Ett av friskolereformens syften var att öka antalet huvudmän så att makten över förskolan och skolan flyttades från det stora offentliga till det lilla och fristående. Små förskolor och skolor med olika pedagogiska inriktningar skulle frodas. Att aktiebolag tilläts bli huvudmän ansågs inte vara ett problem eftersom lokalt engagerade ägare med stort intresse för förskolans och skolans kvalitet skulle välja att investera hela vinsten i den egna verksamheten.
Under friskolereformens första år fick fristående skolor bara 85 % av de kommunala skolornas skolpeng. Kommunen måste anpassa organisationen efter skiftande elevkullar – vilket är kostnadsdrivande – och kommunen måste ha beredskap för att ta hand om barn och elever i fristående förskolor och skolor ifall dessa skulle gå i konkurs. Kommunala förskolor och skolor har även ett mer resurskrävande elevunderlag än fristående förskolor och skolor.
Den socialdemokratiska regering som tog över efter regeringen Bildt valde dock att ändra skollagen så att fristående förskolor och skolor fick rätt till samma grundpeng som kommunala förskolor och skolor. Den här ändringen skapade en obalans på förskole- och skolmarknaden där möjligheten att göra vinst på utbildning plötsligt förbättrades markant.
De ökade vinstmarginalerna i den svenska förskolan och skolan väckte aktiekapitalets intresse. Den som kunde köpa på sig flera förskolor och skolor under samma varumärke kunde plötsligt skapa en verksamhet där bolagsvärdet ökade och blev intressant för de större investerarna.
AcadeMedia, Internationella Engelska Skolan, Kunskapsskolan och Jensen är exempel på skolkoncerner som lyckats bra på förskole- och skolmarknaden. Men de senaste åren har ett antal nya förskole- och skolkoncerner etablerat sig, helt under medias radar. Koncerner som har en mycket tydlig strategi att köpa upp mindre aktiebolagsägda förskolor och skolor och införliva dem i de växande koncernerna.
Det börsnoterade bolaget Atvexa driver 128 förskolor och 28 skolor i Sverige. “Vill du att din verksamhet ska bli en del av Atvexagruppen?” är en rubrik på företagets hemsida där man aktivt söker efter förskole- och skolägare som ska välja att sälja sina verksamheter till koncernen. Den norskägda koncernen Norlandia driver 71 förskolor i Sverige och den tillika norska koncernen Dibber driver 74 förskolor och 15 skolor.
Dibbers affärsidé är att köpa upp skolor och ändra verksamhetens pedagogik till “internationell profil”. Man har troligen sett hur Internationella Engelska Skolan gör vinst genom att den engelska profilen attraherar mindre resurskrävande elevunderlag och att profilen möjliggör undantaget från skollagens krav på behörighet. De kan anställa billigare lärare från engelsktalande länder men får ändå samma skolpeng som de kommunala skolorna.
Det är just den detaljen som gör den svenska förskole- och skolmarknaden till en guldgruva för den som har kapital att köpa upp förskolor och skolor: att skollagen garanterar lika grundpeng för fristående och kommunala skolor. Det var inte så friskolereformen var tänkt att fungera. Kontrollen över verksamheten skulle komma närmare klassrummen, inte flyttas till koncernledningens styrelser i andra länder.
Som tur är finns en utredning på regeringens bord som föreslår att fristående förskolor och skolor bör få en lägre grundpeng än de kommunala skolorna. Friskolelobbyn har sågat utredningen och kallat den en attack mot valfriheten. Inget kunde vara mer fel. Utredningen är snarare valfrihetens räddning, för om inte ersättningsnivåerna ändras kommer vi till slut bara ha koncernägda friskolor i Sverige.
Det är inte valfrihet och mångfald – det är enfald.
Marcus Larsson – Tankesmedjan Balans
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tyckte du att det här var en intressant text? Då kommer du att tycka att boken ”De lönsamma” är bra eftersom den handlar om friskolereformen, marknadsskolan och om hur koncernen Internationella Engelska Skolan gör mångmiljonvinster på det svenska skolpengssystemet. De lönsamma kostar bara 139 kronor och kan beställas via den här länken.
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här: