fbpx

Förskolan får ta smällen när regeringen prioriterar grundskolan

Runt om i landet skär kommunerna ner på förskolan trots att samma politiker som beordrar nedskärningarna alldeles nyss pratade om att de skulle minska barngrupperna.

Vad kommer det här sig? Svaret på den frågan är inte lätt att formulera kort så vi skriver det här inlägget där vi formulerar det långt. Är du intresserad av förskolan och vilka förutsättningar förskolans medarbetare ges? Ge oss tio minuter av din tid.

De senaste åren har kommunerna skurit ner på förskolan och skolan, men oftast på ett sätt så att det inte synts. Politiker har lagt s.k. “effektiviseringskrav” på förskolan och skolan vilket innebär att man inte ökar budgeten med så mycket som löner och inflation ökar. Skillnaden på kanske en halv eller en procent förväntas förskolans och skolans anställda spara in genom att jobba effektivare.

2018 läste vi samtliga kommuners budgetar och konstaterade att den här typen av krav på effektivisering fanns i 260 av 290 kommuner. Samtidigt som vi gjorde den undersökningen märkte vi att kommunernas plan för de kommande åren var att öka nivån på de här effektiviseringskraven och riktigt mycket skulle nivån öka fr o m 2020.

Kommunpolitiker har en svår situation. Andelen barn, unga och gamla blir fler samtidigt som andelen i arbete minskar. Samtidigt går landet in i en lågkonjunktur. Det är inte lätt att få pengarna att räcka till och såvida man inte höjer skatten måste kostnaderna för vård, skola och omsorg minska. Men väljarna vill inte att kvaliteten på vård, skola och omsorg minskar så istället för att säga att “nu skär vi ner” säger politiker att “nu måste vi effektivisera”.

Effektivisera är ett lömskt ord. När folk hör att kommunal verksamhet måste effektivisera blir de nöjda. Effektivare användande av skattemedel är väl bra? Problemet är att ingen vet hur t ex förskolan ska kunna effektivisera mötet mellan barnskötare/förskollärare och barn så istället för att effektivisera får de anställda ökad arbetsbelastning. Ökad arbetsbelastning påverkar kvaliteten och hälsan så att effektiviseringen blir en nedskärning. Medarbetarna får ta smällen för politikers nedskärningar.

Problemet för förskolan är dock mer omfattande än att kommunerna lägger ökande effektiviseringskrav på vård, skola och omsorg. Det finns nämligen en mekanism som gör att kommunpolitikerna väljer att skära ner mer på förskolan än på grundskolan.

När en regering vill visa att de satsar på något skickar de riktade statsbidrag till kommuner och regioner. Riktade statsbidrag är sådana till sin natur att de bara får användas till det ändamål regeringen bestämt. Det finns en riktat statsbidrag för ökad likvärdighet i grundskolan. 2020 delar regeringen ut 4,9 miljarder i det här riktade statsbidraget.

Kommunerna får använda pengarna till att stärka likvärdigheten i förskoleklassen och grundskolan. Inget annat.

Ett krav för att få bidraget är att man inte minskar sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa. Anledningen till att regeringen valt att ställa det kravet är att de vill att det här ska vara pengar som förbättrar något, inte minskar nedskärningen på något. Som ni ser i klippet nedan har det här kravet mötts av kritik då några kommuner fått betala tillbaka pengar efter att ha minskat sin egen kostnad och att kommunerna tycker att det är orättvist.

Men vad har det här med extra stora nedskärningar på förskolan att göra? Väldigt mycket. Vi tar en titt i Halmstads kommuns barn- och ungdomsnämnds handlingar. Politikerna i Halmstads kommunfullmäktige har bestämt att nämnden ska effektivisera sig under 2020. Sammanlagt måste 30 miljoner sparas bort utan att det märks på kvaliteten. En summa som kommer att öka fram till 2024.

Tjänstemännen i barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett antal olika alternativ på “effektiviseringar” så att politikerna kan välja det alternativ de tycker är minst dåligt. Det är nu det blir intressant för förskolan. Förslag 1 är det som förvaltningen tycker att politikerna bör välja eftersom det förslaget inte innebär neddragningar (ärligare ord än effektiviseringar) på grundskolan. Detta gör att Halmstad kan söka det till grundskolan riktade statsbidraget för ökad likvärdighet.

I ett annat förslag finns ett besparingskrav på samtliga verksamheter med 1,3 %. Om man skär ner så mycket på grundskolan får man inte det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan.

Politikerna i nämnden gjorde som tjänstemännen rekommenderade och valde alternativ ett. Som ni ser i tabellen nedan innebär alternativ ett att förskolan får ta största ekonomiska smällen av alla verksamheter. Det blir nedskärning med 7,4 miljoner nästa år.

Konsekvensbeskrivningen till det här förslaget är inte så roligt om man jobbar eller har barn i förskolan i Halmstad. En befarad konsekvens av att minska förskolans budget med 7,4 miljoner är ökad arbetsbelastning för personalen och ökade sjuktal för en yrkesgrupp som redan toppar den ligan.

Ordföranden i nämnden är dock inte lika oroad. De här 7,4 miljonerna kan man hämta hem genom att inte ta in så många vikarier när ordinarie personal är sjuka.

Vi måste tyvärr upplysa högsta ansvarige politiker för förskolan i Halmstad att det är precis det här som stressar barnskötare och förskollärare mest av allt: att det inte sätts in vikarier. Det leder till att man går till jobbet trots att man är sjuk eftersom man inte vill sätta sina kollegor i klistret och att man jobbar för mycket när kollegor är sjuka eller vårdar sjukt barn.

Vi måste tyvärr också meddela att extra stora nedskärningar på förskolan inte är något unikt för Halmstad. För några veckor sedan skrev vi ett inlägg om nedskärningar i alliansens budgetförslag för Stockholms stad. Enligt SKL måste kommunerna öka förskolans budget med 2,7 % nästa år för att det ska räcka till inflation och löneökningar. Majoriteten i Stockholm vill dock bara öka förskolans budget med 0,9 %. Jämför det med grundskolan som får exakt den ökning SKL rekommenderat för att kommunen inte ska skära ner (stackars de som jobbar på gymnasieskolan som får en minskning av budget med 0,1 %).

Samma mönster ser vi i kommunen vi granskade efter Stockholm stad: Värmdö. På Värmdö ökas grundskolans budget med 2 % nästa år men förskolans budget bara med 1 %. Allt för att kunna få ta del av statsbidraget för ökad likvärdighet i grundskolan.

Vi sammanfattar

Politiker vill bli omvalda och väljare förväntar sig ständigt bättre kvalitet på välfärd. Politiker vill därför lova väljarna att de verksamheter de ansvarar för ska förbättras. För regeringen kan det innebära att man skickar extra pengar till kommunerna som ska användas för ett preciserat ändamål, t ex det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet. Det skickar signaler till väljarna att man lever upp till de löften som gjordes i valrörelsen.

Ute i kommunerna sitter politiker som också vill bli omvalda. Det är svårare att bli omvald om man höjer skatten och det är svårare att bli omvald om man erkänner att den politik man för riskerar att leda till försämringar. Problemet är att pengarna under en lång framtid inte kommer att räcka till de växande behoven. Det här “löser” kommunpolitiker genom att kräva effektivisering av medarbetarna så att det inte ska se ut som att det gör något att man minskar resurserna till välfärden.

Förskolan drabbas dubbelt. Dels drabbas de av att pengarna inte räcker till ute i kommunerna och dels drabbas de av att kommunerna bestraffas om de skär ner för mycket på grundskolan. Konsekvensen blir extra stora nedskärningskrav på förskolan (och fritidshemmet och gymnasieskolan). I Halmstad, i Stockholm, i Värmdö och i många fler kommuner.

SKL vill lösa det här genom att regeringen ska skicka pengar utan att villkora att kommunerna inte ska skära ner på sin egen insats. Det är dock inte regeringen så sugen på eftersom det skulle bli ett statsbidrag för minskad nedskärning och inte ett statsbidrag för ökad likvärdighet.

Tankesmedjan Balans

Det här var en lång lektion i den kommunala välfärdens ekonomiska läge. Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.

Vill du lära dig mer om välfärdens styrning och om hur politiker mörkar nedskärningar genom allt högre krav på effektivisering av vård, skola och omsorg? Beställ vår bok “De effektiva”.
https://www.adlibris.com/se/bok/de-effektiva-en-bok-om-varfor-valfardens-medarbetare-gar-sonder-9789151903835

Förskolan får ta smällen när regeringen prioriterar grundskolan
Gå till toppen