Granskning av Leksands kommuns skolbudget

Onsdagen den 22 november var Marcus på besök i Leksand för att föreläsa om skolans styrning och om Leksands skolbudget för fackförbundet Sveriges Lärares medlemmar. Det här blogginlägget bygger på ett urval av de powerpointbilder som visades under föreläsning och har fokus på de ekonomiska villkoren för skolan i Leksand. All statistik är hämtad från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) egen databas Kolada.

Ekonomiska villkor för förskolan och skolan i Leksand, jämfört andra kommuner

För att beskriva hur resurserna för Leksand förskola har utvecklats jämfört med andra kommuner använder vi oss av nyckeltalet ”Bruttokostnad personal kommunal förskola, kr/inskrivet barn” och granskar utvecklingen de senaste sju åren. 2016 hade Leksands förskola ca 3000 kronor lägre kostnad per barn för personal, jämfört med rikets snitt. Sedan dess har skillnaden ökat. 2022 var den ca 8000 kronor.

Motsvarande nyckeltal för att beskriva utvecklingen för kostnaden för personal i grundskolan är ”kostnad för undervisning i kommunal grundskola F-9, kr/elev”. 2016 hade Leksand ca 1000 kronor lägre kostnad för undervisning än rikets snitt. Sedan dess har skillnaden ökat. 2022 var Leksands kostnad per elev ca 6000 lägre än rikets snitt.

Leksands kostnad för undervisning i kommunal gymnasieskola var 2016 ca 7500 kronor högre per elev än rikets snitt. Mellan 2016 och 2022 minskade den skillnaden till ca 5000 kronor per elev.

Det finns således en liknande trend för samtliga tre skolformer: kostnaden för undervisning/personal utvecklas långsammare i Leksand än rikets genomsnitt. Det här kan ha olika skäl, men det är svårt att tolka statistiken på annat sätt än att politikerna i Leksand lägger allt mindre resurser på undervisning/personal jämfört med vad politiker i resten av landet gör i genomsnitt.

För att synliggöra trender i kostnadsutvecklingen fungerar rikets snitt bra som jämförelse. Vill man försöka att förstå om en kommun lägger mycket eller lite resurser på förskolan och skolan behöver man dock jämföra den aktuella kommunen med andra kommuner som ser ungefär lika ut vad gäller till exempel demografi och geografi.

SKR har placerat Leksand i kommungruppen ”Landsbygdskommun med besöksnäring”. I tabellen nedan har vi jämfört Leksands nettokostnadsavvikelse för förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola med den kommungrupp som Leksand tillhör.

”Nettokostnadsavvikelse” är ett lite trubbigt nyckeltal som indikerar om en kommun lägger mer eller mindre resurser än förväntat, givet kommuners olika individuella förutsättningar. Det går inte att dra exakta slutsatser av det här nyckeltalet men det är det mest träffsäkra som finns för att jämföra olika kommuners kostnader. Om avvikelsen är negativ så betyder det att en kommun har lägre kostnader än förväntat, jämfört med rikets snitt. Om avvikelsen är positiv är kostnaderna högre än förväntat.

Leksand nettokostnadsavvikelse för förskolan är 4,4 % och jämförelsegruppens nettokostnadsavvikelse är 9,4 %. Det här indikerar att Leksand lägger mindre resurser på förskolan än förväntat. Detsamma gäller för fritidshem (- 15,2 % jämfört med 0,5 %) och för grundskolan (0,0 % jämfört med 8,1 %). Leksand gymnasieskola har däremot en högre nettokostnadsavvikelse (17,7 %) än jämförelsekommunernas snitt (12,1 %).

Leksand budget för 2024

Kommunfullmäktiges majoritet bestående av Moderaterna, Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet klubbade på senaste mötet budgeten för 2024 (länk till samtliga budgetdokument finns här). I budgeten refereras till den vision som tagits fram för Leksand 2030: ”Leksands kommun ska ha en av Sveriges främsta grundskolor” och för att nå den höga ambitionen behöver ”steg på vägen tas under de kommande åren”.

Längre fram i budgeten återkommer man till den här visionen och skriver att ”nya målvärden med högre ambitionsnivåer för indikatorerna gällande grundskolan tas fram i samband med utvecklingsstrategin”.

Det är uppenbart att den styrande majoriteten i Leksand ökar kraven på verksamheten. Nu till vilka resurser man ämnar tillföra för att lärare ska kunna leva upp till politikernas ökade krav. Ha i minne att Leksand lägger mindre än jämförelsekommunerna på grundskolan och fritidshemmet (som är en del av grundskolans budget) och att trenden är ökande skillnad mellan Leksands kostnader och rikets snitt. När kraven nu ökar kommer det väl tillsammans med en ordentlig resursförstärkning?

Nej. I budgeten finns istället en ”generell besparing motsvarande 2 procent”, på bland annat grundskolan.

Trots att till exempel grundskolans nettokostnadsavvikelse är negativ jämfört kommungruppen (se tabell ovan) skriver den styrande majoriteten att ”arbetet med att anpassa kommunens nettokostnader och öka effektiviteten förstärks”.

Sammanfattning

Leksands politiker har bestämt att Leksand ska ha en av Sveriges främsta grundskolor, därför ökar den styrande majoriteten kraven på lärarna. Några ökade resurser blir det dock inte tal om, tvärt emot. Leksand lägger redan mindre än jämförelsebara kommuner på sin grundskola och nästa år kommer rektorer att tvingas att göra ytterligare nedskärningar. Politikerna förväntar sig att Leksands lärare ska lösa den ökande obalansen mellan krav och resurser genom ”ökad effektivitet”.

Den här styrningen fungerar inte. Det går inte att beställa effektiviseringar av förskolan och skolan i förväg och sedan förvänta sig att lärare ska leverera effektiviseringen under kommande budgetår. Det som istället sker är att stressen i arbetet ökar. Enligt Arbetsmiljöverkets stora undersökning toppar grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare statistiken över yrken med hög andel besvär till följd av arbetet. Ingen kan vara förvånad över detta.

Nu lämnar tankesmedjan Balans Leksand, i alla fall för den här gången. Nästa vecka föreläser Marcus i Ängelholm. Vi kanske ses igen efter det.