Gästinlägg: Öppet brev till skolpolitiker i hela Stockholms län:

Gästinlägg: Öppet brev till skolpolitiker i hela Stockholms län:

Ett stort antal lärare och fackligt aktiva i Stockholmsregionens kommuner skickade i december in en debattartikel om årliga nedskärningar i gymnasieskolans budget till samtliga större tidningars debattredaktioner. Trots att frågan då var högaktuell (det var bara några dagar kvar till att gymnasiepengen skulle klubbas) valde samtliga debattredaktioner att tacka nej. Vi har fått tillåtelse att publicera texten som gästinlägg.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Dags att ta ansvar för gymnasiet och över 80 000 elever!

Gymnasieskolornas intäkt bestäms av programpengen. Hur mycket programpengen borde öka för att räcka till löne- och prisökningar utreds varje år av organisationen Storsthlm, som är en samarbetsorganisation bestående av samtliga kommuner inom Stockholms Län. Storsthlm kommer varje år med ett förslag på hur programpengen ska förändras, och detta beslutas sedan av alla medlemskommuner. Den 15 december ska programpengen för 2023 fastställas.

Under många år har programpengen för gymnasiet höjts med mindre än de faktiska kostnadsökningarna. Här nedan visas kostnadsökningarna respektive ökningen av programpengen för åren 2016-2023.

Kostnads-ökning enligt StorsthlmUppräkning av program-pengKostnads-ökning enligt StorsthlmUppräkning av program-peng
20163,1 %2,0 %20202,5 %1,0 %
20172,6 %1,8 %20212,9 %0 %
20183,6 %1,8 %20222,7 %1,5 %
20193,3 %1,8 %20232,8 %1,8 %

Sammantaget ger ovanstående siffror att medan kostnaderna ökat med 26,1 % från 2016 till 2023, så har programpengen bara ökat med 12,3 %. Detta är en faktisk nedskärning med 13,8 procentenheter.

En gymnasieskola som hade en total budget på 90 miljoner kronor år 2016 borde ha intäkter på 113,6 miljoner kronor år 2023 – men får bara 101,1 miljoner kronor. Det saknas alltså 12,5 miljoner kronor för en sådan gymnasieskola för år 2023. Detta får självklart stora konsekvenser för alla gymnasieskolor inom länet!

Bilden förvärras ytterligare av att beräkningen av kostnadsökningarna sker med ett till två års eftersläpning. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har beräknat de framtida kostnadsökningarna för 2023, och kommit fram till en ökning på 6 % för 2023 – vilket är betydligt mer än de 2,8 % som Storsthlm baserar uppräkningen av programpengen på.

Ovanstående nedskärningar har inte gått obemärkt förbi. Hittills finns inte någon teknik eller något annorlunda arbetssätt som skulle kunna leda till riktiga effektiviseringar inom skolan/gymnasiet. Istället har alla gymnasieskolor varit tvungna att försämra kvaliteten på sin verksamhet, för att parera den uteblivna kompensationen för kostnadsökningarna.

Exempel på åtgärder som gymnasieskolorna vidtagit för att sänka sina kostnader är:

  • Fler elever i klasserna
  • Mer undervisningstid för lärarna.
  • Mindre schemalagd tid för extra stöd för de elever som har behov av det.
  • Inga vikarier när lärare är frånvarande.
  • Färre externa aktiviteter med eleverna
  • Äldre och trasiga läromedel används när det är för dyrt att köpa in nytt
  • Besparingar på lärarnas kompetensutveckling.
  • Nedskärningar inom elevhälsa och SYV
  • Nedskärningar inom bibliotek.

Sammantaget leder alla besparingar till försämrad kvalitet på undervisningen och försämrad arbetsmiljö för både lärare och elever. Elevernas framtidsutsikter försämras när lärare inte har möjlighet att hjälpa alla elever att nå så långt de kan, utan måste fokusera på att se till att alla når minst godkänt/E.

Skolan är viktig för samhällets framtida utveckling, och vi vet att en komplett gymnasieutbildning är en skyddsfaktor mot både kriminalitet, dålig hälsa och social utslagning. Att då genomföra så kraftiga besparingar riskerar att på sikt leda till stora konsekvenser i samhället!

Vi begär därför att alla skolpolitiker i Stockholms län ska verka för att gymnasieskolorna ska få full kompensation för de faktiska kostnadsökningarna år 2023 och framöver, eftersom vi annars kommer att se en fortsatt sänkning av undervisningens kvalitet.

/ Åsa Wall Månsson och Louise Arve, Sveriges Lärare Värmdö, samt ett stort antal ytterligare fackligt aktiva som hittas via den här länken