Igår presenterade den nya majoriteten i Stockholm stad sitt budgetförslag för 2019. Som vanligt när en budget offentliggörs handlar kommunikationen mycket om diverse satsningar. Stockholms nya finansborgarråd nämner satsningar på skolan, och sänkt skatt, i det här citatet från Moderaterna i Stockholms hemsida.
Satsa på skolan och sänka skatten? Det låter ju jättebra. Ta in mindre pengar till stadens kassa men ändå lyckas satsa på en så stor och kostsam sektor som skolan. Bra start Allians + MP!
Vi har de senaste åren granskat det rödgröna styret av Stockholm (se länkar i slutet av inlägget) och tyvärr kunnat konstatera besparingskrav efter besparingskrav i de senaste årens budgetar. Även de rödgröna politikerna påstod att de satsade på skolan och förskolan, men vi kunde ganska lätt visa att det gjorde de inte alls. De ökade visserligen skolans och förskolans resurser med några procent varje år, men samtidigt ökade skolans och förskolans kostnader med mer så konsekvensen blev nedskärningar och ökad arbetsbelastning. Och då är det ju ingen satsning.
Den här skattesänkningsbudgeten från de blågröna då? Gör de samma sak som sina företrädare och bluffar skattebetalarna i Stockholm? Eller har de faktiskt kunnat satsa på förskolan och skolan? Får förskolans och skolans personal bättre förutsättningar att göra sitt jobb och förskolechefer och rektorer bättre ekonomiska förutsättningar när de ska göra sina tjänstefördelningar?
Inledningsvis beskriver finansborgarrådet läget och hur hon vill att läget ska förändras med hjälp av den här budgeten. Läget ska bli bättre! Barngrupperna i förskolan ska minska och förskollärarnas arbetssituation förbättras.
Förskolan har ett inte så ambitiöst mål att minska barngrupperna ner till 14 barn i småbarnsgrupper och 18 barn i äldrebarnsgrupper. Långt ifrån Skolverkets riktlinjer på 6-12 respektive 9-15 barn.
Stockholms skolor ska inte bara bli bäst i Sverige (som alla andra kommuners målsättning är) utan kunskapsresultaten ska öka så att Stockholms skolor blir bland de bästa i OECD (35 rika länder).
De här sakerna ska bland annat ske genom att budgeten stärker läraryrkets attraktivitet, att arbetsmiljön nu blir bättre och att lärares administrativa börda minskar (vi orkar inte skriva något om de där karriärgrejerna för vi tror inte ett dugg på att de leder till ett attraktivare läraryrke).
Så till det viktiga. Hur mycket mer pengar trycker den nya majoriteten in i Stockholms förskolor och skolor så att de där förändringarna man vill ha till stånd kan bli verklighet? Är det en satsning eller fortsatta besparingskrav?
För att veta vad som är en satsning och inte behöver man ta sig en funderare på hur mycket kostnaderna förväntas öka i Stockholms förskolor och skolor under 2019. Sveriges kommuner och landsting håller på med sånt, fast de försöker att räkna ut hur mycket kostnaderna kommer att öka generellt i hela kommunsverige. De räknar ut ett index som de kallar för Prisindex kommunal verksamhet (PKV) som är en uppskattning av hur mycket de kommunala kostnaderna kommer att öka i snitt. Så här ser deras senaste bedömning ut.
Under kommande budgetår beräknas kostnaderna att öka med 2,4 % 2018 och med 2,9 % 2019. Lärares löner sätts den 1 april så det blir lite lurigt att veta vilket år vi ska använda så vi tar helt enkelt ett snitt av de två åren = 2,65 % i kostnadsökning. Nu vet vi att kostnadsökningen brukar vara större i storstäderna och extra stor i den största storstaden men vi vill ge den nya politiska majoriteten en bra start på mandatperioden och bestämmer att budget måste öka med 2,65 % för att kompensera för kostnadsökningar.
Den snällheten hjälper dock inte Alliansen och MP i Stockholm. När vi tittar noggrant i de 454 sidorna budget ser vi att schablonökningen (elev/barnpeng) i både förskola och grund-/gymnasieskola blir två procent för år 2019. Två procent är inte 2,65 %. Mellanskillnaden blir besparingskrav när förskolechefer och rektorer ska göra sina enhetsbudgetar.
Ännu sämre förutsättningar får skolor som anordnar svenska för invandrare och vuxenutbildning. Deras budget ökas inte alls under 2019. Noll kronor i satsning. 2,65 % i besparingskrav.
Finns det alls några satsningar i den här budgeten, förutom att sänka skatten med 16 öre? Ja, vi har hittat ett kostnadsställe där ökning i budget med råge överstiger 2,65 %. Kostnaden för politiker och partistödet till de politiska partierna. Den budgeten ökas med 10,4 % nästa år.
Vi sammanfattar
Nej, det här är inte en budget där man satsar på förskolan och skolan. Det är ytterligare en budget med besparingskrav. Schablonen i samtliga skolformer ökar mindre än vad kostnaderna kommer att öka och det kommer att leda till att arbetsbelastningen för de som jobbar i förskolan och skolan ökar ytterligare. Värst drabbas SFI och vuxenutbildning där inte schablonen ökas alls.
Kommunpolitiker gör såhär. De påstår att de satsar men sedan skär de ner och kallar det för ”effektivisering”. I vintras granskade tankesmedjan Balans samtliga 290 kommuners budgetar och fann att 260 kommuner skär ner på välfärden. Det som gör den nya majoriteten i Stockholm till en minoritet av kommunsverige är att de samtidigt som de skär ner också sänker skatten.
Vi avslutar med ett citat från Lotta Edblom, liberalt skolborgarråd.
Tankesmedjan Balans tar inte ställning till om skatter ska vara låga eller höga. Vi tar ställning till den obalans som skapas av för höga krav och/eller för lite resurser. Och det där känns inte riktigt sant, Lotta. Den blågröna majoriteten sänker skatten och sparar på stadens skolor. Det kommer inte att leda till ökad kunskap utan det kommer istället att öka obalansen mellan krav och resurser. En obalans som skapar ökad arbetsrelaterad ohälsa i en redan stressad yrkeskår, något som knappast ger högre kvalitet i utbildningen.
Lästips
Hur använder man statsbidrag för att spara? Lätt som en plätt!
Utbildningsförvaltningen i Stockholm skademinimerar – Det går sådär!
Stockholms stads arbete med avsiktsförklaringen – En uppföljning