Förskollärare är toppen, tycker nog de allra flesta. När kommunerna gör undersökningar som de vill, men inte alltid vågar benämna vid namn som ”kundnöjdhet”, hamnar alltid förskolan i topp. Förskollärare hamnar tyvärr även i topp när det gäller sjukskrivningar. Tillsammans med fritidspedagoger är förskollärare det skolyrke som oftast jobbar sig sjuka i någon form av psykisk diagnos, ofta relaterad till stress och utmattning.
Varför är det så här? Hur kan det komma sig att dem vi är mest nöjda med är de som mår sämst? Vi på Tankesmedjan Balans intresserar oss mycket för krav och resurser i arbetet. Vi håller oss helst undan frågor som vad som är bra för verksamheten eller barnen. Vi tittar oftast enbart på ambitionsnivå jämfört med resurser. I det här inlägget kommer vi att resonera om varför förskollärare blir sjukare än andra av sitt jobb och vi kommer att göra det utifrån förskolans uppdrag enligt styrdokumenten, vad vi tror att föräldrar förväntar sig av förskolan samt statistik om kostnader och förskollärartärhet. Återstår att se om ni delar vår analys.
Förskoleupproret
Just nu kör Förskoleupproret en kampanj där de uppmanar förskollärare att under taggen #pressatläge berätta om sin arbetssituation och varför den inte är bra. De får såklart in mängder med berättelser. Förskollärare mår ju inte så bra. Tyvärr.
Skolinspektionen
Vilka krav är det som ställs på förskollärare, och som kan leda till ohälsa om resurserna inte räcker till? Vi börjar med en titt i styrdokumenten och vi gör det genom att undersöka vad Skolinspektionen kom fram till när de 2016 undersökte den pedagogiska kvalitén i förskolan. 2011 klubbades en ny skollag och i den bestämdes att enbart är behöriga förskollärare som får undervisa i förskolan och att det är förskolläraren som ansvarar för undervisningen. I den förtydligade läroplanen för förskolan blev förskolan mer lik skolan och det pedagogiska uppdraget mer framträdande.
Hur är det då ställt med uppfyllandet av förskolans pedagogiska uppdrag?Skolinspektionen är aldrig nöjda med något. De är inte heller nöjda med hur mycket barnens vistelse i förskolan liknar skola. Många saker som har med undervisning att göra måste bli bättre, konstaterar inspektionen.
Skolinspektionen är inte så förtjusta i att beskriva vilka förutsättningar inspekterad verksamhet har att leva upp till lagen. I en mycket kort del av den långa rapporten beskrivs dock personalsituationen i förskolan. För en oinsatt läsare är det svårt att veta om det här en en bra eller en dålig personalsituation. Skolinspektionen tar inte ställning till sådant. De slår bara ner på det som är fel. Känslan när man läser är ändå att det såg hyfsat ut 2016.
Kolada
För att få en mer exakt bild av personalsituationen och se hur den förändrats de senaste åren gör vi ett besök i SKL:s gemensamma databas för jämförelser av välfärden, Kolada. I den första tabellen tar vi en titt på det här med pedagogisk personal i förskolan, dvs förskollärare. Skolinspektionens bild var ju inte så värderande. Hur ser statistiken ut vad gäller behörighet i förskolan? Inte så bra! Mellan 2014 och 2016 minskade andelen behöriga årsarbetare i riket från 45,3 % till 41,5 %. Två av storstadskommunerna sticker ut. I Malmö var behörigheten 2016 endast 30,9 % och i Stockholm ännu lägre, 28,9 %.
Den procentuellt största försämringen stod Malmö för. Under bara tre år minskade andelen förskollärare i förskolan med drygt nio procentenheter. Varför har utvecklingen varit så extra dålig i just Malmö? Den första tabellen visar hur kostnaden per inskrivet barn förändrats mellan 2014 och 2016. Kostnaden för ett inskrivet barn i Malmös förskolor ökade endast med 2,9 % mellan 2014 och 2016. Genomsnittskostnaden per barn i hela riket ökade under samma period med 7 %. Satsas jämförelsevis så lite på förskola i Malmö blir det såklart svårt att locka till sig förskollärare.
Total kravbild
Som anställd i människoyrke stöter medarbetare i vård, skola och omsorg på krav från många håll. Styrdokumenten anger vilken nivå lagen satt för verksamheten. Utöver det kan arbetsgivaren, oftast kommunen, lägga till egna krav och själva har såklart de anställda utöver detta egna krav på sin insats. Mer och mer upplever lärare i grundskolan att föräldrars krav påverkar arbetssituationen. På förskolan är föräldrar fortfarande väldigt nöjda. Vi tror att det kan bero på att föräldrar lite lever kvar i tiden då förskolan var dagis och då huvuduppdraget var omsorg. Hur kommer förskollärares upplevda krav att förändras när föräldrar blir duktigare på att ställa krav på de pedagogiska inslagen av förskolans uppdrag?
Vi sammanfattar
Nej, det är inte konstigt att förskollärare springer strömhopp in i väggen och att tex Förskoleupproret protesterar genom #pressatläge. Förskollärares uppdrag och ansvar har ökat något enormt sedan 2010. När andelen behöriga som ska utföra uppdragen och leva upp till ansvaret hela tiden minskar får förskollärare betala notan med sjukskrivning och kanske i värsta fall utslagning som följd. Vi tar inte ställning till om det var rätt eller fel att göra förskolan till allt mer skola. Vi bara konstaterar att ur ett krav <=> resursperspektiv har förändringen av förskolans uppdrag inte landat väl.
Läs även
Misslyckad kravstyrning – Anledningen till förskollärares höga ohälsa