Del 5 Skandalomsusad friskoleentreprenör startar förortskoncern i Göteborg

Dela det här inlägget:

Det här är den femte delen i Tankesmedjan Balans granskning av den svenska skolmarknaden och av de skol- och förskolekoncerner som växer så att det knakar. I den första delen berättade vi att de vinstdrivande aktiebolagen listat ut att den lag som ger fristående skolor samma grundpeng per elev som kommunala skolor, ger möjlighet till enkla vinster. I del två beskrev vi hur det gått till när de börsnoterade koncernerna Atvexa, Dibber och Norlandia byggt vinstmaximerande mångmiljardkoncerner. Del tre handlade om hur skolkoncernerna köpt upp de skolor som kommuner knoppat av till små fristående huvudmän och i den fjärde delen fördjupade vi oss i skolkoncernen Kunskapsskolan. I det här femte inlägget ska vi berätta om det senaste i skolkoncernväg: förortskoncernen!

Välfärdsmarknaden har gjort ett antal entreprenörer mycket rika. Det unika med den marknaden är att företag i vård, skola och omsorg inte nödvändigtvis behöver bedriva verksamhet med bra kvalitet för att vinst kan kunna göras. Pengarna kommer in ändå och när skutan eventuellt sjunker har ägarna tjänat pengar i många år och kan dra sig ur utan att någon större skada sker. De pengar som tjänats kan användas som grundplåt för att starta ett nytt företag som börjar tjäna nya pengar. Två exempel på detta är skolkoncernen Atvexas ägare Peter Weiderman som lyckades sälja skandalbolaget Carema TVÅ gånger till sammanlagd vinst på 210 miljoner och konkursade John Bauerskolans fd VD Anders Hultin som köpte de av koncernens skolor som gick med vinst och startade koncernen Fria Läroverken och nu senast koncernen Nordic International School.

I våras blev det uppståndelse i Göteborg när den socialdemokratiske politikern Patrick Gladh meddelade att han hoppar av jobbet som rektor på Angeredsgymnasiet för att starta Viljaskolan, en aktiebolagsdriven grundskola i Angered. Patrik tvingades lämna sina politiska uppdrag då det här nya projektet inte ansågs rimma väl med den socialdemokratiska ideologin. Men han är inte den ende fd socialdemokraten i projektet. Pengarna som krävs för att dra igång verksamheten kommer nämligen från Ola Salsten – tidigare socialdemokratisk politiker I Kungsbacka – som tillsammans med sin dåvarande kollega tjänade 400 miljoner på att sälja den hårt kritiserade skolkoncernen Baggium (praktiska gymnasiet) till norska riskkapitalister. Baggium blev föremål för hård kritik från Skolinspektionen och koncernens undermåliga utbildningskvalitet granskades även av Utbildningsradion i programmet “Världens bästa skitskola“.

Men nu ska alltså Ola starta nytt skolprojekt tillsammans med Baggiums vice VD Patrik Nystedt och Patrick Gladh, fd rektor på Angeredsgymnasiet. Varför skulle det vara något fel med det? Jo, vi har i ett stort antal granskningar visat att friskolekoncerners vinst skapas genom att de dränerar de kommunala skolorna på mindre resurskrävande elever. I boken “De lönsamma” beskriver vi hur detta inte bara sker i socioekonomiskt starka områden utan även när skolkoncerner etablerar sig i förorten. Jämför man t ex Internationella Engelska Skolans skolor i Kista och Skärholmen med de kommunala skolorna i samma områden ser man att andelen nyinvandrade elever är högre i de kommunala skolorna och att föräldrars utbildningsnivå är högre i IES skolor.

Friskolor i utanförskapsområden lockar de mindre resurskrävande eleverna, eller med andra ord “de lönsamma” eleverna. De kommunala skolornas elevunderlag blir tuffare och de kommunala skolornas rektorer kommer att bli tvungna att skära ner på personal för att anpassa sig till färre elevers skolpeng. Alternativt så kommer rektorerna att gå över budget vilket med dagens ersättningssystem innebär att Viljaskolans ägare får ökad skolpeng. Det är så lagen om “likvärdig” ersättning till skolor fungerar, en lag som i praktiken innebär att skolpengen är orättvis till friskolekoncerneras fördel.

Gemensamt för alla skolkoncerner vi granskat är att kommunikationen riktas till elever med föräldrar som vill vara med och ta ansvar för sina barns skolgång. Viljaskolan är inget undantag. Ansvar i sig är inget fel, det är bra med föräldrar och elever som tar ansvar, men effekten blir att det främst kommer att vara de lönsamma eleverna i stadsdelen Angered som söker sig till Viljaskolan. Lönsamma elever innebär att Viljaskolan kommer att göra vinst, en vinst som enligt Patrick Gladh ska användas till att starta nya skolor.

De flesta koncernskolor finns i ekonomiskt starka bostadsområden. Viljaskolans vill etablera sig i förorten där konkurrensen är mindre. Det är nog mer troligt än otroligt att vi inom några år har Viljaskolor i Biskopsgården, Backa, Frölunda och kanske i områden som Rosengård och Fittja. Här finns ett övre skikt av föräldrar som kommer att se Viljaskolan som ett sätt att komma ifrån de kommunala skolornas bekymmer. Något som kommer att leda till att dessa blir ännu större.

Att använda vinst till att växa är ett känt recept på framgång för skolkoncernerna. Dels ser det bra ut att hålla nere aktieutdelningen, dels är det bra för bolagets värde när skolor och elever blir fler. Det är nämligen här de stora vinsterna kan göras för skolentreprenörer. Academedia är ett exempel på enorm skolkoncern som växer genom att köpa upp mindre koncerner och göra dem till dotterbolag. Det var även så Viljaskolans finansiär Ola Salsten tjänade hundratals miljoner förra gången han var i branschen. Baggium såldes till norska riskkapitalister som några år senare sålde företaget vidare till Academedia som nu äger varumärket Praktiska Gymnasiet med skolor runt om i landet.

Menar vi att personerna bakom Viljaskolan inte vill erbjuda en bra utbildning för de barn som kommer att gå på skolan? Nej. Menar vi att syftet med att starta skolan enbart är att tjäna pengar på kommunala skolans bekostnad? Nej. Konsekvenserna av Vijaskolans etablering i Angered kommer dock att bli precis det. Viljaskolans ägare påstår likt IES brukar göra att den nya skolan bara ska vara ett till alternativ till kommunens verksamhet, inte en konkurrent. Men en marknad fungerar inte så. Det finns inga komplement, det finns bara konkurrenter. På skolmarknaden är det de mindre lönsamma eleverna – som oftast går i kommunala skolor – som är marknadens förlorare. Och skattebetalarna förstås som måste stå för kalaset.

Vinnarna vet vi vilka det är. De som äger skolorna.

Vi tror att det här är frågor som inte diskuterats tillräckligt och det är därför vi gör de här djupdykningarna. Det här var det femte inlägget i vår granskning av den orättvisa skolpengen och om skolkoncernernas expansion. Vill du lära dig mer om friskolereformen, om hur skolan blivit en marknad och hur det påverkar alla lärares arbete? Beställ vår bok “De lönsamma”! (Klicka här).

Om några dagar är vi tillbaka med del sex. Hoppas att vi ses igen!

Del 5 Skandalomsusad friskoleentreprenör startar förortskoncern i Göteborg
Rulla till toppen