Det här är den fjärde delen i Tankesmedjan Balans granskning av den svenska skolmarknaden och av de skol- och förskolekoncerner som växer så att det knakar. I den första delen berättade vi att de vinstdrivande aktiebolagen listat ut att den lag som ger fristående skolor samma grundpeng per elev som kommunala skolor ger möjlighet till enkla vinster. I del två beskrev vi hur det gått till när de börsnoterade koncernerna Atvexa, Dibber och Norlandia smugit in under radarn och byggt vinstmaximerande mångmiljardkoncerner. Del tre handlade om hur skolkoncernerna köpt upp de förskolor och skolor som kommuner knoppat av till små fristående huvudmän och i den här fjärde delen ska vi fördjupa oss i skolkoncernen Kunskapsskolan.
Kunskapsskolan driver 29 grundskolor och 7 gymnasieskolor med drygt 14000 elever och ägs av grundaren Peje Emilsson med familj. Peje Emilsson är även ägare av PR-byrån Kreab som han grundade tillsammans med två politikerkollegor under sin tid som moderat politiker. Kreabs band till moderaterna har varit starka sedan starten och kampanjer som PR-byrån varit inblandade i anses ha varit bidragande för att flytta den politiska mitten högerut. En utveckling som gynnat Peje Emilssons skolkoncern och som i o m Januariöverenskommelsen gjort att frågan om vinster i välfärden och friskolereformens segregerande effekter inte ens får diskuteras av regeringen.
Peje Emilsson anses av många vara den främsta arkitekten bakom den svenska skolpengen och han var mycket aktiv i de diskussioner om behovet av avregleringar av skolan som föregick Friskolereformen. Men för Kunskapsskolans ägare har det inte varit tillräckligt med att växa på den svenska marknaden. Koncernen finns representerad i bland annat USA, Indien och i diktaturen Saudiarabien.
Peje Emilsson berättar i Dagens Industri om hemligheten bakom att lyckas med etableringar i Saudiarabien. ”Man måste ha bra kontakter. Vi har varit i kontakt med bland andra utbildningsministern i Saudiarabien för att få detta till stånd.” I samma artikel avslöjar Peje Emilsson att Kunskapsskolan inom 25 år (med nuvarande tillväxt) kommer att ha 100 000 elever i skolor världen runt men att 100 000-gränsen kan komma att nås snabbare än så. En vinstmarginalmål på fem procent nämns i artikeln. Räknat på 100 000 elever blir väldigt mycket pengar.
Ännu mer kommer Kunskapsskolan att växa om andra länder inför skolpeng, något som ägarfamiljen lobbar för ska ske. I en intervju med Ulla Hamilton, VD för Friskolornas Riksförbund – berättar Peje Emilsson att han försökt få regimen i Saudiarabien att införa det svenska skolpengssystemet. Peje Emilsson lyckades ju med samma sak i Sverige, kanske kommer han att lyckas även i Saudiarabien och Indien.
Någon problematisering av samarbetet med den saudiska diktaturregimen och uppstarten av skolor i Saudiarabien finns inte i artiklarna i Dagens Industri. Saudiarabien begår enligt Amnesty International krigsbrott i det pågående kriget med Jemen, fängslar journalister, griper kvinnliga människorättsförsvarare, dömer brottslingar som dömts i tveksamma rättegångar till piskstraff, torterar meningsmotståndare och diskriminerar kvinnor och religiösa minoriteter.
Frågan måste iaf ställas: är det här en rimlig marknad för en svensk skolkoncern, hur stora vinster det än må finnas att hämta? I Kunskapsskolans svenska skolor ska lärare arbeta för att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Hur jobbar lärarna i Kunskapsskolans saudiska skolor med att motverka odemokratiska uttryck?
Kunskapsskolans ägare hänvisar ofta till att ingen aktieutdelning plockas ut ur koncernen och att man inte använder skolpeng för att växa utomlands. Men i en intervju med Aftonbladet erkänner Peje Emilsson att de pengar han satsat inte är någon gåva till skattebetalarna utan att han måste ha rätt att plocka tillbaka pengar och att göra andra investeringar (vilket han såklart har – det är inte aktieägares fel att den svenska skolans styrning ser ut som den gör).
Peje Emilsson förnekar att Kunskapsskolan använder svenska skattepengar för att bygga skolor i Saudiarabien. Däremot säger han att skolan är en del av ett internationellt system att det blir ”en del kostnader för det systemet”.
– Kunskapsskolan satsade 100 miljoner i Sverige innan den gick med vinst. Än så länge har vi inte tagit emot någon aktieutdelning. Men pengar vi har satsat är ingen gåva till svenska skattebetalarna, jag måste ju ha rätt att ta tillbaka delar av pengarna och göra andra investeringar.
Kunskapsskolan i Sverige
Skolverket publicerar inte längre någon statistik över skolors elevsammansättning, personal och betyg men vi har laddat ner det mesta av intresse och lagt upp på bloggen. Av statistiken framgår att Kunskapsskolans lärartäthet är långt under kommunernas snitt och att koncernens skolor således drivs betydligt billigare än kommunernas skolor. Kunskapsskolan kan ha lägre lärartäthet eftersom deras skolor har ett betydligt mindre resurskrävande elevunderlag än vad de kommunala skolorna har.
Två variabler avgör mer än andra hur mycket resurser en skola behöver: föräldrars utbildningsnivå och andel nyinvandrade elever. Bara fyra av Kunskapsskolans 29 skolor har föräldrar med lägre utbildningsnivå än kommunens genomsnitt och bara en av Kunskapsskolans skolor har högre andel nyinvandrade elever än kommunens genomsnitt. Kunskapsskolans skolor behöver helt inte lika många lärare som de kommunala skolorna behöver.
Eftersom den här skillnaden i elevunderlag inte kompenseras tillräckligt i kommunernas resursfördelning samt att friskolors grundpeng är för hög jämfört med kommunernas större uppdrag (se del 1 i den här granskningen) kan skolkoncernen Kunskapsskolan göra ett positivt resultat varje år. 2018 var bolagets resultatet 56 miljoner kronor. Pengar som kan användas för att göra investeringar i t ex länder som Saudiarabien.
De flesta tänker sig nog förskolan och skolan som verksamheter vi väljare kan påverka genom demokratiska val. Men när allt större andel av landets skolor ägs av multinationella koncerner flyttas makten över utbildningen från folket – och in i styrelserummen. Är de växande koncernerna ett hot mot demokratin? Och är det rimligt att lärare på skolor inom samma koncern har uppdrag att motverka odemokratiska uttryck i ett land men anpassa sig till odemokratiska uttryck i ett annat? Och bör den här utvecklingen uppmuntras av skattebetalarna genom högre skolpeng till koncernskolor än vad de borde få?
Vi tror att det här är frågor som inte diskuterats tillräckligt och det är därför vi gör de här djupdykningarna. Det här var det fjärde inlägget i vår granskning av den orättvisa skolpengen och om skolkoncernernas expansion. Vill du lära dig mer om friskolereformen, om hur skolan blivit en marknad och hur det påverkar alla lärares arbete? Beställ vår bok “De lönsamma”! (Klicka här)
Om några dagar är vi tillbaka med del fem. Hoppas att vi ses igen!
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här: