För drygt ett år sedan skrev de socialdemokratiska ministrar som ansvarar för välfärden en debattartikel. Där konstaterade de att samhället under den borgliga regeringen svikit barn, unga, gamla och sjuka, men att den utvecklingen nu skulle vändas.

 Arbetet mot stress och sjukskrivningar skulle bli bättre, lovade de alla offentligt anställda. Ministrarna ansåg inte bara att det var en kvalitetsfråga utan även en kvinnofråga. Sambandet mellan kvinnodominerade yrken och sämre villkor måste brytas.

Efter tankesmedjan Balans granskning av kommuners budgetar för 2018 kan vi konstatera att löftet att sluta skära ner på välfärden inte infriats. I nio av tio svenska kommuner finns stor risk för nedskärningar i välfärden under 2018. Detta beror på så kallade effektiviseringskrav, att man låter bli att skjuter till pengar för att ta höjd för ökande kostnader, eller tidigare underskott som ska “hämtas hem”. Arbetet mot stress och sjukskrivningar har inte resulterat i satsningar på välfärden. Istället har nedskärningarna fortsatt.

Samtidigt har regeringens styrning av Försäkringskassan kritiserats hårt. Allt fler medarbetare i välfärden berättar om att de fått avslag på ansökan om sjukpenning. Facken larmar om att medlemmar som drabbats av stressrelaterade sjukdomar pga sina arbeten i vård, skola och omsorg tvingas bort från de välfärdsyrken de utbildats till och istället ombeds att söka “enklare jobb” i andra yrken.

Allt fler riktar kritik mot regeringen för att den sänkning av sjuktalen som nu kan konstateras beror på att Försäkringskassan gör en hårdare bedömning av sjukpenning än under den borgliga regeringen. Regeringens svar på den kritiken är att Försäkringskassan, tack vare satsningar från regeringen, kan göra rättsäkrare bedömningar. De hänvisar också till att satsningar på välfärdens arbetsmiljö gjort att arbetsmiljön förbättrats. Men några sådana satsningar ser vi alltså inte i ute i kommunerna: där skär man istället ner på ett sätt som ökar arbetsbelastningen.

Idag ska vi ta en titt på Försäkringskassans egen statistik över förändringar i sjukförsäkringen under 2017. På myndighetens hemsida finns nu förra årets årsredovisning. Några av er kanske redan läst den från pärm till pärm. Ni andra får i det här inlägget här ett urval av de viktigaste styckena och tabellerna med koppling till de tre ersättningssystemen i sjukförsäkringen. Sjukpenningen, aktivitetsersättningen och sjukersättningen.

Regleringsbrevet

Regeringen styr landets myndigheter genom regleringsbrev. Regleringsbreven har ungefär samma funktion som kommuners budgetar. Där står vilka resurser myndigheten får under kommande år, samt vilka mål regeringen vill att myndigheten ska nå.

I Försäkringskassans regleringsbrev har socialminister Annika Strandhäll skickat med ett mycket tydligt direktiv till generaldirektör Ann-Marie Begler. Försäkringskassan ska “verka för att sjukpenningtalet i december 2020 inte överstiger 9,0 dagar.” Utöver det skriver regeringen att skillnaden i sjukpenningtal mellan kvinnor och män ska minska.

Det här är väl bra? Samhället och individen tjänar på att vi blir friskare och självklart är det i linje med de flestas strävan efter större jämställdhet att kvinnor inte måste sjukskriva sig mer än män. Försäkringskassans medel för att lyckas med det här är att “samverka med berörda aktörer”.

Men det är klart. Det finns även ett annat, och mycket mer effektivt sätt, för Försäkringskassan att verka för att sjukpenningtalet minskar. Genom att öka andelen avslag!

Vid några tillfällen har socialministern konfronterats med påståendet att avslagen ökat som konsekvens av regeringens niodagarsmål. Ministerns svar på detta har varit att “avslagen har inte ökat med så mycket”.

Vi ska ta en titt på hur mycket avslagen ökat med.

Ansökan om sjukpenning

Försäkringskassan redovisar statistik över avslag på första ansökan om sjukpenning (initial ansökan) och avslag under pågående sjukfall.

Mellan 2015 och 2017 ökade antalet avslag vid första ansökan om sjukpenning från 6710 avslag till 15758 avslag. Andelen avslag ökade från 1,1 % 2015 till 2,6 % 2017.

Både antal och andel avslag har mer än fördubblats sedan regeringen införde niodagarsmålet.

När man blir sjuk och får sjukpenning sker avstämningar vid olika tidsgränser. Efter 90 dagar, efter 180 dagar samt efter 365 dagar. Det här kallas rehabiliteringskedjan och det är vid tidsgränserna i rehabiliteringskedjan allt fler sjuka får avslag.

När det gäller avslag under pågående sjukfall är förändringen också större än för de initiala ansökningarna. 2015 avslogs 9919 ansökningar om sjukpenning, 2017 hade antalet nästan tredubblats till 26587.

Andelen avslag ökade från 1,9 % till 5,8 %.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning kan sökas av ungdomar som pga sjukdom, skada eller funktionsnedsättning inte kan arbeta heltid eller behöver förlänga sin skolgång.

Även antalet och andelen avslag vid ansökan om aktivitetsersättning har ökat den aktuella mätperioden.

Både antalet och andelen avslag mer än dubblerades mellan 2015 och 2017

Sjukersättning

Sjukersättning är det som tidigare kallades för sjukpension. Det ges till människor som inte tros kunna komma tillbaka till arbetslivet på heltid.

Antalet och andelen avslag på ansökan om sjukersättning har ökat mellan 2015 och 2017. Andelen avslag närmar sig 80 %. Det är alltså bara 1/5 av alla som söker sjukersättning som får sin ansökan beviljad.

Jämställdhet

I artikeln vi visade klipp från i början gav de socialdemokratiska statsråden ett löfte att sambandet mellan kvinnodominerade yrken och sämre villkor måste brytas. Kvinnor är överrepresenterade i välfärdsyrken och vi har redan konstaterat genom vår kommungranskning att de satsningar regeringen utlovade på arbete mot stress inte blivit verklighet. Men hur har löftet om arbete mot minskade sjukskrivningar och jämställdhet gått?

Först behöver vi definiera vad mer jämställdhet och att “skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska”innebär när det gäller sjukskrivningar. Vi tolkar det som att kvinnor inte ska bli sjuka mer än män, och att när de blir sjuka ska de få ersättning från sjukförsäkringen lika ofta som män får. För oss är det jämställdhet.

Den sittande regeringen anser sig vara världens första feministiska regering, vilket innebär att jämställdhet ska vara avgörande för regeringens prioriteringar.

Det här är en ambition som förpliktigar. När nu nedskärningarna i välfärden fortsatt, trots löften om motsatsen, har iaf kvinnors skydd i sjukförsäkringen stärkts så att kvinnor inte drabbats hårdare av regeringens niodagarsmål än män?

Nej. I Försäkringskassans årsredovisning ser vi att ökningen av avslag i de tre delarna av sjukförsäkringen drabbat kvinnor hårdare än män.

Tittar man på andelen avslag i procent i de tabellerna vi redovisat ovan framgår det även att andelen avslag på ansökan om ersättning är högre för kvinnor än för män i samtliga tre delar av sjukförsäkringen.

Inte heller vad gäller sjukskrivningar har alltså regeringen lyckats i sin ambition att vara en feministisk regering. Tvärt om. Skillnaderna mellan hur kvinnor och mäns rätt till ersättning bedöms har ökat, till nackdel för kvinnor.

Andra partier

Hur ser det politiska fältet ut i övrigt? Finns det några nya tankar om hur människor ska bli friskare och hur rätten till ersättning ska kunna stärkas?

Nja. Allianspartierna fortsätter med stupstocken som främsta lösning på ohälsan i arbetslivet

Och Sverigedemokraterna hejar på. 

Det enda riksdagsparti som kritiserar regeringens styrning av Försäkringskassan och niodagarsmålet med ingången att sjuka straffas för hårt är Vänsterpartiet.

Vi sammanfattar

Först ett tack till er som eventuellt orkat läsa ända hit. Det här är ganska komplicerade saker att förklara utan att det låter som att man är rättshaverist. Många lever kvar i förhoppningen att en rödgrön regering inte kan göra så här mot sjuka. All statistik är dock hämtad från Försäkringskassans årsredovisning. Det är så här illa!

Regeringen pratar om satsningar på välfärden, men kommuner fortsätter att skära ner. Regeringen pratar om arbete mot sjukskrivningar, men det arbetet handlar mest om att få Försäkringskassan att öka andelen avslag på ansökning om ersättning. Regeringen påstår sig sträva efter jämställdhet, men istället fortsätter politiker att skära ner i kvinnodominerade yrken, och kvinnors avslag på ansökan om ersättning jämfört mäns att öka.

Allianspartierna vill att sjuka ska sättas dit ännu hårdare. Sverigedemokraterna tycker att alliansens idé är bra.

Samtidigt berättar allt fler drabbade om att deras liv förstörts efter avslag på ansökan om sjukpenning.

Snart drar valrörelsen igång. Ska Vänsterpartiet bli det enda partiet som står upp för sjukas rätt att vara sjuka?

Lästips

Samtliga inlägg på bloggen om Försäkringskassan

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

 

 

 

 

 

Försäkringskassans rapport till regeringen – Vi lyder era avslagsorder