Det här är den tredje delen i Tankesmedjan Balans granskning av den svenska skolmarknaden och av de skol- och förskolekoncerner som växer så att det knakar. I den första delen berättade vi att de vinstdrivande aktiebolagen listat ut att den lag som ger fristående skolor samma grundpeng per elev som kommunala skolor ger möjlighet till enkla vinster. Vi förklarade också att lagen är orimlig eftersom kommunerna har ett större uppdrag än fristående skolor och därför borde få en större grundpeng per elev. I del två beskrev vi hur det gått till när börsnoterade koncernerna Atvexa, Dibber och Norlandia smugit under radarn och byggt vinstmaximerande mångmiljardkoncerner.
I det här inlägget ska vi ge konkreta exempel på hur små aktiebolagsdrivna förskolor och skolor hamnat i händerna på enorma välfärdskoncerner. Vi kommer att göra nedslag i några kommuner som drivit en aktiv avregleringspolitik och granska hur det gått med den politiska strävan att skapa ökad mångfald i förskolan och skolan.
AB Videdals privatskolor i Malmö
Under åttiotalets mitt börjar borgerliga politiker att prata om att det fanns ett behov av att avreglera välfärden. Man menade att offentlig verksamhet måste konkurrensutsättas för att utvecklas och effektiviseras och man föreslog att små privata huvudmän skulle flytta makten närmare de som verkar i den. Ett exempel på en sådan politiker är Lena Jarnbring (M) som 1986 blev ordförande i socialnämnden i Malmö, med ansvar för barnomsorgsfrågor. Här skulle avregleras och barnomsorgen lämpade sig utmärkt för att privatiseras.
Det tog några år men 1992 knoppade Jarnbrings politiska nämnd av förskolan Videdal som togs över av dess dåvarande föreståndare med övrig personal som delägare. Inom några år utökades verksamheten till att även innehålla grundskoleutbildning och AB Videdals privatskolor blev den första aktiebolagsdrivna skolan i Sverige. 2008 såldes dock verksamheten till företaget Rönnberg & Partners AB. Den nya ägaren hade som målsättning att växa och köpte 2015 Montemini Förskola och dess grundskoleverksamhet Helsingborgs Montessoriskola.
I del två av den här granskningen berättade vi om att Caremas grundare Peter Weiderman numer äger och driver det börsnoterade företaget Atvexa. Atvexas affärsidé är att köpa upp mindre förskolor och skolor och låta dem vara vinstgenererande dotterbolag åt moderbolaget. Det här har varit en framgångsrik strategi. Atvexas har ökat sin omsättning med 30 % per år och aktiekursen har skjutit i höjden. Rönnberg & Partners är ett sådant dotterbolag till Atvexa och Peter Weiderman sitter i styrelsen för både Monteminis förskola och Videdals privatskolor.
Den lilla personalägda förskolan Videdal – som avknoppades från Malmö stad med syftet att flytta makten över verksamheten närmare de anställdan – blev först landets första aktiebolagsdrivna grundskola, sedan uppköpt och till slut ett dotterbolag i Atvexakoncernen, med enda syfte att bidra till stigande aktiekurs.
Upplands Väsbys förskolor
2007 drev den moderata kommunledningen i Upplands Väsby igenom en nästan total utförsäljning av den kommunala förskoleverksamheten. Efter avregleringen skulle 28 av 31 förskolor ha små, lokala, huvudmän. Personalen på förskolorna trodde att de skulle få närmare kontakt med sina chefer vilket skulle innebära klarare direktiv och det moderata kommunalrådet var övertygad om att avregleringen skulle förbättra även den kommunala verksamheten och att Väsbyborna skulle bli nöjdare.
Må bra förskolor AB och Ett, tu, tre, förskolor hette de nystartade företagen som tog över driften. Bolagen ägdes av de tidigare kommunala förskolornas chefer men redan 2010 köptes Ett, tu, tre, förskolor upp av den norska förskolekoncernen Acea Holding AS. 2012 köpte Acea Holding förskolebolaget Norlanda (som vi berättade om i del två av granskningen) och skapade en ny koncern under namnet Norlandia. 2016 beslutar sig även ägarna till Må bra förskolor att sälja verksamheten. Ny ägare blir Peter Wedermans förskole- och skolkoncern Atvexa.
Den moderata kommunledningens avreglering, med syfte att förbättra förskolan genom att flytta ägandet närmare verksamheten, slutade med att förskolorna blev en del av två börsnoterade (Norge och USA) utbildningskoncerner. Koncerner som drivs med det uttalade syftet att öka aktievärdet och vinsten.
De ursprungliga ägarna till Må bra och Ett, tu, tre gick troligen inte lottlösa ur det hela. De betalade nämligen bara kostnaden för inventarier när de köpte förskolorna av kommunen men kunde ta betalt för hela värdet när de sålde till skolkoncernerna. Bra affärer för alla inblandade, ja förutom för Upplands Väsbys skattebetalare.
De övriga fristående förskolorna i Upplands Väsby drivs av t ex Magnetica, Frilufts förskolor och Upplands Väsby Vik. Även de är delar av koncerner. Magnetica ägs numer av Lärandegruppen i Sverige som bland annat äger Realgymnasiet. Frilufts förskolor ägs av koncernen Swevende AB och Upplands Väsby Vik ägs av den Örebrobaserade förskolekoncernen Hagvidsons förskolor.
Tibble Gymnasium
Täby kommuns försäljningen av Tibble gymnasium är en historia för sig. Kommunen sålde verksamheten till företaget Cedergrenska som grundats av skolans rektor. En rektor som av en händelse också råkade vara moderat politiker. Försäljningen överklagades eftersom priset var på tok för lågt men trots att kammarrätten dömde mot Täby kommun kunde inte försäljningen återtas. Sålt är sålt och köpt är köpt. Filippa Reinfeldt var nöjd med utförsäljningen, trots att övriga borliga partier anklagade det moderata styret för att ge bort kommunal egendom till privatpersoner.
Eftersom Tibble gymnasium köptes till underpris och att friskolors skolpeng är för hög sett till det ansvar friskolor har jämfört med kommunen (se del 1 av den här granskningen) skapades fina vinster i verksamheten. Vinster som ägarna använt för att köpa upp andra skolor och skapa en skolkoncern där nu sammanlagt 5000 elever har sin skolgång. I skolkoncernen Cedergrenska ingår numer även Täby friskola, Tibble gymnasium campus Kista, Marina läroverket, Atletica idrottsgymnasium och Stockholms idrottsgymnasium.
Vi sammanfattar
Den svenska skolpengen – med samma grundpeng för fristående skolor som för kommunala skolor – har blivit en kassako för dem som köpt avknoppade förskolor och skolor från kommunerna och sedan sålt vidare till skolkoncerner. Varje nytt verksamhetsår fortsätter de avknoppade förskolorna och skolorna att generera vinst till aktieägare i de koncerner som numer äger verksamheterna.
Multinationella välfärdskoncerner och börsnoterade aktiebolag utnyttjar den orättvisa svenska skolpengen för att öka sina vinster. Priset betalas av barn, elever och medarbetare som går i kommunala förskolor och skolor eftersom dessa får en mindre grundpeng relativt det ökade ansvaret som kommunen har. Vi kritiserar inte personerna bakom de här företagen. De följer bara lagar och regler och gör bara det som förväntas av företag på en marknad: tjänar pengar. Men vi tror att det här med att utbildningssektorn blivit en marknad är dåligt för svensk förskola och skola.
Det här var det tredje inlägget i vår granskning av den orättvisa skolpengen och om skolkoncernernas expansion. Vill du lära dig mer om friskolereformen, om hur skolan blivit en marknad och om hur det påverkar alla lärares arbete? Beställ vår bok “De lönsamma”! (Klicka här)
Om några dagar är vi tillbaka med del fyra. Hoppas att vi ses igen!