Har Sigtuna Sveriges sämsta skolpolitiker?

”Sigtuna. Du kanske tänker på den pittoreska staden vid Mälaren, den internationella mötesplatsen och handelsstaden med tusenåriga anor? Det är sant. Men idag är Sigtuna kommun så mycket mer.”

Sigtuna kommuns hemsida ger en gemytlig bild av kommunen. Här är det pittoreskt, internationellt, historiskt men också mycket mer. Vi har tittat närmare på några dokument som ligger lite mer undangömt på kommunens hemsida – budgetarna – och där växer en lite annan bild av Sigtuna fram som en kommun där politikerna tycks bry sig extra lite om förskolan och skolan.

Vi vill varna redan nu: det här kommer att bli ett långt inlägg med många tabeller och diagram. Tyvärr är det nödvändigt för att man fullt ut ska förstå hur illa det kan gå när nedskärningarnas och marknadsskolans negativa effekter samspelar.

Sigtuna 2019

Vi gjorde vårt senaste besök i Sigtunas förskole- och skolbudgetar för drygt fyra år sedan och kunde då berätta om kommunpolitiker som påstod att de la mycket pengar på kommunal verksamhet men som inte ansåg att medarbetarna levererade tillräckligt bra. De främsta politikerna i Sigtunas majoritet skrev i sitt förord till budgeten att ”idag har vi höga kostnader för att driva våra verksamheter och i många fall låga resultat i de tjänster vi levererar”.

Eftersom verksamheterna hade så mycket pengar tyckte politikerna att det var rimligt med en nedskärning på 16,6 miljoner för barn- och ungdomsnämnden. Det här ledde till att förskolepengen och grundskolepengen inte höjdes med en enda krona trots att kostnaderna för löner och andra kostnader såklart ökade. En sådan budgetering krävde att rektorer försämrade lärartätheten – den gick från 13,7 elever/lärare till 14,7 elever/lärare mellan 2018 och 2019 – men lärare i förskolan och skolan skulle enligt politikerna ”effektivisera” sitt arbete så att kvaliteten ändå kunde öka.

Sigtuna 2024

Fyra år har gått och det går nu att utvärdera hur väl Sigtunas politikers uttryckliga strävan efter att försämra förutsättningarna för lärare har fungerat. Barn- och ungdomsnämnden har bytt namn till för- och grundskolenämnden och det har skett några förändringar inom den blå majoriteten, där Sverigedemokraterna tagit Liberalernas och Centerpartiets plats, men själva politiken har inte förändrats. Enligt för- och grundskolenämndens budget för 2024 ska verksamheten ”effektiviseras” med 12,3 miljoner kronor.

Kolada – kommunernas eget statistikverktyg

Sveriges kommuner och regioner har ett gemensamt statistikverktyg för att göra jämförelser mellan kommuner som heter Kolada. Vi har använt Kolada för att jämföra Sigtuna kommuns nyckeltal för förskolan och skolan, dels med den grupp av liknande kommuner som Sigtuna tillhör (pendlingskommun nära storstad) och dels med kommunerna i Stor-Stockholm.

Förskolan och skolans resurser – nettokostnadsavvikelsen

Det finns inget 100 % rättvist sätt att jämföra hur olika kommuners resurstilldelning förändrats över tid. Närmast sanningen kommer man om man tittar på hur nettokostnadsavvikelsen inom ett kommunalt ansvarsområde utvecklats i en viss kommun och sedan jämför detta med hur utvecklingen varit för liknande kommuner.

Nettokostnadesavvikelsen är ett mått på hur mycket en aktuell kommun lägger på en verksamhet, till exempel förskolan eller grundskolan, i jämförelse med hur mycket kommunen kan förvänta sig att lägga givet kommunens förutsättningar. Variabler som spelar in för hur mycket en kommun kan förväntas lägga på en verksamhet är till exempel andel elever med utländsk bakgrund, befolkningstäthet och kostnad för skolskjuts.

Positiv nettokostnadsavvikelse (över 0 %) innebär att kommunen lägger mer än förväntat och negativ nettokostnadsavvikelse (under 0 %) att kommunen lägger mindre än förväntat.

Diagrammet nedan visar hur nettkostnaden för förskolan har utvecklats mellan 2018 och 2022. 2018 hade Sigtuna (blå linje) en negativ nettkostnadsavvikelse på 7 % vilket även kommungruppen (röd linje) hade. 2022 har den negativa nettokostnadsavvikelsen för Sigtunas förskolor ökat till nästan 18 % och ligger nu långt under såväl kommungruppen som snittet för Stor-Stockholm (grön linje).

Sigtuna hade redan 2018 låga kostnader för förskolan och den har sedan minskat kraftigt jämfört med andra kommuner.

När det gäller Sigtunas grundskola var kostnaden jämförelsevis låg redan 2018, med stor skillnad i nettokostnadsavvikelse till kommungruppen och Stor-Stockholm. Sigtunas negativa nettkostnadsavvikelse för grundskola har sedan dess ökat ytterligare, från – 9 % till – 11,5 % och glappet till de övriga har ökat något.

Sigtuna hade redan 2018 låga kostnader för grundskolan och de har sedan minskat en aning jämfört med andra kommuner.

Lärartäthet

Kommunens förskollärartäthet mäts med nyckeltalet ”Antal barn/lärare med förskollärarlegitimation, kommunal regi”. Sigtunas förskollärartäthet har förbättrats en aning från drygt 22 barn/lärare 2018 till drygt 20 barn/lärare 2022. Avståndet till jämförelsegrupperna är dock ungefär lika stort eftersom även de förbättrat sin förskollärartäthet.

Förskollärartätheten i Sigtunas kommunala förskolor är anmärkningsvärt låg.

I grundskolan mäts den kommunala lärartätheten med måttet ”Elever/lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola F-9, antal”. 2018 hade Sigtunas kommunala grundskolor aningen sämre lärartäthet än Stor-Stockholms kommuner och ännu något sämre lärartäthet än kommungruppen. 2022 har lärartätheten i Sigtunas kommunala grundskolor försämrats något och skillnaden jämfört övriga grupper ökat.

Lärartätheten i Sigtunas kommunala grundskolor är lägre än snittet för Stor-Stockholms kommuner och än kommungruppen.

Lärarnas behörighet

Lärarbehörigheten i förskolan mäts i nyckeltalet ”Heltidstjänster i förskolan med förskollärarexamen, kommunal regi, andel (%)”. 2018 hade Sigtuna en lärarbehörighet i förskolan på extremt låga 25 %. 2022 hade den ökat till 26,5 % men eftersom lärarbehörigheten i de övriga jämförelsegrupperna ökat med ungefär lika mycket består den stora skillnaden.

Sigtuna har en av de sämsta lärarbehörigheterna på förskolan i hela landet och den har bara förbättrats något sedan 2018.

Lärarbehörigheten i grundskolan mäts i nyckeltalet ”Lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne i grundskola år 1-9, kommunala skolor, andel (%)”. Även i grundskolan är Sigtunas lärarbehörighet anmärkningsvärt låg, men till skillnad från i förskolan har den försämrats ytterligare mellan 2018 och 2022. Lärartätheten i Sigtunas grundskolor är nu 11 procentenheter lägre än genomsnittet för Stor-Stockholm och 12 procentenheter lägre än i kommungruppen.

Sigtuna har en mycket låg lärarbehörighet i grundskolan.

Elevernas behörighet

Det är omöjligt att jämföra kvalitet mellan skolor och kommuner, eftersom elevers resultat beror på så många olika variabler. Ett sätt att ändå försöka synliggöra trender är att jämföra hur elevers behörighet till gymnasieskolan förändrats över tid.

Olika gymnasieprogram har olika behörighetskrav. För att vara behörig till ett yrkesförberedande gymnasieprogram krävs minst E i betyg i matte, engelska och svenska samt i minst fem ämnen till. För att vara behörig till naturvetenskaps- och teknikprogram krävs minst E i betyg i matte, engelska och svenska samt i minst 9 ämnen till (krav på minst E i NO-ämnena).

Andelen grundskoleelever i Sigtunas kommunala grundskolor som blivit behöriga till yrkesprogram har minskat mellan 2018 och 2022, från ca 85 % till ca 83,5 % – med en liten förbättring det senaste året. Skillnaden mellan Sigtuna kommuns elevers behörighet till yrkesprogram och jämförelsegruppernas behörighet till yrkesprogram har ökat.

Behörigheten till yrkesprogram i Sigtunas kommunala grundskolor har försämrats.

Trenden är ännu mer oroande när det gäller behörighet till naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Behörigheten i Sigtunas kommunala grundskolor har fallit från ca 83 % till ca 78,5 %. Skillnaden är numera stor mellan Sigtuna och jämförelsegrupperna.

Behörigheten till naturvetenskaps- och teknikprogram har försämrats betydligt.

Skolsegregation

Skolsegregationen beror främst på bostadssegregation men forskare har kommit fram till att ca 27 % av den ökade skolsegregationen är en konsekvens av det fria skolvalet. Den här effekten kan såklart vara olika stark i olika kommuner men generellt ökar skolsegregationen när högre andel elever går i fristående grundskolor.

2018 gick ca 16 % av Sigtuna kommuns grundskoleelever i en fristående skola, eller i en skola i annan kommun. När Internationella Engelska Skolan öppnade i Sigtuna ökade andelen elever i fristående grundskolor till ca 23 %.

Skolsegregationen i Sigtuna har ökat som konsekvens av Internationella Engelska Skolans etablering.

Skolverket mäter skolsegregation efter utländsk bakgrund och andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. När grundskolorna i Sigtuna kommun listas efter låg andel elever med utländsk bakgrund placerar sig de fristående skolorna i toppen. Fem av de sju skolor i kommunen med lägst andel elever med utländsk bakgrund är friskolor.

Om skolorna istället listas efter hög andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning förstärks friskolornas topplacering ytterligare. Sex av de sju grundskolorna med högst utbildningsnivå hos föräldrar är friskolor.

Ett skäl till att det är viktigt att redogöra för förändring i andel elever i fristående grundskolor är för att kontrollera att de resultatförsämringar som Sigtunas kommunala skolor gjort vad gäller behörighet till gymnasieskolan inte enbart beror på att en högre andel studiemotiverade elever numer går i fristående skolor. Diagrammet nedan visar hur meritvärdet (sammanlagd betygspoäng) för samtliga niondeklassare i Sigtunas skolor (inkluderat friskolor) förändrats mellan 2018 och 2022. Även här är trenden fallande.

Det genomsnittliga meritvärdet för niondeklassare boende i Sigtuna kommun har minskat.

Sammanfattning

2019 påstod politikerna i Sigtuna att de hade höga kostnader för att driva de kommunala verksamheterna. Det stämde iaf inte när det gäller förskolan och grundskolan. Sigtunas kostnader för förskolan och skolan var snarare låga. Sedan dess har förskolan och skolans budget försämrats ytterligare och förskolan och grundskolan i Sigtuna kostar nu väldigt lite i jämförelse med andra kommuner.

När politikerna ger kommunens rektorer dåliga ekonomiska förutsättningar så kommer de inte att kunna anställa behöriga lärare. Lärarbehörigheten har därför fallit i Sigtuna kommuns förskolor och skolor och tyvärr – men knappast oväntat – har skolresultaten följt samma utveckling.

Samtidigt har skolsegregationen i kommunen ökat, mycket till följd av Internationella Engelska Skolans etablering, en etablering som 2018 välkomnades av den då styrande majoriteten.

Vi tycker att en bra skolpolitiker är en skolpolitiker som tar ansvar för att skapa goda villkor för lärare. Ibland är det tufft ekonomiskt och nedskärningar kan vara omöjliga att undvika. I de lägena tycker vi att en bra skolpolitiker är en som tar ansvar för nedskärningar genom att vara öppen med att de sker och att eventuellt försämrade resultat ligger på politikernas ansvar.

Har Sigtuna Sveriges sämsta skolpolitiker? Det går inte att veta, men nyckeltalen antyder att här är det extra tufft att jobba som lärare, samtidigt som politikerna påstår att de satsar men i praktiken skär ner. Kanske borde Sigtuna komplettera presentationen av kommunen på hemsidan till:

Sigtuna. Du kanske tänker på den pittoreska staden vid Mälaren, den internationella mötesplatsen och handelsstaden med tusenåriga anor? Det är sant. Men idag är Sigtuna kommun så mycket mer, till exempel en kommun som skär ner mer än de flesta andra på förskolan och skolan”.

– – – – – – – – – – – – – – –

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.