För några år sedan hade det i flera val i sträck varit en sanning att som Karlstad röstar, röstar Sverige. Så är det inte riktigt längre. Men nästan. Efter valet 2014 kunde Miljöpartiet välja mellan att vara med och bilda rödgrön eller rödblå allians. Till många socialdemokraters förtret valde man att gå med alliansen. En av anledningarna var att de ansåg att de i alliansen hade bäst möjligheter att få igenom satsningar på förskolan och på lärares löner och tid för planering.
Vi i Tankesmedjan Balans granskar kommunbudgetar. Inte för att sätta dit kommunpolitiker utan tvärt om för att visa på att det ekonomiska läget och styrningen av välfärden inte tillåter någon politisk färg att satsa. Istället skär de flesta kommuner ner, oavsett vilka partier som har makten.
Den 19 juni ska politikerna i Karlstad ta beslut om budget för 2018. För någon månad sedan skrev vi en artikel om att det såg mörkt ut. Barn och ungdomsnämnden äskade extra pengar för att få saker och ting att gå ihop. Annars skulle stora besparingar behöva göras. Åsa från Tankesmedjan Balans fick prata budget med nämndens ordförande i direktsänd radio och det skrevs en hel del tidningsartiklar om hotande besparingskrav i värmländsk press.
Eftersom Karlstad är det politiska Sverige i miniatyr tänkte vi ta tillfället i akt att jämföra de båda sidornas budgetförslag, nu när det snart är dags för kommunfullmäktige i Karlstad att bestämma hur kommunens intäkter ska fördelas. De slutsatser vi sedan eventuellt kan dra om Karlstad borde ha viss bäring på övriga 289 kommuner. Just eftersom det är Karlstad.
Vi gör detta så enkelt som möjligt (kommer fortfarande vara krångligt). Först en titt på vilka behov politikerna i Barn och Ungdomsnämnden ansåg sig ha inför beslut om budget. Sedan en redovisning av de centrala delarna av det blågröna budgetförslaget (majoritetens förslag) och slutligen en redovisning av Socialdemokraternas budgetförslag (oppositionens). Förlåt Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, av utrymmesskäl får ni inte vara med den här gången.
Barn och ungdomsnämndens konsekvensbeskrivning
Kortfattat skickade politikerna i nämnden med följande till politikerna i kommunfullmäktige.
- Den av politikerna föreslagna generella ökningen av budget med 1 % (ca 15 miljoner) samt täckning för ökat elevantal på 43 miljoner kommer inte att räcka pga…
- … de löpande kostnaderna för att behålla samma kvalité 2018 som under 2017 beräknas öka med 28,5 miljoner ytterligare.
- Att genomföra den beslutade nationella IT-strategin kommer att kosta 14 miljoner extra 2018
- Kostnader för extra lokaler som krävs för att växa kommer att kosta ca 27 miljoner extra 2018
- Nödvändig satsning på chefers arbetsbelastning kommer att kosta 3 miljoner 2018
- Sammanlagt behöver Barn och ungdomsnämnden 130,5 miljoner extra i budget 2018.
För ett längre resonemang rekommenderar vi vårt första inlägg om Karlstad.
Majoritetens budgetförslag
Vilket intryck tog då de båda blocken av nämndens konsekvensbeskrivning?
Nedan ser ni en tabell över Barn och Ungdomsnämndens budgetramar enligt majoritetens förslag. I första kolumnen visas hur mycket pengar man haft att röra sig med under 2017. I nästa kolumn ser vi att den generella uppräkningen inte blev mer än den enda procent nämnden redan konstaterat inte räcker till. Teknisk justering kan vi strunta i eftersom det är budgetjusteringar, konton hit och dit, som inte påverkar nämndens slutliga peng. Särskilda tillägg är det tillskott som nämnden får för att täcka elevtalsökningar samt de politiska prioriteringar som majoriteten vill göra.
En procent i generell uppräkning räcker inte ens till att betala halva löneökningen för 2018, men 61 miljoner i extra pengar låter ju faktiskt ganska mycket. Vi vet dock redan att 43 av de där 61 miljonerna måste användas för att täcka elevtalsökningar. Kvar blir 18 miljoner till politiska prioriteringar som majoritetspartierna öronmärker till förskolan.
När vi jämför majoritetens budgetförslag med barn och ungdomsnämndens äskningar ser vi att…
- Endast 18 av de 28,5 miljoner extra nämnden behöver för att klara verksamheten under 2018 kommer att tillskjutas. Och de ska till förskolan (där de säkert behövs).
- Inga pengar till IT-satsningen som nämnden troligen kommer få finansiera själv (spara på annat)
- Inga pengar till extra lokaler för att få plats med alla nya barn och elever (större grupper/klasser eller spara på annat)
- Inga pengar för att satsa på att minska chefers arbetsbelastning (ingen minskad arbetsbelastning eller spara på annat)
Oppositionens budgetförslag
Oppositionen då. Tar de chansen att visa Miljöpartiet att de valt fel lag om de vill satsa på skolan, eller är det som vi i Tankesmedjan Balans påstår omöjligt att föreslå verkliga satsningar på skolan, ens om man sitter i opposition?
Vi tittar i tabellen nedan.
Även Socialdemokraterna gör en (långt ifrån tillräcklig) generell uppräkning på en procent. Teknisk justering skulle vi inte bry oss så mycket om eftersom det inte påverkar budget i praktiken. Så till det särskilda tillägget. 65 miljoner. Fyra miljoner mer än majoriteten. När man läser noterna till budget framgår dock att de här pengarna redan intecknats, tex för avgiftsfri kulturskola och ett speciellt förskoleteam som ska jobba med förskolebarn som far illa. Ambitionsökningar som gör att de extra miljonerna inte kommer att kunna användas för att finansiera dyrare förskola och skola.
Vi summerar
Barn och ungdomsnämndens uppskattade behov 2018: 130,5 miljoner
Tillskott i majoritetens budget för 2018: 77 miljoner
Tillskott i oppositionens budget för 2018: 81 miljoner (där de extra fyra miljonerna jmf majoriteten redan är intecknade i ambitionsökningar)
Det ser inget vidare ut för Barn och ungdomsnämnden i Karlstad. Nämnden kommer att behöva spara och lärare och rektorer springa ännu fortare i korridorerna. Satsningar som nämnden anser behöver göras kommer att skjutas upp eller göras på bekostnad av andra viktiga uppgifter.
Karlstad har historiskt haft ett bra rykte som arbetsgivare. Lärarhögskola på orten har hjälpt till att fylla lärartjänster. Enligt Lärarförbundets undersökning är Karlstad näst bäst i landet på ”utbildade lärare” trots att man bara placerar sig på plats 213 i löneligan. Men vad händer nu? Lärarbristen når även Karlstad. Kranskommuner har högre löneläge och sparar kanske inte lika hårt på utbildning som residensstaden. Med vilka pengar ska rektorer hålla kvar lärare i kommunen? Och när de ändå tvingas öka lönerna, trots att den generella uppräkningen bara blir en procent. Hur kommer lärarnas arbetsbelastning att påverkas?
Till sist. Vi hade ju en tes om att det inte handlar om politisk färg när det gäller uteblivna skolsatsningar utan om att det ekonomiska läget och styrningen av skolan inte tillåter politiker att satsa. Och att Karlstad kunde utgöra en liten men väldigt genomsnittlig urvalsgrupp. Hur gick det med den?
Både majoritetens och oppositionens budget innebär stora nedskärningar i skolan. Trots regeringens välfärdsmiljarder. Trots att alla politiker jämt pratar om att nu ska det satsas på skolan. Trots att skolan säkert prioriterats av Karlstads kommunpolitiker jämfört andra välfärdssektorer. Oppositionen tycks ha hittat fyra miljoner extra men behoven är så långt mycket större att extrapengen dels redan är intecknad, dels hamnar inom felmarginalen. Det finns inte pengar, oavsett vem som styr.
Vi vet. Det känns så mycket bättre om man får skälla på majoriteten och tänka att det skulle vara bättre om bara oppositionen styrde. Så är det dock inte. En obekväm slutsats oavsett vilket parti man röstar på, men en nödvändig slutsats om politiker över blockgränserna ska kunna komma överens om en ny styrning för skolan och för välfärden.
Lästips
Thanks for sharing. I read many of your blog posts, cool, your blog is very good. https://accounts.binance.com/es/register-person?ref=WTOZ531Y