IES etablering i Skellefteå leder till nedskärningar

Det är ekonomisk kris i Skellefteås för- och grundskolenämnd. Nu behöver 100 tjänster bort om nämnden ska nå en budget i balans 2024. ”Det här är det största ekonomiska stålbadet på väldigt länge”, säger Mikael Johansson på Sveriges lärare till tidningen Norran. Henrik Bolin, avdelningschef för grundskolan i Skellefteå kommun, väljer dock att kalla det för anpassningar till budget och inte nedskärningar eller besparingar.

Vi håller med Bolin om att det sällan är en besparing att säga upp personal i förskolan och skolan, eftersom sådant sannolikt kommer att kosta pengar för samhället på sikt. Men vad är en anpassning till en lägre budget, som innebär att personalantalet måste minska, om inte en nedskärning?

Skellefteås för- och grundskoleförvaltning har tagit fram en åtgärdsplan för ekonomi i balans där det framgår att kostnaden för Skellefteås grundskola är lägre än vad man kan förvänta sig, givet kommunens demografiska och geografiska förutsättningar. Budgetunderskottet handlar alltså inte om kommunalt slöseri med skattemedel. Istället visar analysen att underskottet till stor del beror på att Skellefteå har en dyr skolstruktur (många små skolor, till exempel på landsbygden) och att den kommunala kostnaden för friskolor ökat på ett sätt som kommunen omöjligen kan parera genom egna anpassningar.

De senaste fem åren har andelen Skellefteåelever i fristående grundskolor ökat från 2,5 % till 7,6 %. Det framgår av åtgärdsplanen att utbetalningen till fristående enheter ökat med 77 miljoner kronor. Förvaltningen skriver: ”Kostnadsökningen om 77 miljoner kronor innebär att nämndens verksamheter skulle behöva kostnadseffektivisera ca 5 % i förhållande till nuvarande budgetram. Utbetalning till fristående huvudmän förväntas fortsätta öka under 2024, framför allt till Internationella Engelska Skolan.”

Varför ”kostnadseffektiviserar” man inte? Hur svårt kan det vara?

När fristående skolor etablerar sig flyttar elever från kommunala skolor till de nya friskolorna. Det uppstår då tomma stolar i kommunernas klassrum vilken innebär att de kommunala skolornas rektorer får skolpeng för färre elever och således en mindre total budget att använda till skolverksamhet.

Skolors två största kostnader är lärarnas löner och lokalhyra. När budgeten minskar är det de här kostnadsposterna som måste ner, om budget ska kunna hållas. Om tillräckligt många elever flyttar från en kommunal skola kan rektorn ta beslut om att minska antalet klasser och säga upp lärare. Lönekostnaden för lärare kan då anpassas till den minskade budgeten. Lokalen står dock där den står. Det är svårt att minska lokalkostnaden på annat sätt än att stänga skolan.

Problemet med skolkoncerner som Internationella Engelska Skolan (IES) är att deras elevunderlag inte kommer från ett begränsat geografiskt område, utan från hela kommunen. Förvaltningen skriver: ”Elever som söker sig till Internationella Engelska Skolan kommer från olika geografiska platser inom Skellefteå kommun, vilket betyder att kommunens möjligheter till kostnadseffektiviseringar är begränsade. De skolor som är geografiskt närmast där eleverna på Internationella Engelska Skolan annars förmodligen skulle ha gått, förlorar för få elever till Internationella Engelska skolan för att det ska ha effekt på antal klasser, behov av lokaler, behov av personal och så vidare. Utbetalning till fristående huvudmän förväntas fortsätta öka under 2024, framför allt till Internationella Engelska Skolan.”

Med andra ord: Eleverna som är kvar på de kommunala skolorna som tidigare klasskamrater lämnat, för att istället gå på IES, måste ha undervisning. Undervisningen måste ske i klassrum och ledas av lärare. För få elever har slutat för att antal klasser ska kunna minskas och lärare sägas upp. Lärare och lokaler kostar pengar som de kommunala skolornas rektorerna inte har. Det här är ett starkt bidragande skäl till att för- och grundskolenämnden gör underskott och nu behöver göra nedskärningar. Effekten kommer att förstärkas under 2024.

Problemet förvärras av att fristående skolor har rätt till samma grundpeng för sina elever, som den kommunala grundpengen för kommunens elever. När kommunala rektorer går över budget, på grund av att andelen elever i fristående skolor ökar, så ökar den kommunala grundpengen per elev. Det här innebär att kommunen måste betala en extra skolpeng till fristående skolor – ett friskolestraff – på lika mycket pengar per elev som kommunens elever kostat extra jämfört med den i budgeten beslutade grundpengen.

Resursfördelningssystemet skapar följande händelsekedja i Skellefteå (och andra kommuner där andelen elever i fristående skolor ökar snabbt):

Internationella Engelska Skolan startar => skolpeng betalas ut till IES ägare => mindre skolpeng till de kommunala skolorna => underskott i de kommunala skolornas budgetar => den kommunala grundpengen per elev ökar => IES ägare får ett extra friskolestraff från kommunen => för- och grundskolenämndens budget ansträngs ytterligare => ännu större underskott i de kommunala skolornas budgetar => osv.

Det finns två sätt för en kommun att hantera det här, om de på sikt vill kunna ha en budget i balans: antingen skära ner på precis allt annat än lokaler och de lärare som bedriver ordinarie undervisning (elevassistenter, läromedel, speciallärare, elevhälsa osv) eller lägga ner små kommunala skolor och samla eleverna i större kommunala enheter som är ”kostnadseffektiva”. Det senare är vad förvaltningen föreslår i rapporten. Skellefteå har många små, ”ineffektiva”, skolor. Det behövs en ”ny skolstruktur”.

Problemet är att väljarna sällan är förtjusta i att politiker stänger skolor. Skolan är ofta det sista inslaget av samhällsfunktion i en ort på landsbygden. Posten har lagt ner, affären likaså, bensinmackens gamla lokal står och förfaller.

Den ökade valfrihet som några elever utnyttjar för att få alternativ till den kommunala skolan innebär med nuvarande lagstiftning en på sikt minskad valfrihet för andra elever att gå på en skola nära hemmet, eller minskade möjligheter till stöd åt elever som har det tufft i skolan.

För- och grundskoleförvaltningen skickar på sista sidan i sin rapport om åtgärder för budget i balans (vår fetstil) ett budskap till de styrande politikerna i Skellefteå:

”Verkligheten är komplex och ekonomin behöver tillsammans med verksamheten uppnå en balans, inte var och en för sig eftersom det inte blir långsiktigt hållbart. Idag är både ekonomin och verksamheten i obalans. Det är tydligt att nya saker behöver ske. Föreställningen om hur det en gång har varit måste lämnas till förmån för samhällsomvandlingen.”

Man kan till exempel inte ha en växande privat friskolesektor i en kommun utan att det får konsekvenser. Det är resultatet av en av de största samhällsomvandlingarna i vårt land, där alla skolor numera agerar på en skolmarknad.

– – – – – – – – – – – – – – –

Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.

Lästips från vårt förra besök i Skellefteå (2019):