Förra veckan kom regeringen med ett utredningsuppdrag angående ny lag för friskolor som bland annat innehåller formuleringar som tyder på att man vill börja mäta ”förädlingsvärden” i svensk skola. Det här är något som vi skrivit om tidigare i blogginägg och i böcker. Här kommer ett utdrag om förädlingsvärdet ur boken ”De expansiva” som sommarläsning.
Ett aktuellt exempel på att undervisning påverkas av styrning är Svenskt Näringslivs, tankesmedjan Timbros och Internationella Engelska Skolans intresse för att mäta skolors ”Förädlingsvärde”.
Svenskt Näringsliv släppte en rapport om förädlingsvärde våren 2019 där de argumenterade för att svenska skolor borde börja mäta hur mycket enskilda lärares undervisning bidrar med att öka sina elevers kunskaper. Eller uttryckt med företagsekonomiskt språkbruk: hur mycket varje anställds arbetsinsats förädlar värdet på den produkt som skolan tillverkar.
Gabriel Heller-Sahlgren, som är författaren till rapporten, skriver att alla elever borde göra ett diagnostiskt prov redan innan de börjar första klass, att det provet ska samlas in och rättas centralt och att eleverna sedan ska göra återkommande diagnostiska prov där de jämförs med alla landets alla elever. Genom att alla elever testas innan de börjar en ny årskurs kommer det gå att räkna ut hur mycket varje enskild lärare bidragit till att öka varje enskild elevs kunskaper.
Förädlingsvärdet är nära kopplat till diskussionen om skolans effektivitet, och att samhället hela tiden försöker att kräva mer skola för mindre pengar. Svenskt Näringslivs utredare ser förädlingsvärdet som ett sätt att beräkna lärares effektivitet på nationell nivå genom att först beräkna varje enskild lärares förädlingsvärden.
Som citatet nedan visar anser Svenskt Näringsliv att anledningen till att den här typen av mått på skolors kvalitet behövs är att skolmarknaden kräver att föräldrar och elever måste kunna göra informerade val, att företag som verkar på skolmarknaden ska ges rätt ”incitament” och att myndigheter ska kunna hitta brister hos marknadens aktörer.
”Ett effektivt skolsystem kräver i sin tur rigorösa kunskapsmått samt information som skapas utifrån dessa mått. En välfungerande skolmarknad bygger exempelvis på att föräldrar och elever kan göra informerade val – samt att kvalitetsmåtten som lärare och skolor bedöms efter ger rätt incitament för dessa aktörer. För att myndigheter och huvudmän ska kunna identifiera och åtgärda problem i skolsystemet måste de också veta var problemen finns, samt vilka delar som fungerar väl.”
Det är alltså till stor del på grund av marknadsstyrningen av skolan som den här typen av ideér växer fram. Genom att presentera förslag på nya mätningar, nya sätt att granska och nya metoder för att öka ”kundernas” kunskap om marknaden flyttas fokuset i debatten från att marknaden i sig skapar problem till att marknaden behöver regleras. Självklart påverkar en sådan reglering dem som jobbar i verksamheten.
Om lärare ska granskas efter hur mycket de bidrar till effektivitet, och till förädlingsvärdet, kommer lärare att anpassa sin undervisning så att de saker som testerna mäter också är de saker som undervisningen fokuserar på. Ifall alla grundskoleelever ska testas en gång om året kommer frågorna att vara av en viss karaktär för att enkelt kunna rättas och för att man ska kunna dra slutsatser om resultaten. Bra eller dåligt för den svenska skolan – det tar jag inte ställning till – men nationella mätningar av förädlingsvärde skulle leda till förändringar av undervisningens innehåll.
Det som sedan skedde efter att Svenskt Näringsliv släppt rapporten om förädlingsvärde visar vilka ekonomiska muskler marknadsskolans förespråkare har för att driva opinion, göra egenfinansierade utredningar, finansiera forskning och få politiker att testa ideérna i praktiken. Det är också intressant att se hur samordnade de olika aktörerna tycks vara.
I en debattartikel i Dagens Industri i december 2020 skrev den av Svenskt Näringsliv finansierade tankesmedjan Timbro att en fungerande skolmarknad inte kan ha otillräcklig kvalitetskontroll, och att det saknas ”mått som visar hur mycket en skola höjer elevernas resultat från ett år till ett annat, så kallade förädlingsvärden.”
Debattartikeln i DI följdes upp av en längre text på Timbros hemsida där Timbros VD skrev att det finns brister i friskolereformen som ”borgerligheten måste göra upp med för att konkurrens ska driva kvalitetsutveckling i skolan” och att ”genom att mäta kunskapsprogression och skolors förädlingsvärden kan det även bli tydligt vilka insatser som faktiskt gör skillnad för att höja resultaten”.
Marknadsskolans förespråkare vill gärna flytta fokus från hur marknaden påverkar hela skolsystemet, till att fristående skolor håller god kvalitet. Ur deras perspektiv är det en rimlig förskjutning, men för tankesmedjan Balans, som granskar hela skolsystemet, är det problematiskt att utvärdera hela marknadsstyrningen efter kvalitet på skolnivå. Vi menar ju att den orättvisa resursfördelningen gör att kommunala skolor missgynnas ekonomiskt och att det lär påverka resultaten till friskolornas fördel, och vi anser att hela skolsystemets kvalitet måste vara fokus när vi skapar system för att styra skolan.
Genom att försöka att leda i bevis att koncernskolorna håller hög kvalitet försöker koncernernas lobbyorganisationer argumentera för att hela marknadsstyrningen fungerar. Skolkoncernerna IES och Kunskapsskolan har börjat göra egna undersökningar av förädlingsvärdet med hjälp av det av Svenskt Näringsliv finansierade Institutet för Näringslivsforskning (IFS).
Friskolornas Riksförbunds VD Ulla Hamilton skrev i november 2020 en artikel på organisationens hemsida där hon berättade att en sådan undersökning visat att IES och Kunskapsskolan har bättre förädlingsvärden än kommunala skolor, men att detta tystas ner i debatten.
”Det som är intressant är att trots att vi har en mycket omfattande debatt om friskolor i Sverige så har IFN:s Rapport om förädlingsvärden så vitt jag noterat, inte uppmärksammats alls av någon annan än de inblandade. Det borde vara intressant att lyfta dessa resultat i ett läge där många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Är det för att det är friskolehuvudmän som visar sig vara framgångsrika som detta förefaller vilja tystas ner? Är det för att den ideologiska kampen mot friskolor är viktigare än att skolor faktiskt bidrar till att lyfta elevers kunskapsnivåer? Ja man kan undra.”
Under våren 2021 blev det klart att IES grundare Hans och Barbara Bergström donerar 60 miljoner kronor till Handels- högskolan i Stockholm för ett forskningsprojekt om ”School effectiveness research”. Tilläggas bör att Handelshögskolans rektor satt i IES styrelse ända fram till att den här uppgörelsen blev klar, då han av skäl jag inte kunnat hitta lämnade styrelsen.
Ute i verkligheten har tankarna om förädlingsvärde redan börjat användas av kommunpolitiker. Täbys moderatledda majoritet har infört ”kvalitetspeng” när de fördelar resurser till sina skolor. I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver fyra representanter för Moderaterna i Täby att förskolor och skolor som levererar hög kvalitet får mer betalt.
”I Täby har vi löst frågan med en kvalitetspeng som är en rörlig ersättning som utgår om man uppnår en viss kvalitet. Kvalitetspeng har införts inom förskolan, grundskolan, hemtjänsten, vård och omsorgen och nu inom kort för bra mat inom skattefinansierade välfärdsverksamheter. De som levererar en hög kvalitet får mer betalt”.
Istället för att fördela extra resurser till skolor med tuffare socioekonomiska förutsättningar fördelar Täby kommun extra resurser till skolor med till exempel god kunskapsprogression på nationella prov, i praktiken skolor med högt förädlingsvärde.
Enligt kommunens hemsida var IES en av de fem skolor som fick ta del av potten läsåret 2019/2020. Skolverkets statistik visar tydligt att IES Täby aldrig kommit på tal för extrapengar om resurserna istället hade fördelats efter socioekonomisk bakgrund. Det finns alltså goda skäl för IES grundare att donera pengar till Handelshögskolan så att de kan bedriva forskning om förädlingsvärde. Kanske kan donationen i slutändan visa sig vara en investering.
Friskolornas Riksförbund undrar i den ovan citerade debattartikeln om positiva nyheter om friskolor tystas ner. Det behöver de dock inte vara så oroliga för. Även om det vore sant har koncernerna uppenbarligen egna vägar för att påverka politiken.
Så här går det till: Svenskt Näringsliv ger ut en rapport om förädlingsvärdet. Svenskt Näringslivs tankesmedja skriver debattartiklar om förädlingsvärdet. Svenskt Näringslivs forskningsinstitut skriver en rapport om förädlingsvärdet i skolkoncerner. Handelshögskolan forskar om förädlingsvärdet. Politiker implementerar förädlingsvärdet när de fördelar resurser.
Det är inte en nedtystad verksamhet, det är en verksamhet med mycket stora resurser för att driva opinionsarbete.
Vill du läsa hela boken ”De expansiva” och/eller uppföljaren ”De gränslösa”, som handlar om skollobbyismen och före detta politiker som numer äger skolkoncerner? De kostar 150 kronor styck om du beställer direkt från oss. Swisha 123 063 57 14 och skriv din postadress samt DE för ”De expansiva” eller DG för De gränslösa.
Eller så köper du böckerna lite dyrare i nätbokhandeln.