Internationella Engelska skolans vice VD är lite kreativ med sanningen

Dela det här inlägget:

I Trelleborg har den politiska majoriteten tagit beslut att locka Internationella Engelska Skolan till kommunen med ett sockrat hyreskontrakt. Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten och det finns även en debatt i kommunen om huruvida IES etablering verkligen är bra för kommuninvånarna.

För att stilla den oron har IES vice VD Jörgen Stenquist skrivit en debattartikel i lokaltidningen Trelleborgs Allehanda. I det här blogginlägget ska vi resonera lite om det han skriver och ge faktastöd för den uppfattning vi har att Jörgen är väldigt kreativ med sanningen. Ni får avgöra själva om han rent av ljuger.

“Det är ingen skillnad på utbildning”
Skärmdump från debattartikeln

I citatet ovan skriver IES vice VD att det inte är någon skillnad mellan att privata företag levererar utbildning och att privata företag bygger, levererar IT-tjänster eller städar i välfärdssektorn. Det här är en vanlig uppfattning bland marknadsskolans påhejare och argumentet används gärna av vinstdrivande företag som verkar på skolmarknaden.

Men det finns skillnader. Omsorg och utbildning av unga är inte detsamma som att bygga skolor, leverera datorer till skolor eller att städa i skolor.

När en kommun upphandlar bygget av en skola ger olika företag offert och sedan väljer kommunen det företag som lovar att leverera det kommunen behöver till billigast pris. När ett företag vinner en upphandling påverkar inte det någon annan än företaget, som tjänar pengar, och kommunen som betalar kostnaden för bygget.

När en elev/förälder väljer att lämna sin kommunala skola för att gå i t ex IES skola försvinner en skolpeng från den kommunala skolan. Vi tänker oss att sex elever i en årskurs på en av Trelleborgs kommunala skolor väljer IES. Då försvinner sex skolpengar. Men om sex elever försvinner från en årskurs kommer inte antalet klasser att kunna minskas i den kommunala skolan. Lika många klasser innebär lika många anställda lärare, men sex färre skolpengar.

Den skolans rektor kommer vara tvungen att hitta besparingar i verksamheten som inte innebär att antalet klasser blir färre. Hen kan tex säga upp en lärare och öka kvarvarande lärares undervisningstid, säga upp en elevassistent, minska på kostnaden för skolmaterial eller minska tid för kurator/SYV/skolsköterska.

Om rektorer på de kommunala skolor som får ett minskat elevunderlag inte lyckas att göra de nedskärningar som krävs kommer kommunen att få betala ökad skolpeng till IES. Skillnaden mellan skolpengen den kommunala skolan fick från början och den ökade skolpeng som blev konsekvensen av att den kommunala skolan inte lyckades hålla budget har IES rätt till enligt lagen om likvärdiga villkor för friskolor. Detta trots att IES inte haft ökade kostnader. Deras klasser är ju fulla.

En annan viktig skillnad mellan de exempel på skillnad mellan andra privata verksamheter inom välfärden och utbildning är att företagen i de andra verksamheterna har längre kontrakt. När en upphandling väl vunnits är det företaget som vunnit upphandlingen som ansvarar för att leverera varan eller tjänsten. Antingen en slutprodukt – som t ex en byggnad – eller en återkommande produkt under den tid kontraktet gäller.

I utbildningssektorn är de huvudmän som verkar i sektorn hela tiden utsatta för “kundernas” val. Lärare och rektorer i såväl den kommunala skolan som i fristående skolor lever i praktiken under ständigt hot att elever ska byta till andra skolor.

Det här hotet som marknadsskolan ger upphov till riskerar att skapa en mycket skadlig kultur där lärares och rektorers uppdrag blir att hålla kunden nöjd, inte att bedriva undervisning i enlighet med lagar och läroplaner.

När skolsektorn utsätts för ständiga nedskärningar blir situationen ännu känsligare. En eller några elevers skolpeng kan vara skillnaden mellan vinst och förlust. Konsekvenserna om skolor förlorar elever blir därför allvarligare och de skadliga effekterna således också allvarligare.

Listan över skillnader kan göras ännu längre. Så nej, det är inte samma sak att leverera Internet till en skola som att undervisa i densamma.

Eventuellt överskott i verksamheten stannar till största delen i verksamheten
Skärmdump från debattartikeln

IES VD skriver att Trelleborgsborna inte behöver oroa sig över det faktum att IES är ett vinstdrivande företag då eventuell vinst stannar i verksamheten.

Verksamhetsåret 18/19 (följer skolåret) gjorde IES ett vinst på 71 miljoner. 46,5 av dessa delades ut till aktieägarna. 2014–2017 gick Internationella engelska skolan (IES), Academedia, Kunskapsskolan och Thoréngruppen tillsammans med cirka 3,3 miljarder kronor i vinst.

Inget konstigt med det. Sveriges väljare har valt att tillåta vinstdrivna skolor och då är det fullt logiskt att de vinstdrivande skolor som finns delar ut vinst. Men det handlar inte om några småsummor och det är inte så att bolagen eventuellt gör vinst. De ser självklart till att aktieägarna får avkastning på sitt kapital, och ska så göra. Det är syftet med ett aktiebolag.

Vidare skriver IES vice VD att överskott används till att investera i nya skolor. Det stämmer. I april 2018 köpte tex IES den spanska privatskolan English School of Asturias. I juni 2019 köpte IES den spanska privatskolan Engage Independent School. För en vecka sedan blev det klart att IES köper den spanska privatskolan Colegio Joyfe.

Trelleborgsbornas kommer att finansiera IES inköp av nya skolor med den skolpeng som skall gå till Trelleborgselevernas utbildning. Det kommer dock troligen att handla om ännu fler spanska privatskolor. Vinsterna från dessa skolor kommer inte att komma Trelleborgseleverna tillgodo utan gå in i koncernens vinst och sedan bli aktieutdelning.

“Inte någon särskild demografisk grupp som söker sig till våra skolor”
Skärmdump från debattartikeln

IES vice VD påstår att det inte går att dra några slutsatser om vilka elever som väljer att gå på IES skolor. Låt oss se hur det påståendet klarar en granskning genom att undersöka IES-skolornas elevunderlag enligt Skolverkets statistik och jämföra det med riksgenomsnittet i Sverige.

Föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå

I princip alla som forskar eller jobbar i skolans värld är överens om att föräldrars utbildningsnivå är en av de viktigaste variablerna för elevers skolframgång. Det innebär såklart inte att elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund inte kan lyckas i skolan men när man undersöker vilka samband som finns mellan resultat och olika variabler är just föräldrars utbildningsbakgrund en av de viktigaste.

Skolverket beräknar ett värde på föräldrars utbildningsnivå där högre värde innebär högre utbildningsnivå. 2019 var genomsnittsvärdet för föräldrars utbildningsnivå 2,3. IES drev 29 skolor där elever gick ur nian i somras. Endast en av dem hade elever med föräldrar med utbildningsnivå 2,3 – dvs samma som snittet. Samtliga 28 övriga IES-skolor hade elever med föräldrar med högre utbildningsnivå än rikssnittet.

Andel nyinvandrade

En annan erkänt viktig variabel för skolors resultat är andelen nyinvandrade elever på skolan. Ju kortare tid elever varit i Sverige, ju svårare har de såklart att nå målen. Skolverket anser därför att nyinvandrade elever är en demografisk grupp värd att jämföra. Snittet för samtliga skolor i landet är sex procent nyinvandrade elever. En av IES skolor ligger på snittet. Samtliga övriga IES-skolor har lägre andel nyinvandrade elever än genomsnittsskolan i Sverige.

Andel pojkar

Pojkar presterar sämre i skolan än flickor. Den tredje och sista variabeln Skolverket jämför är därför hur stor andel pojkar det går på landets skolor. Genomsnittet är 52 % pojkar och 48 % flickor. På sju av IES högstadieskolor är andelen pojkar högre än genomsnittet och på 19 av IES skolor är andelen pojkar lägre än genomsnittet.

Till skillnad från vad IES vice VD påstår i debattartikeln i Trelleborgs Allehanda söker vissa demografiska grupper i större utsträckning till IES skolor. Det gäller i synnerhet elever med föräldrar med hög utbildningsnivå och icke nyanlända elever men det går även att se skillnad vad gäller andelen pojkar.

“Valt att ha en annan organisation”
Skärmdump från debattartikeln

Den här texten kan översättas med “vi har inte så hög lärartäthet med andra vuxna i skolan” och tittar man på Skolverkets statistik över personal på IES skolor och snittet för riket stämmer översättningen bra med verkligheten. IES har lägre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (beror till stor del på att IES engelskspråkiga i utlandet rekryterade lärare inte räknas med), lägre andel lärare med specialpedagogisk kompetens och fler elever per lärare (lägre lärartäthet).

“Mindre generösa med betyg”
Skärmdump från debattartikeln

Det här är delvis sant. Enligt Skolverkets statistik sätter IES skolor mindre generösa betyg – jämfört med nationella prov – än den kommunala skolan.

Skillnaden är dock marginell i svenska och engelska och det rimliga är att orsaken till att avvikelsen mellan resultat på NP och betyg inte alls beror på att IES lärare och rektorer är mer engagerade än lärare och rektorer i den kommunala skolan. Om en skola har många duktiga elever som skriver A på nationella provet är det nämligen självklart att en lägre andel elever kommer att få ett högre betyg än resultat på nationella provet. Det går ju inte att sätta ett högre betyg än A

De olika betygens värde är:
E = 10 p, D = 12,5 p, C = 15 p, B = 17,5 p, A = 20 p

Siffran tredje längst till höger i tabellen nedan visar vilket genomsnittsresultat eleverna fått på de nationella proven i de olika ämnena. IES elever har fått i genomsnitt 15,1 betygspoäng på NP svenska vilket innebär ungefär C i snitt. Genomsnittseleven i Sverige har fått 13,9 poäng. Således har fler elever i IES skolor fått A på det nationella provet i svenska. De eleverna kan inte få ett högre betyg än vad de fick på det nationella provet utan kommer troligen att få samma (i statistiken ovan benämnt “lika”) betyg som resultatet på det nationella provet.

När det gäller resultaten på det nationella provet i engelska är skillnaden mellan IES elever och snittet mycket stor, vilket såklart beror på IES internationella profil. Genomsnittseleven på IES har ett lite bättre resultat än B i snitt på det nationella provet i engelska. Väldigt många elever får således A på det nationella provet och kan inte få högre betyg än sitt betyg på det nationella provet.

Internationella Engelska Skolan har ett elevunderlag som motiverar högre betyg än genomsnittet och det är således inget konstigt att eleverna på IES skolor lyckas bättre på de nationella proven än genomsnittet av elever på kommunala skolor.

Forskaren Jonas Vlachos har dock visat att friskolor som IES och Kunskapsskolan är mer generösa än den kommunala skolan när det gäller betyg i ämnen där eleverna inte har nationella prov. Lärarförbundets utredare Johan Ernestam har kommit fram till samma slutsats vilket beskrivs i det här blogginlägget.

“Ett extra belopp går således direkt till att betala hyran”.
Skärmdump från debattartikeln

Det här är korrekt. Internationella Engelska Skolan kommer att få ca fyra miljoner per år i utökad skolpeng för att kunna betala hyra för sin nybyggda skola. Det som är unikt för IES är att de använder samma modell i många kommuner. Om utvecklingen fortsätter kommer var och varannan medelstor svensk kommun att ha en nybyggd IES-skola som IES bara behöver betala genomsnittlig skolpeng för. Mellanskillnaden tar skattekollektivet.

Självklart är detta en enorm konkurrensfördel för IES. Dels mot andra fristående skolor och dels mot den kommunala skolan. Det är ett bra försäljningsargument på skolans marknadsplats att kunna erbjuda splitter nya skolor men bara behöva betala för en halvslitna skolor. Men det här berättar inte IES vice VD om i sin debattartikel. Han konstaterar bara att så här får kommuner göra.

Vi sammanfattar
IES vill gärna få det att låta som att skolans etablering i en kommun bara leder till positiva effekter för kommunen och för kommunens elever. Man använder gärna formuleringen att man är ett komplement till den kommunala skolan, inte en konkurrent.

Så kunde man se på friskolor innan friskolereformen 1992. Då godkändes bara friskolor om de drevs ideellt och om de erbjöd något kommunen inte själva kunde erbjuda. De fick även bara 85 % av kommunens skolpeng till skillnad från 100 % som idag.

I den svenska marknadsskolan fungerar det på helt annat sätt. När IES etablerar sig i en kommun dränerar de kommunens skolor på de elever som kräver mindre resurser. Den kommunala skolan lämnas med tomma stolar i klassrummet och mer resurskrävande elever. De tomma stolarna och de mer resurskrävande eleverna kostar pengar och leder antingen till besparingskrav eller till att kommunen tvingas betala straff till friskolorna i kommunen pga att de kommunala skolorna gått över budget. Resurser som minskar utrymmet för att öka skolpengen kommande år.

Den vinst IES kan göra på skolpengen används till utdelning och till att köpa skolor i andra länder för att kunna göra ännu större vinst och ge ännu mer utdelning.

Den enda säkra informationen om betygsättning vi har indikerar att IES och aktiebolagsdrivna friskolor i högre utsträckning sätter betyg som eleverna inte är värda.

Det råder ingen tvekan om att en hel del av det IES vide VD skriver i sin debattartikel i Trelleborgs Allehanda inte stämmer. Men sådana är marknadens lagar. “Allt kan säljas med mördande reklam”. Det vore lämpligt att Sverige anslöt sig till alla andra länder i världen som inte styr skolan som om den vore vilken marknadsplats som helst.

Att utbilda barn och unga är inte detsamma som att bygga en skola, leverera en skolplattform eller städa en skola. Ansvaret att förklara skillnaden för alla de som inte jobbar i skolans värld ligger faktiskt på oss som gör det. Det är dags att lärare och rektorer tar sig an uppgiften att berätta om marknadsskolan och om dess negativa effekter. Politiker verkar inte överdrivet intresserade och de som tjänar pengar på marknadsskolan kommer såklart att fortsätta skriva precis sådana debattartiklar som det här blogginlägget handlat om.

För ytterligare resonemang om Internationella Engelska Skolan och fler källor: klicka gärna på länkarna nedan.

Internationella Engelska skolans vice VD är lite kreativ med sanningen
Rulla till toppen