Anställda i vårdyrken sjukskrivs oftare än genomsnittet. Oavsett vilken yrkesgrupp man tittar på inom vården är sjuktalen pga psykisk ohälsa jämförelsevis höga. En grupp som tidigare varit friskare än genomsnittet är läkare, men även här har ohälsan ökat mycket de senaste åren, i synnerhet hos kvinnor. Mellan 2010 och 2015 tredubblades antalet sjukskrivna kvinnliga läkare.
För ett tag sedan skrev vi ett inlägg om hur kapitalkostnaderna (amorteringar och räntor på lån) för det allt dyrare Nya karolinska sjukhuset tar mer och mer av landstingets budget i anspråk. Kapitalkostnadernas andel av budget kommer att öka med 3,3 procentenheter de närmaste åren. Det är väldigt mycket pengar.
Så mycket pengar att Stockholms landsting bara får råd att öka kostnaden för personal med 2,4 % per år när den egentligen ökar med 4,5 % per år. Mellanskillnaden måste sparas och när det ska sparas är det förstås mycket troligt att de anställdas arbetsbelastning ökar.
Idag ska vi ta en titt på vad det här får för effekter för hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting. Den här nämnden har ansvar för all hälso- och sjukvård samt tandvård och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I budget för 2018 fanns ett mindre effektiviseringskrav på verksamheten. Det flaggades dock för de där kostnadsökningarna vi nämnde ovan och att effektiviseringskravet för 2019 därför kommer att bli ”betydligt mer långtgående”.
I dagarna blev underlaget för nästa års budget för hälso- och sjukvårdsnämnden klart. Här följer en liten kurs i politik: I budget för 2018 gavs förslag på ekonomiska ramar för 2019. Ekonomerna på förvaltningen har slagit sina kloka huvuden ihop och kommit fram till vad den planerade budgetramen för nästa år ger för konsekvenser för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet. Den här texten kommer sedan klubbas av politikerna i nämnden och skickas till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens ekonomer kommer med hjälp av bland annat det här underlaget göra en budget för hela Stockholms läns landsting som politikerna i Landstingsfullmäktige tar beslut om.
Spännande va? Jasså inte. Nåväl. Det som faktiskt är spännande är att det stundar ett val. Landstingspolitikerna är alltså lite mer känsliga för opinionen i år och kanske kommer opinionen inte att vilja se mer nedskärningar i sjukvården. I så fall kommer majoriteten kanske att tvingas ändra sin budget eller så vinner oppositionen och deras budget klubbas igenom. Vi får se. Men nu åter till vad som står i den där texten om budgetförutsättningar för hälso- och sjukvårdsnämnden.
Inledningsvis berättas om att sjukvården i Stockholm sparat under de senaste åren. 800 miljoner 2016 och sedan ytterligare 390 miljoner 2017.
Hur illa är då prognosen för 2019? För att kunna beskriva det behöver vi ge en snabbkurs i hur man förutspår kostnadsökningar i landstinget. Sveriges kommuner och landstings ekonomer gör kontinuerligt prognoser för hur mycket landstingens kostnader förväntas utvecklas de kommande åren. Det här kallas för landstingsprisindex, LPIK och svarar på frågan ”hur många procent kommer landstingets kostnader att öka”. I tabellen nedan ser ni just det och ni ser också att det finns två LPIK. LPIK inklusive läkemedel och LPIK exklusive läkemedel.
Ekonomerna i hälso- och sjukvårdsnämnden gör det extra krångligt för läsaren. De använder sig ibland av ”LPIK inkl. läkemedel” (2,1%) och ibland av LPIK exkl. läkemedel (2,6 %). Prognosen säger att priset på läkemedel kommer att gå ner de kommande åren och att detta kommer att minska landstingets kostnader. Vem vet hur det blir men som ni nedan kan konstatera kör hälso- och sjukvårdsnämnden först med den högre procenten i löpande text för att sedan byta till den lägre procenten när sparbehovet för 2019 uppskattas.
Först beskrivs kostnadsökningen för 2019 med utgångspunkt i LPIK exklusive läkemedel.
Men när resultatet senare redovisas i tabellform används LPIK inklusive läkemedel, den lägre procentsatsen. I den nedersta raden beskrivs hur mycket hälso- och sjukvårdsnämnden måste spara 2019 för att klara samma kvalitet på sjukvård som under innevarande år. 971 miljoner kronor 2019, 691 miljoner kronor till 2020, 739 miljoner kronor till 2021 och 449 miljoner till år 2022. Mycket pengar och kom då ihåg att uträkningen bygger på att läkemedelskostnaderna ska minska under samma år.
Vad innebär då det här för hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms landsting? Jo det innebär att förvaltningen måste ta fram förslag på ”kostnadsreduceringar, effektiviseringar och omprövningar för att kunna hantera det minskade ekonomiska utrymmet.” Skära ner på vanlig svenska.
Om inte landstingspolitikerna ångrar sig när budget ska klubbas behöver alltså hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms län spara nästan en miljard kronor. I vanlig ordning är det inte aktuellt att sänka kraven på verksamheten. Vården ska bli bättre men billigare.
Vi sammanfattar
De kommande fyra åren ska hälso- och sjukvårdsnämnden enligt plan spara 2,85 miljarder. Nästa år ska 971 miljoner sparas. Det ska ske utan att kvalitén sänks och genom magiska effektiviseringar. Vi vill uppmärksamma politikerna i nämnden på att här finns ett problem. Vad händer om de här effektiviseringarna inte går att hämta hem? Jo, budget ska hållas. Det som inte kan effektiviseras måste sparas i form av att medarbetarna jobbar snabbare. Vårdpersonal mår redan dåligt. Kvinnliga läkare har redan tredubblat sina sjuktal. Är det verkligen rimligt att kräva den här nivån av effektiviseringar av redan slutkörd personal?
Det är upp till stockholmarna att bestämma.
Lästips
Nya Karolinska sjukhuset allt dyrare – besparingskraven på vårdpersonalen allt större