Jobbar du på en ideellt driven friskola? – ta avstånd från Friskolornas Riksförbund

Dela det här inlägget:

De vinstdrivande skolkoncernerna växer så att det knakar. Internationella Engelska Skolan (IES) och AcadeMedia rapporterar om ökade vinster vilket naturligtvis uppskattas av huvudägarna – riskkapitalbolag som valt att investera i den svenska skolan enbart för att öka värdet på sina tillgångar. 

Kommunpolitiker tävlar om vilken kommun som kan erbjuda IES bäst villkor. Om utvecklingen fortsätter finns det snart en IES-skola i varje medelstor svensk kommun och många av dem kommer att vara sponsrade av kommunala hyressubventioner. Att ha halva undervisningen på engelska skapar ett för skolan gynnsamt elevunderlag – man söker inte till IES om man tycker att skolan är svår som den är när undervisningen är på svenska. 

På förskolesidan har AcadeMedia satt i system att lämna kommuner där skolpengen är för låg och låta de kommunala förskolorna eller andra ägare ta hand om de här mindre inkomstbringande barnen. Istället använder de pengar de tjänar i kommuner där mer resurser läggs på förskolan för att växa i Tyskland. 

Jensen Education satsar på att slå sig in på förskolemarknaden med samma strategi som IES använder i grundskolan: att erbjuda kommuner med ökande barnantal en smidig lösning i nybyggda områden med välutbildade föräldrar. 

Den palett av olika pedagogiska inriktningar och olika huvudmän som friskolereformen lovades att leda till har inte blivit verklighet. Istället ökar de vinstdrivande skolkoncernerna sina marknadsandelar. AcadeMedia är t ex helt dominerande inom gymnasieskolan. Drottning Blanka, Framtidsgymnasiet, Ljud och Bildskolan, NTI-gymnasiet, Rytmus och Klara gymnasium är alla varumärken ägda av AcadeMedia.

Ända sedan friskolereformens genomförande 1992 har politiska beslut tagits som förbättrat villkoren för aktiebolagsdrivna friskolor. De största förändringarna i friskolereformen var att friskolor inte längre behövde erbjuda ett komplement till kommunens skolor, att andra driftsformer än ideella tilläts samt införandet av skolpeng. Skolpengens storlek har förändrats sedan 1992. Från början fick friskolor bara 85 % av kommunernas skolpeng men nu säger lagen att friskolor har rätt till kommunernas genomsnittliga skolpeng. 

Kritiken mot friskolereformen har växt det senaste halvåret och det börjar höjas röster för att ändra skolpengssystemet så att det inte blir lika lukrativt för skolkoncernerna att öka sitt marknadsvärde och sin vinst genom att etablera sig i allt fler kommuner. Min förhoppning är att det inom kort kommer konkreta förslag på att justera fördelningen av skolpeng så att det blir mindre lönsamt att dränera den kommunala skolan på resurser för att skapa vinst som går till riskkapitalbolagens ägare.

En trolig konsekvens av att nivån på skolpeng justeras för att  komma tillrätta med marknadsskolans negativa effekter är dock att de ideellt drivna skolorna också får mindre resurser. 

Till viss del är det rimligt. Den kommunala skolan har ett större uppdrag än de fristående skolorna givet att de måste ha en organisation som säkerställer att det finns plats för alla elever i den kommunala skolan om någon friskola skulle stängas. Men det är inte rimligt att de ideella skolorna ska få mindre skolpeng för att skolkoncernernas orimliga vinster behöver regleras. 

Friskolornas Riksförbund försöker att styra debatten till att motstånd mot riskkapitalbolags vinster i förskole- och skolsektorn är detsamma som motstånd mot valfrihet. Om de lyckas med den finten riskerar de ideellt drivna förskolorna och skolorna att bli de stora förlorarna, då politiker kommer att hantera friskolor som en homogen grupp om skolpengens storlek ska förändras.  

Det kan vara läge för alla som jobbar i ideellt drivna friskolor och för de ideella skolornas organisationer att ännu tydligare positionera sig mot Friskolornas Riksförbunds budskap att vinster i skolan är ett krav för valfrihet. Annars är risken överhängande att nödvändiga politiska beslut om förändring av skolpengens storlek leder till att barnet kastas ut med badvattnet och att ideellt drivna friskolor straffas för skolkoncernernas jakt på allt högre vinster.

Marcus Larsson – Tankesmedjan Balans

Tankesmedjan Balans
Vi är en oberoende tankesmedjan bestående av två personer – Åsa och Marcus – med fokus på arbetsmiljö och välfärdens styrning. Vår verksamhet finansieras främst av ekonomiskt stöd från privatpersoners. Hjälp oss gärna att hinna göra ännu mer genom att bli månadsgivare eller swisha en peng. Mer information om hur man gör finns här:

Lästips om skolkoncerner

Jobbar du på en ideellt driven friskola? – ta avstånd från Friskolornas Riksförbund
Rulla till toppen