I själva verket är skollagens utformning ett problem inte bara för friskolorna utan för hela skolväsendet. Problemet skulle i korthet kunna beskrivas såsom att vi i Sverige infört målstyrning för
https://www.lr.se/download/18.68577ca717f3308ba19e467/1647596551780/Marknadsskolan%20-%20En%20rapport%20till%20L%C3%A4rarnas%20Riksf%C3%B6rbund%20LRUND224SAM%20202203.pdf
offentlig verksamhet. För att det ska fungera krävs att det finns ett mål att styra mot. Så är inte fallet vad gäller skolorna. Modellen med målstyrning reduceras därmed till en styrning utan mål”
Citatet kommer ifrån Ann-Marie Pålssons utredning ”Marknadsskolan” som presenterades idag (21 mars 2022). Pålsson konstaterar att marknadslogiken inte hör hemma i skolans värld men också att det är komplicerat att i efterhand förbjuda aktiebolagsskolor när de väl tillåtits att växa sig stora på marknaden. Det kan därför vara klokt att fundera över olika sätt att rädda den svenska skolan från marknadsmekanismerna. Att lämna den målstyrda skolan – och istället reglera vilka kostnader skolor minst måste ha för till exempel lärartäthet, elevhälsa och läromedel – skulle kunna vara en möjlighet.
Trettio år efter att New Public Management infördes i välfärden är styrningen av utbildningssektorn forfarande starkt influerad av ett antal reformer som klubbades igenom med bara några års mellanrum.Kommunaliseringen, friskolereformen och en kommunallag med fokus på målstyrning och åtstramningar i budget, sätter än idag spelreglerna för nästan allt som sker i förskolan och skolan.
Den här texten syftar till att förklara sambandet mellan målstyrningen av förskolan och skolan och marknadsutsättningen av samma verksamheter. Det finns nämligen mycket tydliga beröringspunkter mellan målstyrning och konkurrens som gör att de två metoderna för politisk styrning bör problematiseras ihop, inte var för sig.
Konkurrens och kostnadseffektivitet
Den tydligaste gemensamma nämnaren för målstyrningen och konkurrensen är ”effektivitet”. Friskolereformens strävan efter valfrihet och profilering – olika sätt att nå skolans mål – förväntades leda till ökad effektivitet.
Med större valfrihet och mer utrymme för en skolas profil skapas
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/valfrihet-och-fristaende-skolor_GF0395
också bättre incitament för kostnadseffektivitet. Nya och effektivare arbetsmetoder kan prövas och vinna spridning. Därmed torde ett större inslag av fristående skolor också på sikt kunna bidra till en mer effektiv resursanvändning inom det samlade skolväsendet.”
Tanken bakom friskolereformen är att olika huvudmän ska tävla med varandra om ökad kostnadseffektivitet och att de mindre kostnadseffektiva huvudmännen ska kopiera de billigare metoderna. Aktiebolagsskolorna – och i synnerhet koncernskolorna – agerar katalysatorer i systemet eftersom deras vinstkrav ger dem incitament att gå före i utvecklingen.
Friskolor får idag hundra procent av den genomsnittliga kommunala grundpengen, som utgör den största delen av den totala skolpengen. Om aktiebolagssskolor använder sig av billigare arbetsmetoder än de kommunala skolorna kommer vinst att uppstå. Det åligger då kommunens skolor att anpassa sina kostnader så att de aktiebolagsdrivna skolornas vinstmarginal pressas nedåt. Och så kan skolsystemets samlade resursanvändning – enligt teorin – bli allt mer effektiv.
Det finns dock mycket som talar för att aktiebolagsskolornas överskott beror på att de lyckas attrahera ett mindre resurskrävande elevunderlag, snarare än att de använder sig av effektivare arbetsmetoder. Föräldrar till elever i friskolor har högre utbildningsnivå, andelen nyinvandrade elever är lägre i fristående skolor och friskoleelever med invandrarbakgrund kommer ifrån länder med högre utbildningsnivå än invandrade elever i kommunala skolor.
Ett mindre resurskrävande elevunderlag skapar möjligheter till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Det är således inte förvånande att friskolor har lägre lärartäthet, lägre lärarbehörighet, lägre andel lärare med specialpedagogisk utbildning, större klasser och lägre lärarlöner.
Med andra ord: oavsett ideologisk uppfattning om huruvida konkurrens generellt skapar ett allt mer effektivt resursutnyttjande tycks olika kostnadseffektivitet i skolan mer bero på att fristående och kommunala skolor har olika resurskrävande uppdrag. Då är det förstås orimligt att de kommunala skolorna kopierar friskolornas mer kostnadseffektiva arbetsmetoder: de är ju utformade efter ett annat elevunderlag.
Målstyrning och statens övergripande ansvar för skolväsendet
Riksdagen och regeringen bestämmer vad elever ska lära sig i skolan och sätter mål för verksamheten. Målstyrningen ger huvudmännen mycket stora möjligheter att själva avgöra vilka resurser som behövs för att målen ska nås och vilka metoder som ska användas. Kommunpolitiker bestämmer huvudmännens resurser genom skolpengen, men det finns inga regleringar av hur mycket av skolpengen som ska gå till verksamhet och hur mycket som ska gå till vinst.
Skolinspektionen granskar sedan huvudmännen för att se om målen nåtts och kan kräva åtgärder om så inte är fallet. Kraven på åtgärder handlar dock i princip aldrig om mer resurser eller om vilka förutsättningar rektorer och lärare har för att nå målen, bara att nu ska de nås.
Kommunala effektiviseringskrav och aktiebolagsdrivna skolors krav på vinstmarginal skapar ett behov av ständigt försämrade arbetsvillkor, samtidigt som statens mål för skolan tenderar att öka över tid. Det är således inte förvånande att lärares undervisningstid ökat med cirka 10 % sedan regleringen av denna slopades. Det är heller inte förvånande att lärare upplever att det finns allt mindre resurser för bland annat läromedel och elevhälsa.
Statliga utredningar om ökad reglering
Det är dags att ifrågasätta hela grundtanken bakom New Public Management: kan man verkligen konkurrera sig fram till en allt bättre verksamhet samtidigt som förutsättningarna för att bedriva skola ständigt försämras, eller finns det en obehaglig baksida med mål- och marknadsstyrningen?
Vi i tankesmedjan Balans argumenterar i böckerna ”De effektiva”, ”De lönsamma” och ”De expansiva” och i rapporten ”Stolpe ut” för att en sådan baksida är att lärares arbetsbelastning ökar och att det leder till arbetsrelaterad ohälsa. De senaste åren har konkurrensutsättningen av skolan ifrågasatts allt mer ihärdigt, men målstyrningen av skolans villkor har hamnat lite i skymundan i debatten.
Förra året presenterades dock ett antal statliga utredningar med syfte att strama åt – på sikt lämna? – målstyrningen av skolan. Utredarna föreslår olika typer av regleringar på områden som elevhälsa, skolbibliotek, läromedel och skolgård. Sådana regleringar skulle förhindra huvudmännen att försämra skolans villkor inom de angivna områdena. Att långsamt försämra skolans villkor är dock en bärande del av både målstyrningen och konkurrensutsättningen, så huvudmännens respons på utredningarna har varit i stora delar negativ.
De statliga utredarna ser att målstyrningen av skolan inte fungerar. Huvudmännen garanterar inte tillräckligt goda villkor för att skolans medarbetare ska kunna göra ett bra jobb. Det räcker inte att Skolinspektionen granskar måluppfyllelse i efterhand och kräver åtgärder. Utredarna menar att det krävs olika typer av regleringar av skolans förutsättningar.
Friskolornas Riksförbunds remissvar
Givet att de arbetsmetoder som aktiebolagsdrivna skolor använder måste kunna genomföras under sämre villkor än i kommunens skolor är det inte så konstigt att Friskolornas Riksförbund är den remissinstans som varit mest kritisk till de regleringar som föreslagits. Deras medlemmars affärsmodeller bygger på ett lägre kostnadsläge än kommunernas, något som skapar vinst och som möjliggör för koncernernas snabba tillväxt.
Nedan redovisas – och problematiseras – ett antal citat ur Friskolornas Riksförbunds remissyttranden till utredningsförslag angående reglering av elevhälsa, skolbibliotek, läromedel och skolgård.
SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven
Utredaren tar sin utgångspunkt i att skolornas elevhälsoarbete inte håller tillräcklig kvalitet och att staten behöver bestämma en lägstanivå för antal elever som skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator får ansvarar för.
Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven har haft tre huvuduppdrag att redovisa i detta slutbetänkande:
https://www.regeringen.se/492cd0/contentassets/77f91fad3fff4e9f85bc560b1e5c34d9/battre-mojligheter-for-elever-att-na-kunskapskraven-sou-202111
• Kartlägga och analysera skolornas stöd- och elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förutsättningar för elever att nå de kunskapskrav som minst ska nås.
• Föreslå en acceptabel lägstanivå för tillgång till elevhälsans professioner.
• Analysera vilka insatser som kan vidtas för att stärka grundsärskolan och i viss mån gymnasiesärskolan, utifrån vissa avgränsade områden som beskrivs närmare nedan.”
Den här typen av regleringar faller dock inte Friskolornas Riksförbund i smaken. Trots att nivåerna för antalet elever per yrkesgrupp inte kan anses vidare ambitiöst satta avstyrker man bestämt förslaget.
Utredningens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om det högsta antalet elever en skolläkare, en skolsköterska, en psykolog och en kurator får ansvara för. På förordningsnivå ska regleras att en skolläkare får ansvara för högst 7 000 elever, en skolsköterska för högst 430 elever, en psykolog för högst 1 000 elever och en kurator för högst 400 elever.
https://www.friskola.se/app/uploads/2021/07/friskolornas-yttrande-battre-mojligheter-for-elever-att-na-kunskapskraven.pdf
Förbundet avstyrker bestämt förslaget.
Friskolornas Riksförbund motiverar sitt ställningstagande med att ”huvudmannens och skolans uppdrag är att på olika sätt verkställa statens krav på måluppfyllelse.” De hänvisar vidare till målstyrningsprincipen att det måste vara upp till huvudmannen att bestämma hur de statliga målen ska nås och att problemet med dagens styrning av elevhälsan snarare är att det saknas mål än att det behövs regleringar. ”Det hjälper inte med tio skolläkare på 1000 elever om skolläkarna inte vet vad de ska åstadkomma.”
De vinstdrivande skolbolagens intresseorganisation breddar avslutningsvis sin argumentation till att innefatta även andra regleringar än elevhälsan. Man vill inte se någon form av ”fastlagen numerär” vad gäller elevhälsa, gruppstorlekar eller personal. Huvudmännen ska inte på något sätt hindras från att minska sina kostnader för skola, vilket såklart är helt i enlighet med målstyrningsprinciperna.
Förbundet kan därför inte se att en fastslagen numerär, vare sig när det gäller elevhälsa, gruppstorlekar eller antal personal över huvud taget, utgår ifrån den målstyrda skolverksamhet som idag präglar skollagstiftningen”
SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning
Svenska elever läser allt mindre och lärare i alla stadier vittnar om försämrad läskunnighet. En statlig utredning om skolbibliotekens roll för ökad bildning och förbättrad utbildning föreslår därför ett antal förändringar av skolbibliotekens roll och förutsättningar med syfte att öka svenska elevers intresse för läsning.
Utredaren vill bland annat att skollagen preciserar vad som avses med ”tillgång till skolbibliotek” samt definierar vad ett skolbibliotek är och att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade.
Det finns i dag ingen närmare precisering i skollagen av vad som
https://www.regeringen.se/48ef40/contentassets/9c1a8a9bf582412f9d0944b807c704cf/skolbibliotek-for-bildning-och-utbildning-sou-20213
avses med ”tillgång till skolbibliotek” och det saknas också en tydlig definition av vad ett skolbibliotek är. Utredningen föreslår att skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande.”
”Utredningen föreslår att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Syftet med förslaget är att stärka likvärdigheten och kvaliteten i skolbiblioteksverksamheten.”
Trots att det här måste ses som relativt blygsamma förslag på regleringar skriver Friskolornas Riksförbund i sitt remissvar att ”några av utredningens förslag har en för hög nivå av detaljreglering” och att ”nationella
krav måste kunna ge utrymme för flexibilitet utifrån skiftande lokala behov.” När det gäller förslaget att endast i undantagsfall tillåta skolor att inte ha ett eget skolbibliotek är Friskolornas Riksförbund tydliga med att den typen av begränsningar inte är önskvärda.
Förbundet menar att utredningens förslag är begränsande till sin karaktär och anser att det är viktigt att lagstiftningen ger utrymme för mer flexibilitet då huvudmän och skolor runt om i landet har helt olika förutsättningar och som verksamheten behöver kunna anpassas för.”
https://www.friskola.se/app/uploads/2021/06/fr_delbetankandet-skolbibliotek-for-bildning-och-utbildning.pdf
Även förslaget om att reglera bemanningen på skolbiblioteken får kalla handen av Friskolornas Riksförbund. Man vill att huvudmännen ska ha kvar möjligheten till flexibla lösningar vad gäller bemanningsgrad och vilken typ av kompetens som ska jobba i skolbiblioteken och de ser möjligheter för ett digitaliserat skolbibliotekariesstöd.
Mot bakgrund av detta avråder förbundet därför regeringen från att gå vidare med detaljregleringen, i synnerhet även med hänsyn till de utmaningar skolan står inför. Det behöver på ett tydligt sätt ges utrymme för olika flexibla lösningar när det gäller bemanning och kompetens, även kunna inrymma olika kompletterande inslag som t ex ett digitalt skolbibliotekariestöd.”
Avslutningsvis skickar Friskolornas Riksförbund med en passning till lagstiftaren om att finansiera ökade åtaganden fullt ut och att beakta principen om lika villkor. Det Friskolornas Riksförbund glömmer att påpeka är att skollagens nuvarande regler om lika villkor innebär att friskolor får kompensation för kommunernas kostnader för skolbibliotek men inte själva måste använda hela summan till att bedriva skolbibliotek. Det är troligen bland annat därför som utredaren vill lagstifta om minimikrav.
Förbundet vill understryka vikten av att utökade krav och åtaganden också måste följas av en finansiering fullt ut för en hållbar situation för alla skolhuvudmän långsiktigt samt även med beaktande av principen om lika villkor.”
SOU 2021:70 Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap
I läromedelsutredningen slår utredaren fast att många elever inte har tillgång till läromedel i undervisningen. Det här kommer inte som en överraskning för alla de lärare och rektorer som länge berättat om för snäva läromedelsbudgetar. Utredaren vill föra in elevers rätt till läromedel och läroböcker i skollagen och poängterar att tryckta läroböcker har ett särskilt värde. Uppenbarligen fungerar inte skolans målstyrning heller vad gäller läromedel utan det behövs statliga regleringar.
Vår utredning visar att det i dag finns för många elever som inte har läromedel. Vi föreslår därför att skollagens bestämmelser om kostnadsfri tillgång till böcker och lärverktyg tydliggörs, så att elevers rätt till läromedel inklusive läroböcker explicit framgår av lagtexten. Dessutom konstaterar vi att den tryckta läroboken har ett särskilt värde och att läroböcker därför bör omnämnas i skollagen. Läroböcker ger ofta en tydligare överblick över innehållet än digitala läromedel och böcker är vanligen lättare att navigera i än digitala läromedel.”
https://data.riksdagen.se/fil/7ECD5C7E-97B6-4426-A18D-45915E2DE0AD
Friskolornas Riksförbund ställer sig bakom vissa av utredarens förslag men opponerar sig bland annat mot detaljregleringar som riskerar att leda till minskad flexibilitet vad gäller digitaliseringens möjligheter. Någon motivering till varför tryckta läroböcker inte har ett särskild värde ges inte.
Det finns dock andra delar, där förbundet avstyrker förslagen då vi menar att de är väl långtgående i detaljeringsgrad och styrning av professionen. Förslag som inte kommer att bidra till mer och bättre läromedel i skolan så som utredningen anför, utan snarare riskerar att leda till minskad flexibilitet bland annat med hänsyn till den pågående digitaliseringen av både samhället och skolvärlden.”
https://www.friskola.se/app/uploads/2021/12/fr_laromedelsutredningen_sou-2021_70.pdf
Ett annat av utredarens förslag är att läroplanerna ska slå fast att rektor har ansvar för att lärarna får förutsättningar att välja läromedel och lärarhandledningar. Inte heller den här regleringen gillas av Friskolornas Riksförbund. Friskolornas Riksförbund tycker istället att man bör ställa sig frågan om det är behövligt att definiera vems ansvaret är och att det redan kan anses ingå i rektors ansvar i den målstyrda läroplanen. Utredaren vill reglera, Friskolornas Riksförbund vill stanna kvar i målstyrningen.
Utredningar tenderar att föreslå nya detaljregleringar i läroplanerna som en väg att komma till rätta med brister och skillnader mellan och inom skolor. Man bör ställa sig frågan om nya ansvarsutpekanden i detalj är behövligt.”
Boverket: Önskemål om utökat bemyndigande att meddela föreskrifter för friytor för lek och utevistelse vid skolor, förskolor, fritidshem och annan jämförlig verksamhet
Boverket är en statlig myndighet med ansvar för samhällsplanering, byggande och boende. Det finns i nuläget allmänna råd från Boverket om friyta vid lek och utevistelse i förskolor och skolor men inga bindande regleringar. För att motverka trenden att barn får allt mindre utrymme i stadsmiljöer, och att utemiljöer vid förskolor och skolor blir allt mindre, vill Boverket att bindande krav på friytor ersätter de allmänna råden.
Boverket vill kunna ställa bindande krav på kvaliteter och placering av friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, förskolor och annan jämförlig verksamhet.”
https://www.regeringen.se/4967f3/contentassets/aaa5616c7f27456ca77d206fe22cae80/boverkets-promemoria-onskemal-om-utokat-bemyndigande-att-meddela-foreskrifter-for-friytor-for-lek-och-utevistelse-vid-skolor-forskolor-fritidshem-och-annan-jamforlig-verksamhet.pdf
Boverkets promemoria tar utgångspunkt i barnperspektivet men Friskolornas Riksförbund har i sitt remissvar en delvis annan ingång till frågan om skolgårdar. De tänker på sina egna medlemmar och menar att regleringar av friyta kan bli för begränsande för dem som vill starta nya fristående förskolor och skolor.
…risk för att ett föreskriftsbemyndigande om kvaliteter och placering av friytor resulterar i en detaljreglering som blir alltför styrande och begränsande vid bygglovsärenden eller vid godkännanden av fristående förskolor och skolor.”
https://www.friskola.se/app/uploads/2021/07/fr_boverkets-pm_framstallan-om-foreskriftsbemyndigande-friytor.pdf
Avslutningsvis befarar Friskolornas Riksförbund att en reglering av skolgårdars kvalitet kan leda till att det blir svårare att tillmötesgå föräldrars önskemål att deras barn ska kunna gå på en förskola eller skola nära hemmet. Det här är förstås en relevant målkonflikt att belysa, men det är konstigt att man väljer att betona närhetsprincipenjust i frågan om reglering av skolgård. Närhetsprincipen är nämligen inte alls lika viktig för Friskolornas Riksförbund när kommunala förskolor och skolor läggs ner pga koncernetableringar eller när frågan om hur friskolors urval av elever diskuteras. Då är plötsligt andra hänsynstaganden viktigare, nämligen ägarnas etableringsfrihet.
Förbundet befarar att föreskrifter kan leda till en stor brist på förskole- och skolplatser, vilket framförallt drabbar de föräldrar som behöver plats för sina barn på rimligt avstånd från hemmet. Vid avvägningar behöver barnkonventionen beaktas även utifrån det perspektivet, dvs. föräldrars önskemål och behov av en förskola eller skola nära hemmet för att slippa tidiga morgnar och sena kvällar på grund av längre resvägar.”
Den som vill göra vinst på förskole- och skolverksamhet måste hitta kostnadsposter där den egna verksamheten ligger lägre än den kommunala verksamheten, som ju sätter ersättningsnivån. Lokalkostnaden är en del av skolpengen och skolgården är en del av lokalkostnaden. Aktiebolagsdrivna skolor som har lägre kostnader för skolgård än kommunen kommer således att göra vinst på just den kostnadsposten.
När Internationella Engelska Skolan ville etablera sig i Ängelholm försökte man få kommunen att minska det kommunala kravet på friyta så att skolans kostnader kan hållas nere. En mycket rimlig åtgärd ur ett ägarperspektiv men kanske inte så bra för eleverna. Sydsvenskan skriver:
För att hålla nere kostnaderna vill Internationella engelska skolan minska friytan, alltså den del av fastigheten som ska användas som skolgård. Önskemål har lagts fram till kommunen om att tillämpa samma beräkning som i Landskrona, där man startade en nybyggd skola hösten 2017. Där begränsas skolgårdsytan till 17 kvadratmeter per elev – nästan hälften av Boverkets rekommendation som är 30 kvadratmeter per barn på skolan.
https://www.sydsvenskan.se/2020-01-17/skolgard-i-angelholm-kan-halveras-for-att-anpassas-till-friskola
Enligt SCB:s statistik har friskolor i snitt 18 kvadratmeter mindre skolgård per elev än kommunala skolor. Delvis kan detta bero på att friskolor inte etablerar sig där det bor färre elever vilket gör att de inte har skolor i områden med möjlighet att ha stora skolgårdar. För en helt korrekt bild av skillnaden i friyta måste man därför jämföra friskolor och skolor i samma typ av områden. Tidningen Läraren har begärt ut sådan statistik på enhetsnivå men de fick nej från SCB på grund av att det ses som affärshemligheter.
Affärshemlighet. Det sade SCB när Läraren ville få reda på vilka friskolor som saknar skolgård. ”De begärda uppgifterna kan få betydelse för potentiella elevers val av skola och därmed påverka en fristående skolas ekonomi”, skrev SCB i beslutet i fjol.”
https://www.lararen.se/nyheter/skolgardar/friskolors-skolgardar-fortfarande-hemliga
Det är tydligt att aktiebolagslagen är viktigare än elevernas rätt till en bra skolgård. Det är bland annat därför det behövs tydligare regleringar som komplement till målstyrningen i skollagen.
Sammanfattning
I sitt remissvar till Läromedelsutredningen skriver Friskolornas Riksförbund: ”Detaljregleringar är inte alltid lösningen på problem utan kan snarare vara hämmande för utveckling”. Den här genomgången av förbundets remissvar till förra årets större statliga utredningar om skolan indikerar att förbundets inställning snarare är att regleringar aldrig är lösningen på skolans problem.
Den utveckling man syftar på i citatet ovan handlar om friskolereformens löften om att konkurrens kommer att skapa en allt mer kostnadseffektiv förskola och skola. Tillsammans med övergången till målstyrning av förskolan och skolan förväntades ju friskolereformen effektivisera undervisningssektorn så att kostnaden kan minska men kvaliteten ändå öka.
Det här tycks dock inte fungera. Marknadsstyrningen segregerar istället förskolan och skolan eftersom det är lättare att hitta effektivare arbetsmetoder om elevunderlaget är mindre resurskrävande. Målstyrningen, och avsaknaden av regleringar, leder sedan till sämre och sämre förutsättningar för alla förskolor och skolor – oavsett huvudman – att bedriva verksamhet, och en allt högre arbetsrelaterad ohälsa hos förskolans och skolans medarbetare.
När statliga utredare äntligen föreslår att förskolans och skolans förutsättningar måste återregleras sparkar Friskolornas Riksförbund förstås bakut. Regleringar hotar aktiebolagens intressen då de omöjliggör vinstmarginal för kostnadsposter som utredarna föreslår ska regleras.
Det är dock inte bara aktiebolagsdrivna huvudmän som kämpar emot förslag på regleringar. Även kommunernas medlemsorganisation SKR uttalar sig återkommande kritiskt till statliga initiativ som begränsar målstyrningen. För dem är inte incitamentet vinst utan att motivera – och sedan klara – ständiga effektiviseringskrav i budget.
SKR:s remissvar är dock ämnet för ett annat blogginlägg.
Tack för att du orkat läsa ända hit. Vill du lära dig ännu mer varför vi behöver återreglera skolan finns vår rapport ”Stolpe ut” att ladda ner gratis. Tankesmedjan Balans är inte motståndare till valfrihet men vi tror inte på en styrning där konkurrens ska vara medel för kostnadseffektivitet. Det här utvecklar vi mer ingående i boken ”De expansiva” som du kan låna på biblioteket eller köpa bland annat här.
Marcus Larsson – Tankesmedjan Balans