Det här inlägget är en del av tankesmedjan Balans fokus på Uppsala. Se alla filmsnuttar och läs alla inlägg om Uppsala här.
Förra veckan publicerade vi en granskning av managementkonsultföretaget PwC:s kopplingar till Uppsala kommuns lönekriterium ”mer undervisningstid”. Det visade sig att PwC har ett finger med nästan överallt i välfärden. Kommuner och landsting har blivit en guldgruva för konsultföretag som vill hjälpa politiker att driva välfärden som om den vore ett privat företag.
Idag ska vi ta en titt på något annat som konsultföretag gärna hjälper kommun och landstingspolitiker med. Att bygga arbetsgivarvarumärken. I takt med att arbetsmiljön blivit allt sämre i välfärdssektorerna och därför allt färre vill jobba i vård, skola och omsorg har arbetsgivarvarumärket blivit allt viktigare. Det viktiga är inte hur det är att jobba i kommunen. Det viktiga är hur medarbetare och kommunen själv kommunicerar hur det är att jobba i kommunen. På managementspråk heter detta inte arbetsgivarvarumärke utan ”employer branding”.
I Uppsalas utbildningsnämnd har man förstått värdet av att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och därför gjort en ”plan för strategisk kompetensförsörjning”. Det gäller att ge en samordnad och attraktiv bild av Uppsala kommun och att stärka det man kallar för kommunens platsvarumärke.
Varumärket ska inte bara byggas utåt utan även inåt i organisationen. Det är viktigt att få nuvarande medarbetare att prata gott om kommunen som arbetsgivare.
Sveriges Kommuner och Landsting har skrivit en hel del om det här med employer branding. Här kan ni t ex läsa om att fortsatt effektivisering av välfärden kräver en hög ambition för kommuner och landstings varumärkesarbete. Medborgares krav på verksamheten kommer att öka och konkurrensen med andra utövare kommer att öka men kommuner och landsting kan inte vänta sig mer pengar. För att ändå locka ungdomar att välja välfärden krävs ett starkt varumärke.
Nyckeln är att få medarbetare att tala gott om kommuner och landsting som arbetsgivare.
Det är nämligen så, har SKL kommit fram till, att om kommuner och landsting satsar mycket på att bygga sitt arbetsgivarvarumärke kan man rekrytera bättre medarbetare, men till en lägre lön.
Hur kan det här önskade fokuset på att bygga arbetsgivarvarumärken te sig i praktiken? Vi ska göra nedslag i två Stockholmskommuner som tar det employer branding på största allvar. Sollentuna och Huddinge.
Huddinge
I Huddinge tycker man att employer branding är viktigt. HR-avdelningen och kommunikationsavdelningen jobbar tillsammans för att få medarbetare att förmedla spännande och meningsfulla upplevelser i sin vardag, där det ger bäst genomslagskraft.
Om man tittar lite djupare i kommunens dokument träder dock en annorlunda bild fram. Vi har tidigare beskrivit hur både kommunens grundskolenämnd och förskolenämnd måste spara väldigt mycket pengar eftersom de inte klarat av de stora effektiviseringskraven de senaste åren. Arbetsbelastningen kommer att öka och möjligheten att locka nya medarbetare med höga löner kommer att minska. Hur tänker politikerna i grundskolenämnden i Huddinge ta sig an det problemet? Jo, bland annat genom att delta i projektet Arbetsgivarvarumärket.
Samma strategi har politikerna i Huddinges förskolenämnd valt. För att inte arbetsgivarvarumärket ska påverkas negativt av nedskärningarna på förskolan ska kommunikationsavdelningen visa fördelar med att arbeta i Huddinges förskolor och poängtera alla de spännande utvecklingsinsatser som pågår i kommunen. Allt för att inte fokus ska läggas på mångmiljonbesparingar.
Sollentuna (OBS! SOLLENTUNA HAR TAGIT BORT LÖNEKRITERIET SOM NÄMNS NEDAN I SINA UPPDATERADE LÖNEKRITERIER. BRA AV DEM!)
Även Sollentuna kommun har tänkt igenom det här med employer branding. I den omvärldsanalys kommunen gjort slår politikerna fast att kommunen måste arbeta mer aktivt med sitt arbetsgivarvarumärke.
Hur tänker man göra det? Ja, t ex genom lönekriterierna för skolans område. Lönekriterierna är framtagna tillsammans med det oberoende forskningsinstitutet Ignite, som heter Ignite eftersom de vill tända gnistan som gör att lärare kan brinna för sitt värv.
För bästa möjligheterna till hög lön ska anställda i förskola och skola i Sollentuna vara ambassadörer för sin skola och för kommunen. Man ska bidra till att sätta Sollentunas skolor på kartan, bland annat genom att vara aktiv i sociala medier på ett positivt och framgångsrikt sätt. Att bygga kommunens arbetsgivarvarumärke ger dig mer i lön. Att gnälla på Twitter eller Facebook och vara negativ ger dig mindre i lön.
Vi sammanfattar
I Uppsala har mer undervisningstid blivit lönekriterium för att utbildningsnämnden ska klara de tuffa effektiviseringskraven. I Sollentuna används individuell lön för att bygga kommunens arbetsgivarvarumärke och i praktiken lägga munkavle på medarbetarna. I Huddinge ska besparingar på förskola och skola kompenseras av employer branding. Det viktiga är inte hur det är att jobba i välfärden. Det viktiga är hur man pratar om hur det är att jobba i välfärden. Och någonstans i bakgrunden finns managementkonsulter som instruerar politiker i hur man styr kommuner och landsting som om de vore företag.
Vi tror inte att det här är bra. Den politiskt styrda välfärden ska genomsyras av öppenhet Inte av arbetsgivarvarumärkesbyggande.
Lästips
Sparkrav leder till mer undervisning för gymnasielärare i Uppsala