S och M enas om stora besparingar på välfärden i Kungälv

S och M enas om stora besparingar på välfärden i Kungälv

För drygt ett och ett halvt år sedan gjorde vi ett besök i Kungälvs kommun där det politiska styret bestående av de rödgröna, det lokala Utvecklingspartiet och Liberalerna lagt stora besparingskrav på skolan, vården och omsorgen. Efter valet i september blev det delvis maktskifte i kommunen. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet gick ihop i en lite udda allians där det tidigt blev klart att kommunalråden från M och S skulle vara de ledande politiska förgrundsfigurerna.

Nu är budgeten klar för beslut och det riskerar att blir ytterligare besparingar på välfärden i Kungälv.

Låg skatt eller satsningar – Vi tydliggör alternativen

Låg skatt eller satsningar – Vi tydliggör alternativen

årt inlägg om Solnas budget för 2018 fick ganska bra spridning på sociala medier och det har vad vi förstått diskuterats en del skolekonomi bland Solna stads politiker de senaste dagarna. Bra. Eftersom vi är partipolitiskt obundna brukar vi inte ställa olika partiers budgetförslag mot varandra utan bara förklara vad majoritetens förslag innebär för verksamheten. I inlägget om Solna riktades fokus på allianspartiernas budget. I inlägget om Umeå riktades fokus på de rödgrönas budget. Eftersom många efterfrågat information om hur övriga partier prioriterat i sina budgetar gör vi här ett undantag.

Ett sista besök i Göteborg – vad görs för att minska sjuktalen?

Ett sista besök i Göteborg – vad görs för att minska sjuktalen?

Den senaste veckan har vi publicerat två inlägg om arbetsmiljön för anställda inom det sociala området i Göteborgs stad. I det första beskrev vi hur ständiga nedskärningar skapat allt högre arbetsbelastning för de anställda i Sociala resursförvaltningen och i det andra berättade vi om den mycket ansträngda situationen för socialsekreterare i stadsdelen Majorna-Linné. Vi har i tidigare inlägg om skolans styrning kunnat konstatera att effektiviseringskrav i budget ligger bakom ökad arbetsbelastning för lärare. Det är uppenbart att glappet mellan krav och resurser växt sig allt större även inom det sociala området. 

Vad gör då arbetsgivaren åt detta? Vi stannar i Göteborg och tar en titt på den utredning Göteborgs Stad gjort om arbetsmiljön för stadens anställda och chefers möjlighet att leva upp till arbetsmiljölags/föreskrifters skrivelser om balans mellan krav och resurser. Vad gör Göteborgs Stad för analys av arbetsmiljö och arbetsbelastning och vilka förändringar föreslår man för att åtgärda eventuellt glapp mellan krav och resurser? 

Arbetsmiljöverket vs Majorna-Linné

Arbetsmiljöverket vs Majorna-Linné

Det är kris på socialförvaltningen i Göteborg i Stadsdelsnämnden Majorna-Linné. Arbetsmiljöverket hotar med vite på 200 000 eftersom kommunen inte gjort tillräckligt för att skapa en dräglig arbetsmiljö för socialsekreterare.

Socialsekreterare är inte tillräckligt många. Kraven är för höga. Kvalitén blir lidande. Dokumentationen tar för mycket tid. Ok. Vi fattar. Det luktar New Public Managementstyrning lång väg. Säker kan man dock aldrig vara så vi gör som vi brukar; grottar ner oss i myndighetsbeslut och kommunala handlingar. Har krav ökat och har resurser minskat?

Sociala resursnämnden i Göteborg – En orgie i “utmaningar”

Sociala resursnämnden i Göteborg – En orgie i “utmaningar”

I ett stort antal inlägg har vi granskat hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares arbetsmiljö. Bilden av en icke fungerande styrning har blivit tydligare för varje publicerat inlägg. Lärares arbetsbelastning har ökat pga en illasmakande soppa av kommunala effektiviseringskrav, ökade statliga krav på verksamheten, skenande lönekostnader, lärarbrist och allt högre dokumentationskrav.

Hur ser det ut i andra välfärdssektorer?

Vi tänkte de närmaste veckorna ta en närmare titt på styrningen av omsorgssektorn genom att berätta om läget i några av de olika socialnämnderna i Göteborg stad, en av de kommuner i landet med högst sjukfrånvaro.