Tankesmedjan Balans har tidigare sammanfattat en svensk studie om organisatoriska marginaler i äldreomsorgen. Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt vid Örebro universitet undersöker där hur ekonomistyrning påverkar resurser som inte är fullt utnyttjade i vardagen, men som kan behövas när förutsättningarna förändras. Studien visar hur exempelvis överlappande arbetspass, erfaren personal och oanvända lokaler kan bidra till kvalitet… Fortsätt läsa Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
Kategori: New Public Management
Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Martin Gustavsson är docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) vid Stockholms universitet. I april 2022 publicerade han den vetenskapliga artikeln Från automatisk uppräkning till automatiska avdrag: Finansieringsmodeller för högre utbildning 1958–2021 i Statsvetenskaplig tidskrift. Gustavsson konstaterar att den ekonomiska styrningen av högskolan är ett förhållandevis outforskat område. Tidigare… Fortsätt läsa Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Det här inlägget är en sammanfattning av en ny forskningsstudie om ekonomisk effektivisering och organisatoriska marginaler i äldreomsorgen Den 4 augusti 2026 publicerades forskningsartikeln Accounting and slack – in between efficiency and waste Studien har genomförts av Gabriella Wennblom och Niklas Wällstedt, båda forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet. Bakgrunden är erfarenheterna från coronapandemin, då stora brister… Fortsätt läsa Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
Rapporten Tystnad och tystnadskulturer bland anställda i svenskt arbetsliv är en del av ett större forskningsprojekt om tystnadskulturer i arbetslivet. Projektet initierades av Myndigheten för arbetsmiljökunskap 2023 och rapporten publicerades i slutet av förra året av Arbetsmiljöverket. Bakgrunden är att det tidigare saknats en bred kartläggning av hur vanligt det är att anställda avstår från… Fortsätt läsa Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
Artikeln Changing patterns of care among older adults with care needs: Subgroup variations in formal, informal, and privately paid care in Sweden är skriven av Isabelle von Saenger, Lena Dahlberg och Carin Lennartsson och publicerades 2026 i International Journal of Social Welfare. Forskarna är verksamma vid bland annat Aging Research Center vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, Högskolan… Fortsätt läsa Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
Det här är det femte inlägget i vår serie om arbetstid inför den kommande avtalsrörelsen mellan SKR och Sveriges Lärare. Bakgrunden är att SKR har flaggat för att den nya statliga regleringen av lärares undervisningstid förändrar förutsättningarna för lärarnas arbetstidsavtal och att arbetsgivarsidan vill få större rådighet över lärarnas tid. I artikeln The control of time… Fortsätt läsa Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
Diskussionen om lärares arbetstid har blivit särskilt aktuell eftersom den statliga regleringen av undervisningstid förändrar förutsättningarna för hur lärarnas totala arbetstid organiseras. En central fråga blir därför inte bara hur många timmar lärare arbetar, utan hur arbetstiden fördelas och hur mycket kontroll läraren själv har över sitt arbete. I studien Burnout among school teachers: quantitative and… Fortsätt läsa Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
Diskussionen om lärares arbetstid har fått ny aktualitet eftersom staten har beslutat att reglera undervisningstid och tid för planering och uppföljning. Det har också väckt frågan om vad som ska hända med förtroendearbetstiden, alltså den del av arbetstiden som läraren själv i hög grad disponerar. En central fråga är därför hur mycket kontroll lärare bör… Fortsätt läsa Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
Frågan om lärares arbetstid handlar inte bara om hur många timmar lärare arbetar, utan också om vem som bestämmer över tiden och hur den får användas. Det är utgångspunkten för artikeln The Power of Time: Teachers’ Working Day – Negotiating Autonomy and Control av Tove Steen-Olsen och Astrid Grude Eikseth. Studien publicerades 2010 i European Educational Research Journal och… Fortsätt läsa Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
Idag (måndag 31/8) hade Sveriges Lärares förhandlingsdelegation sitt första möte. Det kan bli en ovanligt stökig avtalsrörelse, då arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har aviserat att de vill förändra det nuvarande kollektivavtalet vad gäller lärares möjligheter till förtroendetid. Idag har lärare i snitt 10,5 timmar i veckan som de själva styr över. Mycket talar… Fortsätt läsa Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!