Internationella Engelska Skolan – vars huvudägare finns i Tyskland, Luxemburg och Kuwait – driver redan 36 skolor i Sverige men har klartecken att öppna 12 skolor till de kommande åren. De norskägda skol- och förskolekoncernerna Dibber och Norlandia växer så att det knakar runt om i Sverige. Den skandalomsusade omsorgskoncernen Caremas förre ägare har startat skolkoncernen Atvexa som börsnoterats och driver upp aktiekursen genom att köpa upp små aktiebolagsdrivna skolor.
Peje Emilsson – av många ansedd som den svenska skolpengens fader – samarbetar med diktaturen i Saudiarabien för att sälja in den svenska skolpengen som ett sätt att fördela resurser även i Saudiarabien. Många av de skolor som avknoppats från borgerliga kommuner har köpts upp av multinationella skolmagnater som expanderar genom att samla på sig vinster från så många skolor som möjligt och använder dessa till att köpa nya skolor. Kommun vill stänga egna skolor som går back och sälja ut dem till skolkoncerner.
Om detta och mycket mer handlar vår granskning ”Den orättvisa skolpengen”. I det här första inlägget beskriver vi vad det är skolans styrning som gör den till en guldgruva för koncernerna. I kommande inlägg berättar vi mer om vad det är som håller på att hända med den svenska skolan .
Friskolereformen
När friskolereformen klubbades igenom 1992 innebar den världsunika möjligheter för aktiebolag att göra vinst på skola finansierad av skattemedel. Vinstdriften påstods dock inte leda till minskad kvalitet i svensk skola eftersom vinst både ansågs som något nödvändigt och som något bra. Bland annat påstod vinst behövas för att finansiera återinvesteringar och att det när skolor drivs med vinstsyfte skapas incitament till effektivisering av undervisningen. På liknande sätt som i tillverkningsindustrin skulle tävling mellan olika företag bidra till minskade kostnader för produktion, i det här fallet produktion av utbildning.
Kommunikationen med väljarna handlade dock mindre om hur vinstdriften möjligen skulle kunna minska skolans kostnad och mer om att avregleringen av skolan skulle leda till att pedagogiska alternativ kunde blomstra. Möjligheten för andra än kommunen att driva skolor – ideella eller vinstdrivna – skulle flytta makten över skolan närmare de som verkade i den vilket skulle förbättra skolans kvalitet och bidra till att rädda nedläggningshotade landsbygdsskolor.
Så blev det också, till en början. Men som arbetsgivarorganisationen KFO visat minskar de ideellt drivna skolornas andel av marknaden snabbt till förmån för aktiebolagsdrivna skolkoncerner.
Skolpengen
En bärande del av friskolereformen är ”skolpengen”. Skolpengen är den intäkt skolorna får för varje elev som går på skolan. När friskolereformen sjösattes fick fristående skolor 85 % av den kommunala skolans skolpeng. Socialdemokraterna och Miljöpartiet bestämde några år senare att friskolor skulle ha rätt till samma grundpeng som de kommunala skolorna och det är den lagstiftning som gäller idag. Utöver grundpengen kan kommuner fördela mindre del av den totala skolpengen efter socioekonomiska faktorer. Friskolor ska ha samma möjligheter som kommunala skolor att ta del av de socioekonomiskt fördelade pengarna. Friskolor ska även ha samma möjlighet att söka tilläggsbelopp för elever som behöver särskilt stöd.
Senast den 31 december ska kommuner meddela de friskolor som tar emot elever som bor i kommunen vilken nivå grundpengen ligger på under kommande budgetår. Om de kommunala skolorna inte klarar att hålla sig inom den grundpengen utan behöver lägga mer pengar på sina skolor ökar den kommunala skolans genomsnittliga grundpeng. Friskolor med elever från kommunen har då rätt till motsvarande ökning av grundpengen för sina elever.
Kommunens mer omfattande uppdrag
Samma grundpeng oavsett huvudman hade varit rimligt om huvudmännen haft samma uppdrag. Som vi kommer att återkomma till vid flera tillfällen i den här granskningen har kommuner och friskolor olika uppdrag där kommunens uppdrag är mer omfattande, vilket borde innebära en högre grundpeng än den friskolor får.
Friskolor är kostnadsdrivande för kommunerna på ett antal olika sätt.
Vi har i ett stort antal inlägg beskrivit hur kommunala skolor dräneras på resurser när fristående skolor öppnar. Fördelningen av skolors resurser bygger på hur många elevers skolpeng de har rätt till. När elever slutar på de kommunala skolorna och börjar på en nyöppnad fristående skola minskar de kommunala skolornas totala skolpeng. De kommunala skolornas rektorer har dock fortfarande lika hög lokalkostnad och eftersom det är vanligt att det inte går att slå ihop klasser utan att dessa blir för stora kommer den kommunala skolans rektorer även få svårt att anpassa sina lönekostnader för lärare.
Med färre elever men bara delvis minskade kostnader kommer den kommunala skolans rektorer att antingen skära ner på annat – som tex elevassistenter och läromedel – eller gå över budget. Men om de går över budget måste kommunen betala extra skolpeng till friskolorna.
Kommunen måste även garantera att alla som flyttar till kommunen har en skola att gå till samt att det finns en beredskap för att ta emot elever från friskolor som går i konkurs. Det är inte helt ovanligt att friskoleägare stänger ner verksamheten. Det kan dels bero på att företaget försatts i konkurs men också på att verksamheten inte anses ge tillräckligt med vinst. Bara det senaste åren finns ett flertal exempel på kommuner som med mycket kort varsel fått ta emot elever som gått på friskolor som stängt. Kommunen får inte säga att det är fullt i de kommunala skolorna och att ha sådan överkapacitet i organisationen kostar pengar.
Utöver det måste kommunens organisation anpassas efter upp och nedgångar i elevantal. När elevantalet går upp måste nya skolor byggas som är dyra i drift och när elevantalet går ner kommer det att uppstå överkapacitet på lokaler. En friskola som väljer ett elevantal och anpassar sin organisation efter det elevantalet har inte de problemen och således inte heller de extra kostnaderna för varierande elevantal.
Avslutningsvis är det få kommuner som riktar tillräckligt med resurser till skolor med socioekonomiskt svagt elevunderlag, troligen beroende på att kommunpolitiker inte vågar styra tillräckligt med resurser från skolor med socioekonomiskt starkt elevunderlag. Skolor där många röststarka väljare har sina barn. Som vi kommer att visa senare i granskningen skiljer sig föräldrars utbildningsnivå och andelen nyinvandrade elever stort mellan kommunala och fristående skolor. De fristående skolorna har generellt (det finns såklart undantag) mindre resurskrävande elever att undervisa och kan därför organisera verksamheten billigare än kommunala skolor.
Förslag på minskad skolpeng för fristående skolor
Regeringens utredare Björn Åstrand föreslår i ”Utredningen om en mer likvärdig skola” att fristående skolor endast bör ha rätt till 92 procent av de kommunala skolornas grundpeng. Nätverket för en likvärdig skolas beräkningar indikerar att skillnaden bör vara större än så och föreslår att friskolor ska få 80 procent av grundpengen. Regeringen Bildt beslut att friskolorna bara skulle få 85 procent av kommunernas skolpeng placerar sig således ungefär mittemellan Åstrands och Nätverket för likvärdig skolas slutsatser.
Vad innebär det här för skolkoncernerna?
Det kostar mer att organisera de kommunala skolorna än att organisera de fristående skolorna, men elevernas grundpeng är densamma. Det är inte konstigt att vinstdrivande skolors aktieägare insett att det här är en marknad där det går att göra relativt riskfria vinster och det är därför inte konstigt att skolkoncernerna växer i antal och omfattning.
Det här ganska faktaspäckade första inlägget har varit nödvändigt för att förstå vidden av problemet. Tack för att du orkade ända hit. I kommande inlägg kommer vi att granska de olika skolkoncernernas expansion och då lovar vi att läsningen kommer att bli lättare. Skriv gärna i din mailadress i den lilla rutan som dyker upp i nedersta högra hörnet när du klickar in dig på vår sida så får du en pling i mailen när nästa inlägg är uppe.
Vill du lära dig mer om friskolereformen, om hur skolan blivit en marknad och hur det påverkar alla lärares arbete, vilken skola du än jobbar på? Beställ vår bok ”De lönsamma”! (Klicka här)
Hoppas att vi ses igen!
Nedan lägger vi upp kommande delar i den takt de blir klara
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här: