Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!

Niklas Altermark jobbar som forskare på Lunds Universitet. Hans vetenskapliga artikel Managing moral distress: social policy cuts and the suppression of employee conscience handlar om när empati krockar med att följa åtstramningspolitik för handläggare på Försäkringskassan. När välfärdsstaten skär ner på resurser får handläggare inom socialförsäkringen mer att göra och mindre utrymme för egna bedömningar.… Fortsätt läsa Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!

Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!

Rapporten ”Bäst i test?” från fackförbundet Kommunal undersöker vad som har hänt i förskolan sedan den öppnades för privata aktörer i början av 1990-talet. Tanken med privatiseringen var att konkurrens skulle höja kvaliteten, skapa mångfald och pressa upp lönerna genom att arbetsgivarna konkurrerade om personalen. Rapporten vill ta reda på om privatiseringen har lett till… Fortsätt läsa Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!

Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!

I skoldebatten används ordet investering ofta av skolkoncerner och deras lobbyorganisationer. De menar att aktiebolag och utdelningar är nödvändiga eftersom ägarna satsat kapital (dvs investerat) i skolor och tagit risker som måste belönas. Men tittar man närmare på vad dessa investeringar faktiskt består av ser man att det inte är pengar som hamnat i klassrummen. Investeringar som… Fortsätt läsa Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!

Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!

När nu marknadsskolan kritiseras allt mer brett och från politikens alla läger är det intressant att återuppliva tidigare forskning på området, som kanske inte nådde ut så bra när debattklimatet var ett annat. Mikael Palmes avhandling Det kulturella kapitalet från 2008 är exempel på sådan forskning. Avhandlingens slutsatser Mellan 1988 och 2008 förändrades gymnasieskolan i… Fortsätt läsa Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!

Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”

Fackförbundet kommunal har skrivit rapporten Balans på slak lina, en rapport om välfärdens ekonomi. Kommunals rapport undersöker varför de kommunala välfärdsverksamheterna upplevs som så pressade. Slutsatsen är att det saknas balans mellan behov och resurser i välfärden och att detta skapar höga sjuktal, låga löner, sämre villkor och bristande arbetsmiljö. Förutsättningarna för kommunerna har förändrats… Fortsätt läsa Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”

Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!

Riksrevisionen är en oberoende myndighet under riksdagen som granskar hur statliga medel används. Genom årlig revision och effektivitetsrevision kontrollerar myndigheten att statliga verksamheter, som skolan, fungerar effektivt och lagenligt. Syftet är att stärka demokratisk insyn och säkerställa att resurser används på bästa sätt. Riksrevisionen har granskat om dagens regler för skolpeng till fristående skolor bidrar… Fortsätt läsa Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!

När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”

Dagens bidrag i Balans fortbildningsserie handlar om opinionsinstitut. Opinionsinstitut samlar in och analyserar människors åsikter. De gör mätningar om politik, förtroende för partiledare, samhällsfrågor och kundnöjdhet. God metod kräver att man redovisar hur urvalet gjorts, hur många som svarat och hur stor osäkerheten är. Opinionsinstituten spelar en viktig roll i opinionsbildningen, eftersom medier och politiker… Fortsätt läsa När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”

Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan

Skolverket har skrivit en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att visa hur ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden och hur många som fortsätter till högre studier efter gymnasiet. Rapporten beskriver läget 2023 och jämför åren 2015–2023, baserat på uppgifter från SCB:s LISA-databas och Skolverkets elevregister. Resultaten visar tydliga skillnader mellan kommunala och fristående… Fortsätt läsa Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan

Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper

När skolägare intervjuas säger de ofta att eleverna alltid kommer först. Att vinster och aktiekurser bara är ett medel för att kunna driva bra skolor. Men det är inte så aktiebolagslagen är skriven. Enligt lagen ska ett aktiebolag drivas med syfte att ge vinst till aktieägarna, om inte bolagsordningen uttryckligen säger något annat. Och för börsnoterade bolag… Fortsätt läsa Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper

Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!

En vanlig uppgift i skoldebatten är att friskolorna bara gör en vinst på tre till fyra procent. Siffran återkommer till exempel i Svenskt Näringslivs rapporter och debattinlägg och används för att visa att lönsamheten i sektorn är låg. Men hur genomsnittet beräknas spelar stor roll. När Svenskt Näringsliv räknar ut sitt snitt väger små aktiebolagsdrivna… Fortsätt läsa Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje söndag.

Eller i alla fall de flesta söndagar.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Exempel på tidigare veckobrev:

12 oktober 2025: Marknaden litar inte på regeringen
15 september 2025: 24000 broschyrer och en folkrörelse