För några veckor sedan släppte vi boken ”De lönsamma – en bok om varför skolor slåss om elever”. Ett genomgående tema i boken är hur kommunpolitiker ser det som sin uppgift att öka andelen fristående skolor trots att detta leder till ökade kostnader för den kommunala skolan och till att den kommunala skolan dräneras på mindre resurskrävande elever. Köp gärna boken genom att klicka dig vidare till den här länken. Den är inte så dyr (139 kr plus moms och frakt) och ganska lättläst och du kommer troligen att lära dig en hel del om hur marknadsskolan fungerar, eller inte fungerar.
Idag ska vi titta lite närmare på hur nedskärningar på skolan går hand i hand med avregleringen av utbildningssektorn och friskolekoncernernas etableringar. Till vår hjälp tar vi dokument från Huddinge kommun och från Skolverket. Vi hittar alltså inte på något själva utan kommer hela tiden att referera till offentliga handlingar eller till tidningsartiklar.
Det är snart dags för kommunstyrelsen i Huddinge att ta förberedande budgetbeslut inför 2021 och barn- och utbildningsnämnden har svarat på kommunstyrelsens frågor om hur det ser ut med ekonomin och om hur de har tänkt att göra för att hålla den föreslagna budgeten. I det svaret finner vi stycket nedan som handlar om den konkurrensprövning som gäller i Huddinge kommun. Verksamheter som inte håller budget ska kunna avvecklas och istället drivas av privata huvudmän.
Går man back i Huddinge kan man läggas ner. Men vilka möjligheter ges förskolan och skolan i Huddinge att uppnå en ekonomi i balans? Inte så bra möjligheter är tyvärr svaret på den frågan. Enligt den preliminära budget för 2021 kommer inte någon av välfärdsnämnderna att få uppräknad budget för löneökningar och inflation. Det betyder i praktiken att de anställda i förskolan och skolan får betala varje krona i löneökning 2021-2023 med ökad arbetsbelastning.
Vi tar går tillbaka till barn- och utbildningsnämndens underlag inför budget 2021 för vilka konsekvenser det här kan ge för verksamheten och finner följande – inte så uppmuntrande – stycke. Personaltätheten kommer sannolikt att minska och de kallar detta för att göra en effektivisering. Färre anställda ska göra samma arbete.
2021 kommer dock inte att bli första året som skolan i Huddinge får försöka att klara sig utan att någon uppräkning av budget för löneökningar och för inflation. Just de förutsättningarna gäller nämligen redan i år. När Kommunstyrelsens ordförande får frågan av tidningen Stockholm direkt om hur han ser på detta är svaret detsamma som i nämndhandlingen: ”man måste jobba effektivare”.
Det låter förstås väldigt bra att jobba effektivare men finns det inte risk att kvaliteten blir lidande när resurserna minskar? Nej, faktiskt inte enligt ordföranden som säger att det där beror på hur man tar sig an ”utmaningen”.
Den politiska majoriteten i Huddinge vill alltså öka andelen privata utförare, de vill att de egna verksamheter som går back ska avvecklas och istället drivas av företag men de ger förskolan och skolan så tuffa nedskärningskrav att rektorernas arbete med att hålla budget blir svårt, för att inte säga omöjligt. Rektorerna har ju inte bara politikernas krav på att minska kostnaderna att ta med i beräkningen. De har även skollag och arbetsmiljölag att ta hänsyn till.
Det är nästan som att politikerna i Huddinges styre inte vill att de egna verksamheterna ska kunna klara kraven på budget i balans så att de får alibi att göra sig av med dem? Nej, tänker ni som orkat läsa ända hit, så illa kan det väl inte vara. Jo, säger vi och det är för att förstå ideologin bakom ni ska beställa och läsa ”De lönsamma”. Övertygelsen om att konkurrens och vinstdrift ska effektivisera och förbättra förskolan och skolan är mycket omfattande runt om i landet. Inte bara hos borgliga politiker. Flera av de kommuner vi granskat där Internationella Engelska Skolan bjudits in för att ta över kommunens elever har varit socialdemokratiskt styrda.
Internationella Engelska Skolan driver redan två skolor i kommunen och för några månader sedan blev det klart att man kommer att starta ytterligare en skola. Det är inte förvånande att Internationella Engelska Skolan uppskattar Huddinge kommunlednings önskan att låta privata huvudmän ta över kommunens ansvar att driva förskola och skola. Här finns nämligen fina vinster att göra – trots de kommunala nedskärningarna – det gäller bara att man lockar till sig rätt elever.
Fristående skolor attraherar nämligen främst de mindre resurskrävande eleverna. Skolverkets statistik över föräldrars utbildningsnivå och andel nyinvandrade på Huddinges skolor kunde nästan inte vara tydligare. På Huddinges kommunala skolor går elever med föräldrar med låg utbildningsnivå (lågt index = låg utbildningsnivå, högt index = hög utbildningsnivå) och de nyinvandrade eleverna. På friskolorna går främst elever med föräldrar med hög utbildningsnivå och elever med svenskt ursprung. Det här är variabler som vi med säkerhet vet påverkar en skolas resultat mer än något annat.
När nu Internationella Engelska Skolan startar en ny skola – som konsekvens av att Huddinges politiker vill öka andelen privata aktörer – kommer Huddinges kommunala skolor att få ett ännu tuffare elevunderlag. Samtidigt väntar tre år av nolluppräkning av budget för löner och inflation. Med största sannolikhet kommer de kommunala skolorna gå back vilket riskerar att bestraffas med att politikerna bjuder in ytterligare privata aktörer. Dessa kommer att attrahera de mindre resurskrävande eleverna och så fortsätter den negativa spiralen för Huddinges kommunala skolor.
Utöver detta skapas tomma platser i de kommunala skolornas klassrum när elever som tidigare gick där istället väljer att gå på den nya IES-skolan. De här tomma platserna kostar de kommunala skolorna pengar, både i ökad lokalkostnad per elev och i ökad lönekostnad per elev. Det är nämligen inte så lätt för den kommunala skolans rektorer att anpassa sina kostnader till färre antal elever. Läs mer om detta i vår rapport om konsekvenserna av IES etableringar.
Det är inte värdigt ett land med Sveriges ambitioner att ha en kompensatorisk och likvärdig skola att kommunpolitiker hanterar den egna verksamheten på det här sättet. Man tillåts göra det eftersom kunskapen om skolans styrning och avregleringens effekter är väldigt låg hos väljarna. Det måste vi hjälpas åt att ändra på. Väljare tror att den skola som visar bäst resultat är den bästa skolan, men det går inte att jämföra skolor på det sättet. Man måste även se till vilka förutsättningar de olika skolorna har och vilka konsekvenser nyetablering av friskolor ger för den kommunala skolan.
Kommunpolitiker riggar konkurrensen till friskolekoncernernas fördel och låter de egna skolornas elever betala priset. Sedan används de självklara ekonomiska konsekvenserna för att motivera ännu fler friskolor. Vi tycker inte att det är ok. Tycker inte du heller det? Hjälp oss att sprida kunskapen om hur den svenska skolan styrs och beställ gärna boken vi skrivit.
Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här: