För några dagar sedan publicerade vi ett inlägg om föreningen Sveriges skolchefer. Styrelsen för föreningen hade skrivit en debattartikel där de påstår att lärares arbetsvillkor förbättrats de senaste åren och att lösningen på lärarbristen bland annat är ännu mer fokus på karriär och att lärares arbetstidsavtal förändras så att rektor leder och fördelar hela lärares arbetstid. I vårt blogginlägg visade vi istället hur skolchefernas egna kommuner skär ner på skolan under 2018. Något de ”glömde” att berätta om i sin debattartikel.
I detta och något eller några till inlägg ska vi kika lite mer på vad föreningen Sveriges skolchefer pysslar med och vilken agenda föreningens styrelse har. Fokus kommer att vara den konferens som föreningen arrangerade i våras där bland annat Peter Fredriksson från Skolverket och Ulrika Carlsson, centerpartistisk skolpolitiker i utbildningsutskottet, var inbjudna talare.
Idag kommer vi att titta lite närmare på ett seminarium med Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, som handlade om lärarbristen och om hur kommunerna genom digitalisering kan klara att bedriva undervisning trots minskad lärartäthet.
Vikten av styrning och ledning i kommunal verksamhet en föränderlig omvärld
Så var rubriken på Annikas seminarium. Det föränderliga är att antalet elever kommer att bli fler men antalet lärare inte antas ökas så att nuvarande lärartäthet kan bibehållas. Hur tänker sig Sveriges kommuner och landsting att den ekvationen ska gå ihop? Svaret finns i powerpointpresentationen från Annikas seminarium och några av dem har klistrats in nedan. Tyvärr är texten i två av bilderna förskjuten. Föreningen Sveriges skolchefer ber nog om ursäkt för att det påverkar er läsupplevelse.
Digitaliseringen löper som en röd tråd genom presentationen. Den är nödvändig och bland annat ska man kunna minska lärartätheten genom fjärrundervisning och flippat lärande (att eleverna får se på filmer innan lektionerna). Lärare ska även spela in lektioner så att de kan ses hemifrån.
Annika har listat ut att alla lärare kanske inte är överförtjusta i digitaliseringen och ger därför ett par konkreta råd till skolcheferna hur de ska få bakåtsträvande fröknar och magistrar med på banan. Det gäller att ”skapa en känsla av akut behov”. Att prata om riskerna med att inte förändras och att ”förmedla en känsla av att tiden börjar rinna ut”. Det är viktigt med beteendeförändrande aktiviteter men man får inte glömma att hantera motstånd på ett empatiskt sätt.
Sveriges Kommuner och Landsting som är arbetsgivarorganisation för en majoritet av landets skolhuvudmän står alltså inför den samlade publiken av skolchefer och säger åt dem att ”skapa en känsla av akut behov”. Inte att förklara att det finns ett akut behov utan att man måste skapa den känslan. Och inte heller att förklara att tiden börjar rinna ut utan att förmedla känslan av att den börjar göra det. Det är tydligen viktigt att skolcheferna inte får det att låta som att det finns ett alternativ. Det är digitalisering eller undergång.
Avslutningsbilden på Annikas föreläsning är en dröm för SKL men en mardröm för Sveriges lärare (och elever). Annika har klippt ut ingressen i en artikel om en skola för vuxna elever i Paris med 3800 elever och inte en enda lärare.
Varför ha lärare när man kan googla? säger Ecole 42:s grundare. Även om Annika troligen log lite när hon pratade till avslutningsbilden, hur många skolchefer nickade och tänkte att ”wow, här finns enorma effektiviseringar att göra”? 
Tankesmedjan Balans är inte emot digitalisering, men vi tycker att digitaliseringens möjligheter att lösa lärarbristen problematiseras för lite. När vi läser kommunbudgetar ser vi att kommunerna redan börjat teckna in effektiviseringsvinster genom digitalisering. Men vi ser sällan exempel på hur detta ska gå till. Digitaliseringen förväntas som genom ett under göra skolan billigare.
SKL representerar 290 skolhuvudmän. Vi vet inte hur många av dessa kommuners skolchefer som satt i salen och fick fnittra tillsammans om att man kan googla sig till kunskaper och att det därför inte behövs några lärare men med tanke på vilka gäster föreningen lyckats bjuda in var de nog ett stort gäng. Vi tycker att det är viktigt att lärare vet vad deras högsta chefer får för inspel i frågan om digitalisering och lärarbrist och vi vill att lärare känner till hur lärarfackens avtalspart resonerar om lärarens betydelse. Vi tycker däremot inte att så många andra berättar om det.
Nästa inlägg kommer att handla om kärleksaffären mellan Uppsala kommun och managementkonsultbyrån PwC. Följ oss gärna på Facebook (https://www.facebook.com/tsbalans/) och på twitter (@tsbalans) för att hålla dig uppdaterad.
Lästips
Skolchefer i nedskärningskommuner ”glömmer bort” att kräva mer resurser