fbpx

Kolla vi satsar (men läs inte budget för vi drar ner)

Tankesmedjan Balans har till vissas förtret men andras glädje granskat kommun- och landstingsbudgetar i snart två och ett halvt år. Ett återkommande tema är att politiker påstår att det satsas på något inom vård, skola och omsorg men när vi gräver i kommunala dokument visar det sig att det inte alls var en satsning utan en nedskärning.

Ofta har politiker lagt s.k. “effektiviseringskrav” i budget. Effektiviseringskrav innebär att politiker först skickar mer pengar till verksamheterna för att kunna betala t ex höjda löner eller fler anställda men att de i samma veva tar tillbaka en del av pengarna, allt, eller i värsta fall mer än vad de ökat budgeten med. Så då kan det se ut som politiker satsar på vård, skola och omsorg men i praktiken får verksamheterna försämrade förutsättningar.

Idag ska vi rikta fokus norrut till den socialdemokratiskt styrda kommunen Luleå. Det kan vara så att ni då och då råkar på Luleås kommunalråd Niklas Nordström när ni scannar av nyhetsflödet. Han är nämligen en drivande kraft när det gäller att lägga den här typen av effektiviseringskrav på välfärden. Se t ex den här debattartikeln om att kommunerna kan effektivisera 40 miljarder och läs här vårt svar på densamma.

Socialminister Lena Hallengren har varit på besök i Luleå och fått inviga ett nytt trygghetsboende i kommunen. Hon skriver på twitter att det behövs “fortsatta resurstillskott till vård och omsorg”.

Det Lena syftar på med “fortsatta” är nog de statsbidrag som staten skickar till kommunerna och som kommunerna ska använda för att stärka välfärden. Det finns många statsbidrag. Mest aktuellt för äldreomsorgen är välfärdsmiljarderna (ska gå till vård, skola och omsorg) och statsbidraget för “förstärkning av äldreomsorgen”. Luleå kommun får i år 70 miljoner för generell förstärkning av den kommunala välfärden och 3,7 miljoner som ska gå till att förstärka just äldreomsorgen.

Vad bra. De här statliga statsbidragen är förstås ur socialministerns perspektiv en satsning på äldreomsorgen och kanske skulle det kunna vara just de pengarna som gör att Luleå kommun känner sig trygga med att ta lån och bygga det här trygghetsboendet.

Eller?

Vi tar en titt i kallelsen till Luleås kommunfullmäktigemöte i mars 2019. I dagordningen finns en punkt som gör oss lite misstänksamma. Budgeten för 2019 klubbades strax innan årsskiftet men av någon anledning behövde den revideras i våras.

Tjänstemännen i Luleå har analyserat och räknat och uppskattat konjunktur osv och kommit fram till att det fattas pengar och att det finns tre alternativa vägar att gå. Höja skatten, minska kostnaderna eller höja skatten och minska kostnaderna.

En “extern arbetsgrupp” (det brukar betyda konsulter) har räknat lite mer och skrivit en rapport. Den politiska utgångspunkten för den rapporten har varit alternativet att minska kostnaderna. Man valde bort de två alternativen som innebär skattehöjning.

Hur mycket pengar handlar det om för socialnämnden i Luleå? Ganska mycket pengar. Trots att Luleå fått de där statliga välfärdsmiljonerna och satsningen på äldreomsorgen måste den nämnd som ansvarar för kommunens äldreomsorg skära ner 28,4 miljoner 2019. Sedan måste de skära ner med 28,4 miljoner 2020 och 2021 för att sedan skära ner med 16,6 miljoner 2022. Sammanlagt ska 101,8 miljoner sparas bort från socialnämnden. Barn- och utbildningsnämnden ska spara lite mer. 106 miljoner ska bort från förskolan och skolans budget.

Räknat i procent behöver samtliga nämnder minska sina kostnader med sex procent fram till 2022.

Efter att kommunfullmäktige tog det här beslutet om nedskärningar gavs nämnderna i uppdrag att se till att de verkställs. I kallelsen till socialnämndens efterföljande möte kan man se att det inte handlar om några sänkta krav på verksamheten. Trots nedskärningarna, förlåt effektiviseringarna, förväntar sig politikerna i kommunfullmäktige att socialnämndens medarbetare levererar samma eller bättre service till kommunens kunder.

Lösningen är den vanliga när kommuner och landsting ska spara massor av pengar på kort tid. Smartare arbetssätt ska göra att verksamheterna hushåller bättre med tid och pengar och digitaliseringen ska fixa så att inte så många ska behöva anställas.

Vi sammanfattar
Tyvärr måste vi informera socialministern att Luleå kommun inte satsar på äldreomsorgen. De har byggt ett nytt hus för lånade pengar som kommer att öka driftskostnaden men socialnämndens kostnader måste samtidigt minska med 101,8 miljoner på bara fyra år. Utan statens tillskott hade troligen besparingskraven varit ännu högre, men inte enligt någon rimlig definition är det som sker i Luleås socialnämnd en satsning.

Samtidigt ska kvaliteten helst öka.

Vi tror att konsekvensen av den här politiken kan ses i de höga sjuktalen för välfärdens medarbetare. Högst är de just i äldreomsorgen som tidningen kommunalarbetaren berättar om idag. När kraven ökar men resurserna minskar jobbar sig folk i välfärdsyrken sjuka. De vill nämligen inte att barn, unga, sjuka, gamla eller människor i behov av omsorg ska drabbas.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Tycker du att det här inlägget var intressant? Beställ gärna vår bok “De effektiva” som beskriver hur politiker i kommuner och landsting lägger den här typen av effektiviseringskrav på välfärden och på hur det påverkar medarbetarnas hälsa.

https://www.adlibris.com/se/bok/de-effektiva-en-bok-om-varfor-valfardens-medarbetare-gar-sonder-9789151903835


Kolla vi satsar (men läs inte budget för vi drar ner)
Gå till toppen