkyrkas satsning på ett kommunalt lärarlönelyft. Deras hyllade satsning innebär att alla lärare fått ett lönelyft med 1200 kronor, utöver de statliga medlen. Mycket pengar!
Hur mycket pengar exakt? I Stockholm direkt kan man läsa att 1300 lärare fått 1200 kronor i löneökning. En sammanlagd ökad löneökning för lärare på 1 560 000 kronor i månaden = 18 720 000 kronor i årlig löneökning för kommunens lärare = ca 28 miljoner i kostnad för kommunen.
Hur har då detta finansierats? Följ med till Botkyrka och en djupdykning i kommunens diarium! Först ut är en titt i kommunfullmäktiges Budget för 2017 där vi hittar texten om löneökningar till alla lärare. SVERIGES STÖRSTA KOMMUNALA LÄRARLÖNESATSNING. Bra jobbat Botkyrka.
I nämndernas delårsrapporter under 2017 kan man läsa att kommunen förbereder framtida effektiviseringskrav. Vi blir lite oroliga att det är så kommunen har tänkt att hämta hem den ökade lönekostnaden. Det vore inte bra. Effektiviseringskrav har en tendens att leda till mer att göra för lärare och det vore ju trist ifall en del av den höjda lönen skulle behöva tas hem av mer att göra. Tyvärr visar en titt i budget för 2018 att vi har rätt. Samtliga nämnder beordras att effektivisera sin verksamhet med 2 %.
Lönesatsningen kostade ju kommunen 28 miljoner kronor. Pengar som sköts till Utbildningsnämnden år 2017 och som var Sveriges största kommunala lärarlönelyft. Men hur mycket innebar det där effektiviseringskravet på 2 % av budget för 2018?
Femtiotvå miljoner femhundratusen kronor (summorna i tabellen är angivna i tusental)! 
Hur tänker sig Botkyrkas kommunpolitiker att de efterföljande åren blir? Efter rekordnedskärningen för att kompensera rekordsatsningen är det väl slut på effektiviseringskraven. Nej. De fortsätter med två nya procent 2019, ytterligare två procent 2020 och ytterligare två procent 2021. Många procent blir det…
Botkyrka satsade 28 miljoner på ett kommunalt lärarlönelyft år 2017 men de efterföljande fyra åren planerar man att skära ner 217,4 miljoner på utbildningsnämnden. Så mycket blev det till slut av den historiska satsningen på lärares löner. Vi gissar att ni inser vad de här nedskärningarna kommer att leda till. Högre arbetsbelastning för Botkyrkas lärare. Sämre arbetsmiljö. Mer stress. Fler väggar.
Men inte om man frågar politikerna i Botkyrka. Trots de omfattande kraven att göra verksamheten billigare ska nämnderna satsa på att minska sjukfrånvaron. Hur nu det ska gå till.
Vi är ju lite skeptiska till det här med att lyfta vissa lärare men inte andra. Botkyrka lyfts ofta som gott exempel på en huvudman som tar sitt ansvar och skjuter till pengar, så att alla får. Men nu har vi alltså sett hur det går till: De ger en liten flitpeng till lärarna och skär sedan ner mycket, mycket mer.
De som inte är skeptiska, utan tror att lärarlönelyftet kommer att leda till löneökningar, högre status och bättre arbetsmiljö för alla lärare, bör nog i fortsättningen välja någon annan kommun att ta som positivt exempel än Botkyrka.
PS. Vi har använt de siffror som finns i den budget som ligger uppe på kommunens hemsida. Vi har inte hittat några andra tillskott av pengar än de som redovisas i texten. Är du kommunpolitiker i Botkyrka och har hittat andra pengar att använda till skolan? Hör gärna av dig! Vår e-postadress är smedjan@tankesmedjanbalans.se.