För någon vecka sedan kuppade oppositionen in 2,5 miljarder extra utöver regeringens utlovade fem miljarder i extra statsbidrag till landets kommuner och regioner. Så nu är det väl lugnt för välfärden?
Nja. Riktigt så enkelt är det inte. Dels är de nya pengarna inte öronmärkta för välfärden utan politiker kan välja att använda dem till skattesänkningar, att stärka resultatet eller till andra kommunala och regionala kostnadsposter än välfärden. Dels hävdar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att de statliga tillskotten inte är tillräckligt stora för att undvika nedskärningar.
Vi ska ta en titt på läget i landets fjärde kommun – Uppsala – för att ge en fördjupad bild av problemet med välfärdens finansiering.
Ofta tas gamla bruksorter som tex Filipstad eller norrlandskommuner som senast Vilhelmina som exempel på fattiga kommuner som måste spara på välfärden. Uppsala är en välmående universitetsstad med växande skatteintäkter och på intet sätt likt vare sig Filipstad eller Vilhelmina.
Först kommer vi att visa hur stora nedskärningarna är i de olika skolformerna, sedan hur stora de är i övriga kommunens verksamheter och till slut ska vi jämföra nedskärningskraven med Uppsalas del av de nya välfärdsmiljarderna.
Utbildningsnämnden
När de styrande politikerna i Uppsala kommun gjort 2020 års budget för de olika nämnderna har de räknat så här:
Först har de ökat 2019 års budget med 2,66 % för att kompensera för ökade lönekostnader och inflation. Sedan har de ökat 2019 års budget för att kompensera för fler elever, fler äldre osv. Men avslutningsvis har de minskat budgeten med ett ”effektiviseringskrav”. Det här kravet på billigare men lika bra verksamhet är lite olika stort för olika nämnder. För Utbildningsnämnden är effektiviseringskravet 1,7 % 2020.
När politikerna i Uppsalas utbildningsnämnd ska fördela resurser till de olika skolformerna har de alltså ett svårt pussel att lägga. Kraven på verksamhetens kvalitet har inte sänkts 2020 jämfört 2019, snarare förväntar sig politikerna i kommunfullmäktige att Uppsalas förskolor och skolor ska lyckas bättre 2020 än 2019. Men nu med 1,7 % sämre förutsättningar.
Utbildningsnämnden har nog försökt att trolla med knäna för att så mycket som möjligt av budget ska gå ut i skolpeng men långt ifrån lyckats.
Förskolans skolpeng höjs t ex bara med 1,4 % under 2020.
SKR:s senaste bedömning är att priser och löner i kommunal verksamhet kommer att öka med 2,6 % under 2020. 2020 års skolpeng för förskolan i Uppsala innebär alltså en relativ sänkning av skolpengen med 1,2 %. Läget är i praktiken ännu värre eftersom löneökningarna i förskolan och skolan pressas upp av personalbrist. Varje krona över 1,4 % i genomsnittlig löneökning 2020 kommer att betalas av de anställda själva.
Skolpengen för grundskolan ökar med 1,7 % 2020. En nedskärning med 0,9 %.
Skolpengen för gymnasieskolan ökar med i snitt 1,6 %. En nedskärning med en procent.
Men i praktiken med närmare 2,6 % eftersom ökade hyror äter upp nästan hela skolpengsökningen.
Det här måste man vara medveten om när man försöker att granska förskolans och skolans nedskärningar. Det är inte alls säkert att hela ökningen kan användas till att öka medarbetares löner. Det ekonomiska läget är oftast ännu värre än vad man kommer fram till när man jämför uppräkning av skolpeng med ökade lönekostnader och inflationsökningen. (Läs gärna vårt inlägg om hur ökade lokalkostnader äter upp mer och mer av Stockholms grundskolors skolpeng).
Samtliga nämnders nedskärningar
I Uppsala kommuns övergripande budget kan man hitta samtliga nämnders krav på ”effektivisering”, dvs samma eller högre kvalitet men till ett lägre pris.
Sammanlagt finns det effektiviseringskrav – eller nedskärningar – på 236,7 miljoner kronor i Uppsalas nämnders budgetar för 2020. Och då är bara nedskärningar jämfört med pris- och löneuppräkning på 2,66 % med i beräkningen. Inte de 17 miljonerna gymnasieskolan måste spara pga ökade hyreskostnader och inte de pengar alla andra verksamheter måste spara av liknande skäl.
Men kanske har det satsats på förskolan och skolan de senaste åren fram till i år? 2020 kanske är ett undantag?
Nej! Årets effektiviseringskrav är inte något undantag. 2019 var utbildningsnämndens effektiviseringskrav 1,9 %, 2018 var det 1,6 % och 2017 var det en procent.
De extra välfärdsmiljarderna
Vi har inte hittat någon fördelning av de extra 2,5 miljarder som kommuner och regioner får som konsekvens av oppositionens tilläggsförslag. Om man använder sig av samma fördelning mellan kommuner och regioner och sedan mellan landets 290 kommuner som gjordes av de ursprungliga fem miljarderna blir Uppsalas andel 117,75 miljoner.
236,7 miljoner i totalt nedskärningskrav i Uppsalas nämnders budgetar minus extra statsbidrag på 117,75 miljoner innebär fortsatt nedskärningskrav på 118,95 miljoner. Alltså en halvering av de ursprungliga nedskärningarna i Uppsala kommun 2020. Den andra halvan måste Uppsala fortfarande skära ner, trots riksdagens beslut om nya pengar.
Under förutsättning att Uppsalas styrande politiker skickar ut hela den nya statliga pengen till verksamheterna för att kompensera för effektiviseringskraven, och inte får för sig att använda dem på annat sätt.
Vi sammanfattar
Utan tvekan behövs de 7,5 extra statliga miljarderna till välfärden men lika säkert är att de inte kommer att räcka för att undvika nedskärningar i vård, skola och omsorg under 2020. Alla kommuner är inte som Uppsala men om alla kommuner vore Uppsala hade det behövts lika mycket till för att bibehålla samma nivå som 2019. Och då vet vi att vissa kommuner är som Filipstad och Vilhelmina.
Framtiden ser inte ljusare ut. Tvärt om. Högre andel unga och gamla och lägre andel i arbetsför ålder skapar ökade kostnader i kommunerna men minskade intäkter.
Om inte de ökade behoven ska kompenseras genom ökning av kommunskatten eller leda till mycket stora nedskärningar måste statens ansvar för kommunernas finansiering öka betydligt mer än med 7,5 miljarder. År, efter år, efter år.
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här:
Stötta tankesmedjan Balans
Lästips