Hur många tankesmedjor tål Sverige?

Tankesmedjan Balans är två personer: Marcus och Åsa. I januari 2017 bestämde vi oss dra igång en tankesmedja med syfte att belysa hur styrningen av välfärden ligger bakom den höga arbetsrelaterade ohälsan i vård, skola och omsorg. ”Vad ska det vara bra för” är det förståeligt om man undrar.

Vi tänkte försöka att förklara det. Det finns nämligen skäl till att vi tycker att vi behövs och att vi lägger ner ganska mycket tid på att arbeta med de här frågorna. Vi vet att 9 av 10 kommuner sparar på välfärden eftersom vi granskat samtliga kommunbudgetar.

FÖR DET FÖRSTA: SPARKRAV I DET OFFENTLIGA ÄR INTE EN NATURLAG

Vi har en politisk styrning av välfärden som bygger på att politikens uppgift är att se till att vård, skola och omsorg hela tiden blir billigare. Att den styrs på ett sätt som gör att den ”effektiviseras”. Det kan låta rimligt. Men. Vilka konsekvenser styrningen får för medarbetare i välfärden talas det för lite om.

Styrningen kallas ”New Public Management” och när det talas om den är det oftast i samband med diskussion om välfärdens kvalité. Brukarens perspektiv. Det har inte vi. Vi har medarbetarens perspektiv. Hur påverkas medarbetarens hälsa av de här kraven på ständigt billigare välfärd?

FÖR DET ANDRA: TROTS SPARKRAVEN TALAR POLITIKER OM SATSNINGAR, OCH MEDIA RAPPORTERAR DET

Det finns en felaktig föreställning om att politiker på olika nivåer satsar på välfärden. Att förutsättningarna för vård, skola och omsorg hela tiden förbättras till följd av politiska beslut. Vi upplevde att det inte fanns någon som berättade om sanningen. Att det skärs ner. I smyg. Så att det inte syns i rubrikerna, det bara känns i verksamheterna.

När någon påstår att mediebilden är falsk och att denne sitter inne med sanningen ska varningssignaler ringa. Vi har därför fått lägga massor med tid på att läsa kommuners och landstings budgetar och förklara var besparingskraven finns. Ingen enkel pedagogisk uppgift.

Ett bevis på att vi faktiskt delvis lyckats med den uppgiften fick vi när Aftonbladets ledarsida kommenterade vår granskning av samtliga 290 kommunbudgetar för 2018.

FÖR DET TREDJE: FACKFÖRBUNDEN RÅR INTE PÅ DETTA.

Vi gillar fackförbund, men tycker ändå att välfärdsfacken inte fullt ut klarar av sitt jobb att ta hand om medlemmarnas intressen. Facken är organiserade som om problem med arbetsmiljön alltid kan lösas på arbetsplatsen.  Det kan de inte om det råder en grundläggande obalans mellan krav och resurser. Vi går faktiskt så långt som att påstå att fackens politik till viss del är en del av problemet. Att facken bidrar till status quo.

Vi menar att välfärdsfacken valt att anpassa sig till NPM-styrningen och att, istället för att kämpa emot den, försöka få ut så mycket som möjligt av den krympande kakan till just sina medlemmar. En förståelig men om man vill förändra systemet mycket skadlig politik.

FÖR DET FJÄRDE: DEN SOM INTE KLARAR DAGENS ARBETSLIV BEHÖVER EN RÖST

De som drabbas av ohälsa på grund av välfärdens skadliga styrning måste skyddas. Där blir styrningen av Försäkringskassan central och därför har vi kritiserat regeringen i flera inlägg på tankesmedjanbalans.se och i debattartiklar. Tyvärr utförsäkras sjuka välfärdsmedarbetare istället för att få vila sig friska och komma tillbaka till sina arbeten, där de behövs. Det är inte bra för individen och det är inte bra för samhället.

HATAR VI POLITIKER?

Vi försöker verkligen att kritisera system och inte person men självklart blir det här känsligt för kommunpolitiker som engagerar sig på fritiden för att förbättra kommunens verksamhet eller för chefer och fackliga som sliter för att göra det bästa av en omöjlig situation.

Kanske är det därför intresset för oss från centrala välfärdsfack och politiska partier varit litet, men intresset från människor som jobbar i välfärden varit överraskande stort. Vi är två fd utbrända välfärdsarbetare som lyckats nå igenom mediebruset. För det är vi lite stolta.

ÄR VI VÄNSTEREXTREMISTER?

Vi tycker att man ska kunna jobba i välfärden ända fram till pension. Vi tycker att det är normalt att vara människa, att kunna bli sjuk eller hamna i en kris. Vi tror att de flesta vill göra rätt för sig. Vi känner oss inte särskilt radikala. Vi tror att det finns lösningar på välfärdens arbetsmiljökris både till vänster och till höger på den politiska skalan.

Just nu är det politiska klimatet i Sverige och världen väldigt polariserat. Men vi hoppas att det där ska gå över, och att vi är många som vill att arbetslivet och samhällsekonomin ska vara till för människorna, istället för tvärtom.

ÄR DET INVANDRINGENS FEL?

Att allt skulle lösas om vi slutade ta emot invandrare är en enkel men felaktig analys. Snarare har invandringen gjort att många glesbygdskommuner kunnat undvika effektiviseringskrav på vård, skola och omsorg de senaste åren. Integration är en viktig fråga för samhället men det är inte en fråga för tankesmedjan Balans. Vi ser till hur styrningen av välfärden skapar ohälsa och den styrningen måste ändras oavsett hur många nya svenskar vi tar emot.

VAD HÄNDER NU?

För ett och ett halvt år sedan sa vi ”vi kör på fram till valet 2018 och utvärderar sedan”. Vi är rätt säkra på att den utvärderingen kommer till slutsatsen att fortsätta. Men det har kostat på både ekonomiskt, tids och orkesmässigt. Vi jobbar ju med vanliga jobb och har familj.

Avslutningsvis stort tack till alla som stöttar oss med spridning och/eller ekonomiskt. Vi vill bygga något varaktigt med Balans och för det behöver vi er hjälp. Tack!

Vill du också hjälpa till? Klicka på länken nedan.

https://tankesmedjanbalans.se/stotta/

 

Lästips

9 av 10 kommuner underfinansierar välfärden 2018

”Vad var det vi sa” – Regeringen har haft fel, vi har haft rätt