SKL får bestämma sig – behövs det fler eller färre lärare?

SKL får bestämma sig – behövs det fler eller färre lärare?

Idag träffades åter medlarna, SKL och lärarfacken efter att ha ägnat sommaren åt att fundera över turordningsregler. SKL vill att det ska bli lättare att säga upp även lärare eftersom de har fått igenom att det ska vara lättare att säga upp andra yrkesgrupper inom det kommunala avtalsområdet. En konstig sak att fokusera på när det råder brist på samtliga lärarkategorier och när den bristen förväntas öka inom överskådlig framtid.

Det här är ett inlägg om vad SKL istället borde göra

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Sveriges skolchefer vill öka lärares undervisningstid – Svenskt Näringsliv hejar på

Välkommen till det tredje inlägget i vår granskning av föreningen Sveriges skolchefer och vilka frågor de driver. Första inlägget handlade om det krav på ändrat arbetstidsavtal för lärare som styrelsen för föreningen fört fram i en debattartikel och om det faktum att de “glömde” berätta om att de kommuner skolcheferna jobbar i skär ner kraftigt på skolan under 2018. Andra inlägget handlade om den föreläsning om digitalisering och effektivisering SKL:s chefsekonom gav på föreningens årliga skolchefskonferens i våras som avslutades med citatet “varför ha lärare när man kan googla”. Idag ska vi titta närmare på hur skolcheferna tänker sig att effektiviseringen av skolan ska gå till. Lärarna ska undervisa mer!

Framtidens skola – helt utan lärare

Framtidens skola – helt utan lärare

I detta och något eller några till inlägg ska vi kika lite mer på vad föreningen Sveriges skolchefer pysslar med och vilken agenda föreningens styrelse har. Fokus kommer att vara den konferens som föreningen arrangerade i våras där bland annat Peter Fredriksson från Skolverket och Ulrika Carlsson, centerpartistisk skolpolitiker i utbildningsutskottet, var inbjudna talare.

Idag kommer vi att titta lite närmare på ett seminarium med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, som handlade om lärarbristen och om hur kommunerna genom digitalisering kan klara att bedriva undervisning trots minskad lärartäthet.

Skolchefer i nedskärningskommuner “glömmer bort” att kräva mer resurser

Skolchefer i nedskärningskommuner “glömmer bort” att kräva mer resurser

Styrelsen för en förening som består av svenska skolchefer har skrivit en debattartikel om skolan på Dagens Samhälles hemsida. De konstaterar bland annat att lärares arbetsvillkor har förbättrats. Va bra! Om det varit sant. Men nu är det ju inte det och det vet alla som jobbar i ett klassrum och inte som skolchef. Det här är ett inlägg om vad skolcheferna borde ha skrivit om. Nedskärningarna på förskola och skolan i deras egna kommuner.

Det vore fint om politiker inte gjorde sig dummare än vad de är

Det vore fint om politiker inte gjorde sig dummare än vad de är

Här på tankesmedjan Balans håller vi oss så gott vi kan utanför valrörelsen. Fråga oss vad du ska rösta på, och vi rycker på axlarna. Inget enskilt parti, ingen särskild kommun eller landsting och ingen speciell politiker bör beskyllas för att ha orsakat det glapp mellan krav och resurser som har gjort välfärden till en hälsofarlig arbetsplats. Och inget enskilt val kan lösa det här problemet.

Men det finns gott om politiker som förvärrar det. Häng med till Ängelholm!

Stora besparingar på förskola och skola hotar i Ängelholm

Stora besparingar på förskola och skola hotar i Ängelholm

Det politiska läget i Ängelholm är lite stökigt. Kommunen styrs av socialdemokrater i minoritet men med alliansens budget och i kommunfullmäktige sitter fyra politiska vildar som gör det politiska livet extra oförutsägbart. Om två veckor ska kommunstyrelsen behandla förslaget på politiska ramar inför 2019, men de politiska partierna har inte själva gjort något förslag till budget. Eftersom situationen är så trasslig i Ängelholm jobbar man istället med en tjänstemannabudget som grund och sedan ges de politiska partierna möjlighet att göra egna prioriteringar inom tjänstemännens budgetförslag.

Det här inlägget baserar sig på ännu opublicerade budgethandlingar som vi tagit del av och det är verkligen ingen trevlig läsning för kommunens elever, föräldrar och lärare. Inledningsvis beskrivs hur mycket bättre kommunens olika verksamheter ska bli tack vare den föreslagna budgeten men när vi läser det finstilta framträder en helt annan bild. En bild vi kommer att måla upp för er i det här blogginlägget. Trevlig läsning.

Göteborg stad väljer arbetsgivarvarumärke framför yttrandefrihet

Göteborg stad väljer arbetsgivarvarumärke framför yttrandefrihet

Idag demonstrerar Förskoleupproret på Göteborgs gator. Förskollärare och barnskötare som har fått nog av hälsofarlig arbetsmiljö samlas för att berätta för politikerna att de fått nog av hälsofarlig arbetsmiljö. De senaste veckorna har tyvärr fokus flyttats från arbetsmiljön i förskolan till huruvida personalen i förskolan ska få ha på sig Förskoleupprorets tröjor på jobbet. Göteborg stad har sagt nej. Många andra kommuner har sagt ja. I Göteborg har det till och med gått så långt att Göteborg stad förbjudit förskolepersonal att ha på sig Lärarförbundets pin med texten “färre barn i barngrupperna nu”. Mest diskussion har det blivit i Stadsdelen Östra Göteborg. Vi har tagit del av mailkonversation mellan områdeschef och förskolechefer/fackliga förtroendemän. Ta en minut och läs igenom.

Employer branding – Det är utsidan som räknas

Employer branding – Det är utsidan som räknas

Idag ska vi ta en titt på något annat som konsultföretag gärna hjälper kommun och landstingspolitiker med. Att bygga arbetsgivarvarumärken. I takt med att arbetsmiljön blivit allt sämre i välfärdssektorerna och därför allt färre vill jobba i vård, skola och omsorg har arbetsgivarvarumärket blivit allt viktigare. Det viktiga är inte hur det är att jobba i kommunen. Det viktiga är hur medarbetare och kommunen själv kommunicerar hur det är att jobba i kommunen. På managementspråk heter detta inte arbetsgivarvarumärke utan “employer branding”.