Helsingborgspolitikers påstående om skolsatsning håller inte för granskning

Helsingborgs Dagblad publicerar idag (25/1) en artikel om budgetdebatten i Helsingborgs kommun där kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing (M) beskriver resurstillskottet för utbildningsnämnden på följande sätt: ”Vi är ärliga. Vi kan inte ge full kompensation”.

Det här är inget som är unikt för Helsingborg. I princip varje kommun, oavsett färg på politisk majoritet, skär ner på förskolan och skolan under 2024 (och andra år, men inte med lika mycket). Resurserna kanske ökas, men inte i den takt som kostnaderna för till exempel löner, hyror och material ökar. Eftersom kraven på verksamheten inte sänks förväntar sig de styrande politikerna i landets kommuner i regel att lärare ska effektivisera undervisningen så att samma – eller helst bättre – kvalitet kan nås trots sämre förutsättningar.

Utbildningsnämndens ordförande Hans Nelson (L) citeras vid två tillfällen i artikeln. Han säger att kommunen ”lägger ungefär 40 procent av den totala budgeten på skolan och det visar att vi tycker att den är viktig” samt att ”vi satsar mycket pengar, men det är inte alltid pengar som ger effekt”.

Det finns inget facit på om en kommun lägger mycket pengar på skolan eller inte men det närmaste facit man kan komma är SKR:s jämförelser av kommuners ”nettokostnadsavvikelser” för olika skolformer, som redovisas i statistikdatabasen Kolada.se. Nettokostnadsavvikelsen är ett mått på hur mycket pengar en kommun lägger på en verksamhet i jämförelse med andra kommuner, där hänsyn tas till enskilda kommuners unika förutsättningar. Enligt Kolada indikerar en positiv nettkostnadsavvikelse högre kostnadsläge än förväntat och en negativ nettkostnadsavvikelse ett lägre kostnadsläge än förväntat.

För att underlätta jämförelser mellan kommuner har SKR delat in landets 290 kommuner i olika kommungrupper, där kommunerna inom varje kommungrupp är relativt lika varandra. Helsingborg finns i kommungruppen ”Större stad”.

Tabellerna nedan visar hur nettokostnadsavvikelsen (i procent) utvecklats under de senaste sju åren för verksamheterna fritidshem, förskola, grundskola och gymnasieskola. Blå linje visar Helsingborgs värde och röd linje visar värdet för kommungruppen ”Större stad”.

Helsingborg har ett negativt värde för samtliga verksamheters nettokostnadsavvikelse vilket alltså indikerar ett lägre kostnadsläge än förväntat. Kommunens negativa nettokostnadsavvikelse (röd linje) är betydligt större än kommungruppens (blå linje) för verksamheterna fritidshem, förskola och grundskola och obetydligt mindre för gymnasieskolan. Skillnaden mellan Helsingborg och kommungruppen har därtill ökat mellan 2016 och 2022, vad gäller negativ nettkostnadsavvikelse för fritidshem, förskola och grundskola.

En förklaring till att kostnaden för gymnasieskolan i Helsingborg tycks ha ökat sedan 2016 skulle kunna vara att en allt högre andel elever går i fristående skolor. 47,7 % av Helsingborgs gymnasieelever gick i fristående skolor 2016. 2022 hade andelen ökat till 56,2 % (jämför gärna med kommungruppens snitt som ligger på 29,0 %). Med en allt högre andel elever i fristående skolor kan det vara svårt för kommunerna att organisera den kommunala gymnasieskolan på ett effektivt sätt (läs gärna boken ”De expansiva” för konkreta exempel).

När det gäller påståendet att mer pengar inte alltid ger effekt är det såklart sant. Om mer pengar inte används till verksamhet som gynnar elevernas lärande kommer skolresultaten inte att förbättras. Förutsatt att utbildningsnämnden i Helsingborg inte använder sina resurser på ett sådant osmart sätt finns det dock starkt forskningsstöd för att mer resurser ökar resultaten i skolan. En nyligen presenterad metastudie visar att i 9 fall av 10 leder satsningar på skolan till förbättrade resultat.

Det är således svårt att finna statistiskt stöd för Helsingborgs utbildningsnämnds ordförandes i budgetdebatten att kommunen satsar mycket pengar på utbildning. SKR:s gemensamma statistik indikerar snarare att Helsingborg satsar lite pengar på utbildning, något som enligt aktuell forskning är dåligt för elevernas kunskapsutveckling.