Idag demonstrerar Förskoleupproret på Göteborgs gator. Förskollärare och barnskötare som har fått nog av hälsofarlig arbetsmiljö samlas för att berätta för politikerna att de fått nog av hälsofarlig arbetsmiljö. Tankesmedjan Balans har tidigare skrivit om varför förskolan blivit en så farlig arbetsplats. Här i ett inlägg, här i ett annat.
De senaste veckorna har tyvärr fokus flyttats från arbetsmiljön i förskolan till huruvida personalen i förskolan ska få ha på sig Förskoleupprorets tröjor på jobbet. Göteborgs stad har sagt nej. Många andra kommuner har sagt ja. I Göteborg har det till och med gått så långt att Göteborgs stad förbjudit förskolepersonal att ha på sig Lärarförbundets pin med texten ”färre barn i barngrupperna nu”. Mest diskussion har det blivit i Stadsdelen Östra Göteborg. Vi har tagit del av mailkonversation mellan områdeschef och förskolechefer/fackliga förtroendemän. Ta en minut och läs igenom.
Anställda som har på sig den aktuella pinnen kan alltså vänta sig avstängning utan lön. Det här är hårda bud från arbetsgivaren. Lärarförbundet har reagerat och anser bland annat att stadens agerande här inskränker yttrandefriheten. Vad är det egentligen som håller på att hända i välfärden? Sverige har tidigare varit världsetta i offentlig öppenhet. Nu vill arbetsgivaren förbjuda vissa fackliga budskap på arbetsplatsen.
Att Göteborgs stad agerar så här är såklart ingen slump. I början av nittiotalet valde svenska politiker en helt ny bana för styrningen av välfärden. Med inspiration från det privata näringslivet började man styra vård, skola och omsorg som om det vore företag. Samlingsnamnet för den här styrningen är New Public Management. En del av NPM-styrningen handlar om att bygga varumärke och att odla en ”företagskultur” som karaktäriseras mer av lojalitet gentemot arbetsgivaren än av öppenhet och yttrandefrihet. Det här genomsyrar allt mer av välfärdssektorerna. Läs t ex den här debattartikeln om tystnadskultur på högskolan.
För några veckor sedan beskrev vi hur ”employer branding”, att bygga arbetsgivarvarumärke, blivit ett allt vanligare fokus hos svensk skolas huvudmän. Vi resonerade bland annat om konstaterandet nedan från Sveriges Kommuner och Landsting. Att ett starkt varumärke gör att bättre medarbetare kan rekryteras till en lägre lön.
Kan Göteborg stads agerande gentemot sina medarbetare i frågan om Förskoleupprorets tröjor och Lärarförbundets pin förklaras i att staden är mån om sitt arbetsgivarvarumärke och att man gjort bedömningen att det långsiktigt skadar varumärket mer med medarbetare som berättar om en orolig arbetssituation än några veckors turbulens i media?
Exakt hur resonemanget gått på stadshuset får vi nog aldrig veta. Men vi kan försöka att ta reda på hur allvarligt Göteborgs stad tar på uppgiften att bygga sitt arbetsgivarvarumärke genom employer branding. Väldigt allvarligt visar det sig. 2016 vann Göteborgs stad pris som årets employer brandingkommun. Utav 290 kommuner ansågs Göteborgs stad vara den bästa kommunen på att bygga sitt arbetsgivarvarumärke. Som hjälp gör man som så många andra kommuner och anlitar ett managementkonsultbolag. I tidigare inlägg har vi berättat om hur managementkonsultbolaget PwC är inblandad i det mesta som sker i den svenska välfärden. Göteborg har valt bolaget Talento branding. Till vilken kostnad för skattebetalarna är oklart.
En yrkesgrupp som arbetar mycket med employer branding är kommunikatörer. Organisationen Sveriges kommunikatörer sammanfattar här lite tips om hur man kan arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Det är viktigt med varumärkesambassadörer. Troligen är det inget vidare ifall varumärkesambassadörerna går runt med budskap om att deras arbetsförhållanden är dåliga.
Har Göteborg många sådana här kommunikatörer? Ja, faktiskt ganska många. 2016 var 236 kommunikatörer anställda av Göteborgs stad. I stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg jobbade fem kommunikatörer till en årlig kostnad på ca tre miljoner kronor. Hur ser det ut i övriga landet? Det kanske är vanligt med så här många kommunikatörer? Nej, inte enligt en undersökning som refereras till i Göteborgs fria tidning. Den säger att Göteborg har flest kommunikatörer i hela Sverige (ja, vi vet att Göteborg är en stor stad men Stockholm är större). Håller kommunikatörer bara på med employer branding? Nej. De pysslar med annat. Men de pysslar mycket med att förmedla den bild arbetsgivaren vill ska bli förmedlad. Den bilden är sällan att folk har det jobbigt på jobbet.
Vi sammanfattar
Vi för ett resonemang i det här blogginlägget. Det är ingen forskningsrapport. Göteborgs stad gillar inte vad Förskoleupprorets tröjor eller Lärarförbundets pins gör med arbetsgivarvarumärket. Medarbetare som har på sig sånt ska stängas av och få löneavdrag. Det kan verka som ett väldigt hårt straff för att ha en tröja eller en pin men vi tycker att det blir ett logiskt agerande när man ser saken ur ett ”employer branding”-perspektiv. Medarbetare ska vara reklampelare för arbetsgivaren. Hur verkligheten egentligen ser ut är inte det viktiga.
I New Public Managementstyrning finns inte plats för några andra värden än rent företagsekonomiska. Yttrandefrihet eller det offentligas öppenhet är inte så intressant i HR-avdelningar och managementbyråkraters världsbild.
Lästips