Vi har i tidigare inlägg berättat om det ekonomiska läget i Huddinges förskolor. Flera år av låga budgetuppräkningar har skapat stora underskott som nu måste hämtas hem. Men hur ser det ut i grundskolan? Låt oss se efter.

Grundskoleförvaltningen har förberett ett omfattande underlag inför nämndens nästa möte. Med utgångspunkt i de budgetramar för 2019 som kommunfullmäktige meddelade i budget för 2018 har förvaltningen gjort en bedömning av hur Huddinges grundskolors ekonomi kommer att bli 2019. I klippet nedan konstateras att uppräkningen av budget för 2019 är planerad till två procent. Högre lärarlöner tycks vara ett problem och man flaggar för att de två procenten inte kommer att räcka till att betala lärares löneökningar. Aj då.

Hur mycket kommer lärares löner att öka då? Ja det vet man inte riktigt. Men precis som vi skrivit om i tidigare budgetgranskningar beräknas lönerna i kommunal verksamhet att öka med tre procent nästa år. Man kan befara att lärarlönerna i Stockholmsområdet kommer att öka med mer än så men en försiktig bedömning ger att den budget politikerna tänkt sig för grundskolan i Huddinge innebär ett besparingskrav på en procent för år 2019.

Hur ska den här besparingen hämtas hem? Jo det gamla vanliga mantrat. Genom “effektiviseringar”.

Här skulle inlägget om Huddinge kunna vara slut. Vi skulle kunna konstatera att precis som i 9/10 andra kommuner ska effektiviseringskrav spara pengar åt kommunen. Men så kommer ett intressant stycke i utbildningsförvaltningens bedömning av kommande års budget. Det finns tydligen en “handlingsplan för ekonomi i balans” pga att grundskolan i Huddinge gjorde ett underskott 2017. Handlingsplanen för budget i balans 2017 var inte tillräcklig så nu ska det göras en handlingsplan för budget i balans 2018.

Den här handlingsplanen finns med i samma dokument som vi hämtat ovanstående klipp från. Inledningsvis konstateras något väldigt intressant. Lärartätheten i Huddinges skolor är tredje lägst i landet men lönerna tredje högst i landet. Det här är ett samband vi i Tankesmedjan Balans brukar hävda är självklart med tanke på att budget är begränsad men ibland nås vi ändå av kritik av facken för att vi belyser sambandet mellan hög lön och hög arbetsbelastning. I Huddinge är det inget snack om saken. Lärartätheten har minskad dramatiskt de senaste åren och lärarlönerna samtidigt ökat kraftigt.

Grundskoleförvaltningen har kommit fram till en del saker i sin handlingsplan. Bland annat att skolorna måste minska på personal och att rektorer är för mesiga i sin styrning och skaffar vikarier när folk är sjuka. Kostnaderna skulle såklart minskas om lärare hela tiden vikarierade för varandra.

Vad är det då för åtgärder grundskoleförvaltningen vill att politikerna i nämnden klubbar? Inga bra saker för arbetsmiljön tyvärr. Sammanslagning av klasser, färre halvklasser, kickade elevassistenter, “effektiviserad” fritidshemsverksamhet och elevhälsa, ökad inkludering av elever som nu är placerade externt och ökade restrivitet med inköp.

Det här låter ju inte så bra Huddinge. Först berättade vi om att den föreslagna budgeten för 2019 kommer innebära sparkrav och sedan berättade vi om sparkrav pga 2017 års budgetunderskott. OBS tänk då på att de 17,7 miljonerna i skuld från 2017 först måste betalas tillbaka och sedan sparas igen i 2018 års budget. Grundskolornas kostnader måste alltså först minska med 35 miljoner kronor under 2018 innan de där effektiviseringarna pga underfinansiering i 2019 års budget ska göras. Hängde ni med där? Hårda bud för lärarna i Huddinge.

Hur tror man då att de här besparingarna kommer att påverka grundskolan? Jo det kan vi läsa om i den bifogade riskbedömningen. I tabellerna nedan beskriver den första rutan “risk” och den andra rutan “riskminimering”. Dvs vad kan komma att hända och hur kan kommunen se till att det inte händer.

Först en risk som har med undervisningens kvalitet att göra. Om pengar ska sparas på de där sätten vi beskrev ovan kan det bli mindre tid för reflektion, genomförande och planering av verksamhet. Den risken ska minimeras genom kontinuerlig analys i det systematiska kvalitetsarbetet, att lärarna använder sig av en lärplattform, att undervisningsarenor (vad tusan är det) utvecklas som är anpassade till större elevgrupper samt genom “pedagogiska sätt att arbeta än de som idag är normen”. Lärarnas arbetssätt ska ändras så att lärare kan undervisa fler elever. Vi är initialt inte så imponerade av den här riskbedömningen.

Vidare anser förvaltningen att det finns en risk att de pedagogiska lärmiljöerna blir mindre stimulerande. Den risken tänker man sig ska minimeras genom material som inte kostar pengar att införskaffa. Vilket material är det undrar vi och går vidare i granskningen.

Det här att ta inte ta in vikarier kan ju vara en risk förstås. Det låter rimligt att det kan leda till att stress och sjukfrånvaro kan ökas. Se det löser sig nog om personalavdelningen och skyddsombud arbetar med arbetsmiljön (när blev arbetsmiljön fackets ansvar?). Och snabba insatser ska vidtas när någon bli sjuk, MEN DÅ ÄR DET JU REDAN FÖR SENT!

Vårt blodtryck har stigit som ni kanske noterat. Nu hoppas vi att Huddinges grundskoleförvaltning avslutar bra, annars är det vår hälsa som riskerar att drabbas. Men nja. När resurser för att hjälpa elever i mindre grupper skärs ner kommer istället samarbetet med elevhälsan att öka. Vi vet vad det här betyder. Det betyder att elever som behöver enskild undervisning för att nå kunskapskraven istället ska få den hjälp som behövs i klassrummet. Samtidigt som såklart övriga elever inte ska drabbas av att läraren inte hinner hjälpa dem lika mycket. Det här är tyvärr en omöjlig inkluderingsekvation som skapar ökat glapp mellan krav och resurser för både lärare och elever.

Avslutningsvis en titt på hur besparingarna kommer att påverka möjligheten att rekrytera nya lärare och behålla nuvarande lärare. Det är ju lärarbrist och många kommuner och friskolor slåss om de få lärare som finns. Grundskoleförvaltningen konstaterar att det här är ett problem. Det kan mycket väl vara så att besparingarna gör att det blir svårare att rekrytera personal. Men var lugna. Huddinges grundskoleavdelning deltar i projektet “arbetsgivarvarumärket”. Om man bara säljer in kommunen hårt kanske lärare inte fattar att Huddinge i själva verket är en riktigt tung kommun att jobba i.

Vi sammanfattar

Ekonomin för grundskolan i Huddinge är körd i botten. Efter många år av besparingskrav går det inte att spara mer. Ändå är det precis det politikerna i Huddinge vill att grundskolan ska göra. Detta trots att riskerna för sänkt kvalitet och ökad stress är uppenbara. Till hösten är det val. Alla som bor i Huddinge och som är intresserade av kommunens grundskolor borde läsa det här inlägget och ta sig en funderare. Är det här med ständiga besparingskrav en bra grej för vår kommun eller vill testa något nytt?

Läs gärna våra tidigare inlägg om Huddinge samt vårt inlägg om hur välfärden riskerar nedskärningar i 9/10 kommuner.

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

Hej igen Huddinge – Hur gick det?

Huddinge – På måndag avgörs det

Snart klubbas budget i Huddinge – Vi kollar läget förskolan

Vart är vi på väg? – Nytt kommunrekord i besparingskrav

 

Grundskolan i Huddinge ska spara, spara och spara
Taggar: