För några veckor sedan presenterade vi vår granskning av samtliga kommuners budgetar för 2018 där vi tvingas konstatera att det i 9/10 kommuner finns risk för nedskärningar i välfärden. Detta trots att de som jobbar i t ex förskolan och skolan hela tiden nås av politikers löften om att nu kommer pengarna. Vi har följt upp med några nedslag i kommuner som skär ner, med fokus på förskola och skola, och idag är turen kommen till Skellefteå.

Ni kanske har hört talas om lärarbristen. Skellefteå har också drabbats av den. Tillräckligt många vill inte ta anställning i Skellefteås förskolor och skolor och det är såklart ett stort problem för politikerna i Skellefteå. Rätten till undervisning är lagstadgad och Skellefteå kommun måste se till att fylla klassrummen med vuxna som vill ta på sig ansvaret att lära Skellefteås barn och elever saker. Ett sätt att locka fler hade varit bättre arbetsvillkor. Kommunpolitikerna i Skellefteå har dock ett annat ess i rockärmen. Utländsk arbetskraft!

Kommunen har försökt att locka över engelska lärare till Sverige. En satsning som eventuellt kan komma att bli framgångsrik.  Nu vill skolchefen börja rekrytera lärare även från andra länder.

Reklamplats för 250 000 kronor har köpts i sociala medier och i engelsk dagstidning.

Vi har i ett tidigare blogginlägg delvis skämtsamt och delvis på allvar hävdat att det är dags att flytta välfärdsproduktionen till Asien. De höga effektiviseringskraven på vård, skola och omsorg har gjort att tillverkningskostnaden i Sverige helt enkelt inte kan rymmas inom den tilldelade budgeten. När Skellefteå kommun hämtar utländska lärare till Sverige för att lösa den egna lärarbristen ställer vi oss såklart frågan – är Skellefteå en kommun som lägger stora effektiviseringskrav eller har den här arbetskraftsbristen uppstått trots att man satsar på den egna verksamheten?

Det här inlägget handlar om Skellefteås skolbudget. Vi gör som vi brukar och djupdyker ner i det kommunala diariet. Häng med!

För- och grundskolenämndens budget 2017

Förra årets budget för Skellefteå kommun gav tydligen nämnderna ganska tuffa ekonomiska ramar att förhålla sig till. Kostnadsökningarna beräknades till 55 miljoner medan för- och grundskolenämndens budget bara ökades med 35 miljoner. Konsekvensen av det blev att förskola och skola tvingades spara (man kallar detta effektiviseringskrav för det låter finare men det betyder nedskärning) 20 miljoner kronor under 2017. Ett besparingskrav på ca 1,5 % av den totala budgeten.

Det här var inte första gången förskola och skola tvingades att spara. 2017 års budget innebar “ett effektiviseringsbehov för samtliga verksamheter även under år 2107”.

För- och grundskolenämndens budget 2018

Nu tänker ni att i år kommer väl pengarna? Det pratas ju så mycket om satsningar på skolan. Men icke. Besparingskravet har utökats ytterligare. Under 2018 ska 54 miljoner till sparas i Skellefteås skolor utöver de besparingar som redan gjorts de senaste åren.

För- och grundskolenämndens totala budget 2018 är 1 324 597 000 kronor (summorna i tabellen är angivna i tusental kronor). Nämndens besparingskrav är 50 000 000 kronor. Det innebär ett besparingskrav på 3,77 %. Minns att nämnden tvingades att spara 1,5 % året innan och att även åren innan det inneburit besparingskrav.

Nämndpolitikerna har resonerat lite kring vilka risker nedskärningarna för med sig för de anställdas arbetsmiljö. Man konstaterar att ökade krav i skollagen, ökat behov av förskoleplatser samtidigt som det läggs effektiviseringskrav gör att förutsättningar för arbetet kraftigt förändras (till det sämre, vår anmärkning). Här tror man att ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete ska rädda situationen.

Budgeten för 2018 leder till att risk för ohälsa ökar, att arbetsbelastningen ökar och till att fördelningen av den blir ojämnare. Ingen yrkesgrupp kan uteslutas. Risken gäller samtliga anställda i förskola och skola. Mest märkbara konsekvenser kommer detta att få bland första linjens chefer (förskolechefer och rektorer) och hos deras medarbetare (förskollärare, barnskötare, lärare, elevhälsa osv). Systematiskt arbetsmiljöarbete är lösningen.

Läs gärna det här inlägget om systematiskt arbetsmiljöarbete. Kortfattat handlar det om att de statliga kraven på välfärden (i synnerhet på skolan) är höga och omöjliga att välja bort. Kraven på att hålla budget är också höga oavsett hur mycket kommunen bestämt sig för att skära ner. När chef och skyddsombud ska undersöka vilka åtgärder som behöver göras för att minimera risk för ohälsa får inte de åtgärderna innebära att kraven  minskas eller att kostnaderna ökas. Men åtgärder som inte minskar på kraven eller ökar resurser kommer inte att minska glapp mellan krav och resurser. Så stressen och den arbetsrelaterade ohälsan kommer att öka. Skellefteås för- och grundskolenämnd skriver det själva väldigt tydligt.

Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning. Men ekonomin sätter inte gränsen för skollagen. Anställda i förskola och skola kommer att kompensera minskad ekonomi genom att försöka springa fortare. Hinna mer. Jobba mer hemma. Skarva med raster. Skarva med luncher. Använda sin hälsa som buffert för kommunens ekonomi. För så fungerar människor.

Vi sammanfattar

Skellefteås skolchef i är i England och raggar lärare. Nu vill han åka till ännu fler länder för att ragga lärare. Orsaken är lärarbristen. En brist Skellefteås kommunpolitiker själva bidragit till att skapa genom att kontinuerligt lägga sparkrav på förskola och skola. Sparkrav som gör att medarbetare brinner ut och försvinner elle slutar av andra skäl. Att det är svårare att rekrytera. Att färre vill utbilda sig till lärare. Skellefteå försöker att lösa lärarbristen genom att hitta lärare i andra länder samtidigt som budgeten gör den egna lärarbristen ännu värre. Vi kan nog alla vara överens om att det här är väldigt dålig politik.

Samtidigt ökar kommunens kostnader mer än vad intäkterna ökar. Kommunallagen tillåter inte kommuner att använda mer pengar än vad de har. Rikspolitiker höjer hela tiden kraven på på förskolan och skolan och väljare förväntar sig ständigt billigare och bättre verksamhet. Glappet mellan krav och resurser ökar och de som jobbar i förskolan och skolan mår allt sämre. Det här är inte ett problem som kommunpolitikerna i Skellefteå kan lösa själva. Glappet mellan krav och resurser i välfärden måste diskuteras på samtliga politiska nivåer. Vi hjälper gärna till.

Lästips

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Stora besparingar att vänta i Umeås förskolor och skolor

Att ge med ena handen men ta med andra

God save the queen – hon är räddningen på lärarbristen i Skellefteå
Taggar: