Granska med Balans: hur koncernbidrag flyttar pengar från välfärd till vad som helst

Om man ska sammanfatta välfärdsdebatten snabbt och slarvigt så finns det två argumentationslinjer som har använts för att kritisera inslaget av privata företag i skola, vård och omsorg: den ena menar att vinstuttag är fel/slöseri med offentliga medel/omoraliskt. Den andra linjen, som vi på Balans har drivit i några år nu, går ut på att inslaget av vinstintresse skapar en mängd problem för hela samhället, alldeles oavsett om någon vinst faktiskt tas ut eller inte. Hittills har vi 29 inlägg där vi diskuterar vinstdrivande företag i välfärden utan att påstå att vinstuttag är dåliga eller farliga. Nu kommer det trettionde. Det ska handla om hur vinstdrivande välfärdsföretag ibland aktivt undviker att gå med vinst.

Vi ska bekanta oss med fenomenet koncernbidrag. Vi ska kika på Kunskapsskolan som exempel. Det är inget särskilt med Kunskapsskolan, det fungerar bara bra som exempel eftersom den är en ganska sammanhållen koncern med få bolag och därför lätt att kolla upp. Jag vill betona direkt att ingenting av det vi kommer att titta på är olagligt. Kunskapsskolan gör inget fel här! De bara tar pengar som skulle gå till nuvarande elevers skolgång och flyttar dem till annat. Det finns ingen möjlighet att veta vad de används till, och ingen möjlighet för samhället att ställa krav på att de ska gå till elevernas undervisning.

Precis så som Sveriges system är upplagt för att fungera, alltså. Ja… Nu kör vi.

Vi börjar i tanken ”jag vill veta lite mer om hur Kunskapsskolan använder offentliga medel”. Vi går därför in på någon av de sajter som tillhandahåller offentliga uppgifter om företag, jag gick till allabolag.se och sökte på Kunskapsskolan. Den första träffen heter ”Kunskapsskolan Education Sweden AB”. Vi går in och tittar, och får upp följande diagram:

Kunskapsskolan gör inga märkbara vinster, helt klart. De blå staplarna i diagrammet visar omsättningen (=hur stora intäkter de har) och de små små röda och gröna staplarna visar vinst/förlust. Till höger ser vi en sammanställning för koncernen: Kunskapsskolan Education Sweden AB och de andra bolag som de delar koncern med hade drygt 2 miljarder i intäkter och gjorde en förlust på 1,5 % av det, knappt 30 miljoner, senaste bokslutet. Inga vinstuttag, tvärtom!

Men häng i en stund till. Scrolla ner och orientera dig i tabellen ”Koncernstruktur”. Där ser vi att Kunskapsskolan Education Sweden AB äger tre andra bolag, och det är själv ägt av bolaget Magnora Aktiebolag. Ett av bolagen är amerikanskt, men de andra fem har svenska organisationsnummer och vi kan därför ladda ner deras årsredovisningar.

Kul, det gör vi!

Årsredovisningar är offentliga, men går oftast inte att hitta via sökmotorer utan du behöver ordna ett konto någonstans. För att förenkla lite för oss har jag laddat ner de senaste årsredovisningarna i Kunskapsskolekoncernens fem bolag, letat upp resultaträkningen och samlat dem här. Eftersom vi vill titta på om pengar flyttas mellan bolag i koncernen så vill vi läsa varje bolags resultaträkning, inte koncernresultaträkningarna.

Snabbkurs i att läsa resultaträkningar

Först kommer intäkter. ”Nettoomsättning” är ”vanliga” intäkter, de som hör till företagets affärsidé. Sen kommer kostnader. ”Rörelsens kostnader” är de som hör till att driva själva verksamheten. Rörelsens intäkter minus kostnader blir ett rörelseresultat, ungefär mitt på sidan. Sedan kommer ett stycke med finansiella händelser – räntor och sånt. Och sen kommer – ibland – bokslutsdispositioner. Det är sånt som hänt när man gjort bokslutet, med andra ord beslut man har tagit för att förändra företagets resultat efter att året har gått. Koncernbidrag är en bokslutsdisposition. Efter bokslutsdispositionerna får man fram ett ”resultat före skatt”. På det beräknas sedan en inkomstskatt på 21,4 %, det som till vardags kallas bolagsskatt. Man drar till sist av den beräknade inkomstskatten och först då får man det som kallas ”årets resultat”.

Det händer alltså ganska mycket på vägen mellan att en verksamhet har rullat i ett år, och det att VD står i TV och säger ”nej men vi gör inga stora vinster på det här, det är inte därför vi håller på”.

Nu granskar vi koncernbidragen. Om du klickar upp bilderna kan du se beloppen. Moderbolaget Magnora AB har fått 18 miljoner, dotterbolaget Kunskapsskolan Education Sweden AB har fått 57,9 miljoner, dotterdotterbolaget Kunskapsskolan i Sverige AB har blivit av med 75,9 miljoner (oj), och i en annan gren av familjen verkar Kedtech AB ha gett 5 miljoner till sitt moderbolag Kedtech Holding AB.

Nu ska vi läsa noter

Det verkar ganska enkelt här. Kunskapsskolan har gett bidrag på 75,9 miljoner och Magnora och KES har fått 18 + 57,9 = 75,9 miljoner. Men vi kan dubbelkolla detta genom att läsa i årsredovisningens noter. Titta i KES resultaträkning: där står siffran 18 mellan ordet koncernbidrag och själva koncernbidragsbeloppet. Toppen, det betyder att det finns mer information i not nr 18. Vi scrollar ner och tittar:

Ja, det var precis som vi trodde. Kunskapsskolan lämnade koncernbidrag på 75,9 miljoner till KES, och KES lämnade vidare 18 miljoner till Magnora. Tack, då vet vi!

Vi ska strax rita upp det här framför oss så vi ser vad som hänt. Men först vill jag också kolla vad det är för intäkter som kommit in och som kan ligga till grund för de här koncernbidragen. Magnora har egna intäkter på 22 miljoner och KES på knappt 30. Det bolag som framförallt tar in intäkter är Kunskapsskolan i Sverige; 2066 miljoner. Så det är noten om deras intäkter (nr 2 i KiS årsredovisning) som är intressant:

Inga sensationer här heller. Kommunala elevintäkter är vanlig skolpeng och gav KiS 1921 miljoner. Kommunala intäkter för särskilda behov, 75 miljoner – det brukar vi kalla tilläggsbelopp när vi snackar skolekonomi i fikarummet. Statsbidrag 34 miljoner, ersättningar för sjuklöner (hej corona) 5 miljoner, och så totalt ungefär 17 miljoner som vi inte får veta så mycket om.

Vi sammanfattar vad vi vet om koncernen nu. Organisationen har en struktur där bolagen äger varandra. Offentliga medel strömmar in längst ner till Kunskapsskolan i Sverige AB och sedan flyttas en del av dessa pengar i koncernen så här:

Inga konstigheter, bara 76 skattemiljoner till något annat än sitt syfte

Längre än så här kommer vi inte med årsredovisningarna. Låt oss stanna upp och reflektera.

Kunskapsskolan delade inte ut några vinster på börsen. Koncernen gjorde inte ens vinst överhuvudtaget. Men ändå gick 76 miljoner av de intäkter som i princip bara kommer från stat och kommun bort från det bolag som faktiskt driver skola. Vi vet inte till vad.

76 miljoner är 3,7 % av Kunskapsskolans intäkter det aktuella året. Året innan var det 50 miljoner, 3,8 % av 2018 års intäkter, som flyttades på samma sätt.

Inte olagligt på något sätt. Men, och här är den stora poängen: stat och kommun bestämmer storleken på skolpeng och andra bidrag utifrån en beräkning av hur mycket pengar som behövs för att driva skolverksamheten. Det ingår inget extra till andra bolag i koncernen.

Det finns mycket att säga om beräkningarna av skolpeng och andra bidrag, och vi har sagt ganska mycket om det förut. Men det vi vill peka på just idag är att efter det att det demokratiska systemet har fattat beslut om vilka resurser skolor ska få, så kan privata bolag välja att använda pengarna på andra sätt. Kunskapsskolan verkar ta knappt fyra procent per år och använda till något annat än det som var tänkt.

76 miljoner är ganska mycket pengar. Det skulle räcka till 100 lärartjänster till. Du kanske också noterar att det är ungefär lika mycket som Kunskapsskolan har fått för att finansiera särskilt stöd till elever i behov av extra tid och personal.

Varför gör man så här? Det kan vi inte veta säkert. Men om du klickar upp resultaträkningen för Kunskapsskolan i Sverige igen, så ser du att Kunskapsskolan gjorde rörelseresultat på 88 miljoner år 2019/2020 och 61 miljoner år 2018. Rörelseresultat var ju det som handlade om själva verksamheten. Kunskapsskolans skolor gjorde helt enkelt rejäla överskott. Koncernbidragen gör att de pengarna inte syns på raden ”årets resultat” och inte kan riskera att provocera någon som hatar vinster i välfärden.

Och vad används pengarna till? Det har vi ingen aning om. Det bestämmer bolagen som får koncernbidragen. Det är ju deras pengar nu.

Men vi kan läsa i årsredovisningarna att Kunskapsskolan i Sverige – som gick med överskott – är det bolag som driver skolor i Sverige. Kunskapsskolan Education Sweden – som gjorde ett underskott i rörelseresultatet – ägnar sig åt att sprida Kunskapsskolans metod över världen. På sidan 8 i årsredovisningen beskriver de hur de bland annat etablerar en närvaro i Nederländerna och Indien. Denna verksamhet gick alltså back, och skolpengsintäkterna från Kunskapsskolan täckte upp.


Ett PS till dig som läst jättenoga och undrar varför det är så stor skillnad i omsättning mellan de två åren: Det är för att Kunskapsskolan växlat till brutet räkenskapsår och gjorde ett 18 månader långt år 2019-2020 för att hantera övergången. Bra att du är uppmärksam!