Del 6 av “Den orättvisa skolpengen” – JENSEN, elitskola eller fuskbygge?

Dela det här inlägget:

Det här är den sjätte delen i Tankesmedjan Balans granskning av den svenska skolmarknaden och av de skol- och förskolekoncerner som växer så att det knakar. I den första delen berättade vi om att den lag som ger fristående skolor samma grundpeng per elev som kommunala skolor ger möjlighet till enkla vinster. I del två beskrev vi hur det gått till när de börsnoterade koncernerna Atvexa, Dibber och Norlandia byggt vinstmaximerande mångmiljardkoncerner. Del tre handlade om hur skolkoncernerna köpt upp de skolor som kommuner knoppat av till små fristående huvudmän och i den fjärde delen fördjupade vi oss i skolkoncernen Kunskapsskolan. I det femte inlägget fokuserade vi på det senaste i skolkoncernväg: förortskoncernen och i det här inlägget ska vi ge exempel på hur skolkoncernernas kommunikation syftar till att skrämma bort resurskrävande elever.

Numer är statistik över landets skolor affärshemligheter men vi har laddat ner 2019 års statistik från Skolverket och lagt upp här på bloggen. Statistiken över elevsammansättning på friskolor och kommunala skolor är tydlig: friskolor har i regel mindre resurskrävande elever och kommunala skolor har mer resurskrävande elever. Andelen nyinvandrade elever är lägre på fristående skolor men andelen elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning är högre. Det här är variabler vi vet påverkar hur mycket resurser en skola behöver. När vi undersökt några av Internationella Engelska Skolans (IES) skolor i Stockholms förorter har vi sett att den här skillnaden inte bara beror på att fristående och kommunala skolor ibland finns i olika områden. Elevsammansättningen skiljer ofta mellan friskolor och kommunala skolor som ligger i samma område.

Segregationens Göteborg
På listan över de tio grundskolor i Göteborg som har föräldrar med högst utbildningsnivå finns bara en kommunal skola, resten är friskolor. På listan över de 20 grundskolor i Göteborg som inte har en enda nyinvandrad elev finns bara två kommunala skolor, resten är friskolor. Det här är statistik som inte förvånar oss. Vi har under några år granskat skolsegregationen – främst med fokus på IES – och vi har kunnat konstatera att den kommunala skolan allt som oftast har ett betydligt svårare elevunderlag än de fristående skolorna. Det är helt enkelt ett visst segment föräldrar som söker sig till fristående skolor och det är inte de som nyss anlänt till Sverige eller de som bara har egen gymnasieutbildning i bagaget.

I boken “De lönsamma” visade vi hur friskolekoncerner riktar sin kommunikation till högpresterande elever och deras föräldrar, en strategi som uppenbarligen fungerar. I det här inlägget ska vi fördjupa oss i hur skolkoncernen JENSEN kommunicerar med potentiella elever och deras föräldrar.

JENSEN Vasastan
En skolas hemsida är den viktigaste kontaktytan mellan skola och föräldrar/elever. När man klickar sig in på https://www.jensengrundskola.se/goteborg blir det budskap skolans rektor vill försöka att förmedla genast tydligt. Det här är inte en skola för vem som helst, det är en skola för elever som vill ha högre tempo, mycket läxor och fler prov.

Grundskolan i Göteborg har tydligt profilerat sig på disciplin och studiero. Utöver trygghet och studiero i toppklass, lockas skolans elever av högre tempo, avancerad nivå, mycket läxor och fler prov. Skolan strävar efter att vara det främsta valet för alla som vill nå sin fulla potential. Vägen dit består av bra undervisning och mycket hårt arbete.

I fliken “Om skolan” ger rektorn en mer utförlig presentation av skolan. Bland annat konstaterar han att skolan numer är en av Göteborgs populäraste (vi kan tyvärr inte granska påståendet) och att föräldrar brukar ange skolans höga krav på sina elever som orsak till att de sökt sig till JENSEN Vasastan.

Våra elever brukar uppge att de sökt sig till oss eftersom de hört att vi är en ambitiös skola med hög trivsel och god studiero. Våra elever uppskattar att gå på en skola där många satsar på sin utbildning, och de tycker om skolans centrala läge. Föräldrar uppger ofta att de söker en skola som ställer högre krav på sina elever och som säkerställer studiero. 

Sedan förtydligas att elever och vårdnadshavare behöver ta ställning till om eleven klarar JENSENS ambition att alla elever ska kunna nå de högsta kunskapskraven och att det kommer att krävas ännu mer från elever och föräldrar för att den målsättningen ska kunna nås.

Skolans ambition är att alla elever skall kunna nå de högsta kunskapskraven. Detta kommer kräva effektivt lektionsarbete, ännu mer läxor och ännu mer engagemang från vårdnadshavare. Både elever och vårdnadshavare behöver ta ställning till detta innan man söker plats.

För att i ännu högre grad särskilja sig från den kommunala skolan har JENSEN i år börjat med något de kallar “tempoklass”. Tempoklassen är öppen för alla elever att söka men rektor konstaterar att den här klassen passar bättre för några och sämre för andra. Föräldrar och elever kommer även bli bedömda efter hur den här tempoklassen kan tänkas gynna elevens skolgång.

Samtidigt kan Tempoklass passa bättre för några och sämre för andra. Innan inskrivningen till Tempo-klass, kommer blivande elev och vårdnadshavare erbjudas ett samtal med lärare och elevhälsa, där man kan bedöma och diskutera om man tror att Tempoklass kan tänkas gynna elevens totala skolgång.

Går man in på sidan om skolans antagningsprocess ser man att det inte råder något tvivel om att JENSEN är ute efter att locka en viss sorts elever. Genom att ställa krav på både vårdnadshavare och elev säkerställs att elever med föräldrar som saknar engagemang inte söker till skolan.

Genom krav på både vårdnadshavare och elev, säkerställs att engagemanget är det rätta och att eleven verkligen vill börja just på JENSEN. Framför allt har det visat sig att tydlig information både leder till högre resultat och nöjdare elever/vårdnadshavare.

Samma ton i kommunikation med föräldrar och elever finns på helt nystartade JENSEN Tumba. Fokus ligger på lärarens arbete i klassrummet och stöd i form av enskild undervisning eller mindre grupper kommer endast erbjudas i undantagsfall. Har man behov av extra anpassningar av undervisningen kan man redan i ett tidigt skede boka möte med rektor. Troligtvis för att påminnas om att det inte lär bli tal om några dyra lösningar på en elevs behov av stöd.

Vi kommer lägga allt fokus på maximal struktur, disciplin och studiero i klassrummen. Genom att åstadkomma detta vet vi att alla elever fungerar bättre samt att läraren får mer tid till att stötta elevernas kunskapsutveckling i klassrummet. Svårigheter som påverkar den generella studieron hanteras vid behov alltid utanför klassrummet. I övrigt erbjuds enskild undervisning eller små grupper endast i undantagsfall. Vid frågor om extra anpassningar eller särskilt stöd kan man boka ett tidigt telefonmöte med rektor.

Höga krav

Är det dåligt med höga krav och förväntningar? Nej, snarare kan det vara bra om lärare i sin undervisning har höga – men rimliga – förväntningar på elever och föräldrar. Men när skolor på ett tidigt stadium konstaterar att undervisningen på deras skola bara passar för elever som klarar höga krav och har föräldrar som har ett stort engagemang uppstår den typen av segregerande effekter som vi beskrev i inledningen av det här inlägget.

Ingen kommunal skola skulle komma undan med ett upplägg som det JENSEN använder sig av i kommunikation med elever och föräldrar. Skolan har ansvar för att ta hand om alla elever och att försöka att anpassa undervisningen så att den passar både resurskrävande och mindre resurskrävande elever. Det gäller den kommunala skolan och det gäller fristående skolor. Men genom att skicka den här typen av signaler till föräldrar och elever försöker JENSEN att styra elevunderlaget till att främst bestå av mindre resurskrävande elever. Elever som det är lättare att göra vinst på.

Elitskola eller fuskbygge
JENSEN Göteborg har visserligen lägre andel elever med utländsk bakgrund och högre andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning än genomsnittsskolan i Göteborg, men någon elitskola har de ännu inte lyckats bli. Däremot är JENSEN Vasastan en skola som sticker ut när det gäller att sätta högre betyg än vad eleverna fick på de nationella proven i så 9. Mest avviker betygen i matematik där osannolika 69 % av alla elever som gick ut 2019 fick ett högre betyg i matematik än vad de var värda enligt de nationella proven. Det är tydligt att JENSEN:s uttalade krav på elever och föräldrar är betydligt högre än kraven på att de egna betygen ska vara rättvisa. JENSEN Vasastan är ännu mer är ett fuskbygge än vad den är en elitskola.

Det här var det sjätte inlägget i vår granskning av den orättvisa skolpengen och om skolkoncernernas expansion. Vill du lära dig mer om friskolereformen, om hur skolan blivit en marknad och hur det påverkar alla lärares arbete? Beställ vår bok “De lönsamma”! (Klicka här).

Inom några dagar kommer nästa del av granskningen att publiceras på bloggen.

Hoppas att vi ses igen!

Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här:

Del 6 av “Den orättvisa skolpengen” – JENSEN, elitskola eller fuskbygge?
Rulla till toppen