Skoldebatten styrs av starka krafter som inget hellre vill än att den ska köra ner i diket. Det är inte en slump att åsiktssidorna i de större tidningarna nu fylls av texter som handlar om skolägares klädsel, hyfs, och andra personliga egenskaper. När debatten hamnar på den nivån tas fokus från de obestridbara fakta som finns vad gäller marknadsstyrningens skadliga påverkan på den svenska skolan. Vi har riggat ett system till förmån för skolägare som vill ta över kommunens elever. Men eftersom väljarna inte står bakom ett sådant system måste det offentliga samtalet om skolan styras över till att handla om något annat.
Ett sådant påstående om ett riggat system måste såklart bevisas. I den här texten ska vi granska skolkoncernernas etableringsfrihet och beskriva hur nuvarande lagstiftning gör det omöjligt för Skolinspektionen att stoppa dem från att dränera kommunens skolor på elever och på resurser. Till skillnad från många av de debattörer som nu gör punktinsatser till koncernskolornas försvar kommer vi att ge källhänvisningar till officiella dokument och inte vid ett enda tillfälle rikta fokus mot de individer som äger skolorna.
Det är Skolinspektionen som ger tillstånd till etablering av fristående skolor. I sitt beslut skall Skolinspektionen ta hänsyn till i vilken utsträckning etableringen innebär “påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas” (2 kap. 5 § skollagen).
Kommunen ges alltid möjlighet att yttra sig när ansökan om att starta en friskola kommer in till Skolinspektionen. Vi har jämfört politikers yttranden med Skolinspektionens beslut och kan konstatera att tolkningen av vad som är påtagliga negativa effekter för eleverna skiljer sig mycket åt mellan kommunpolitiker och Skolinspektionens handläggare.
I ansökningsomgången för skolstart hösten 2022 fick Skolinspektionen in 92 ansökningar om nyetablering av fristående grundskola och 13 ansökningar om utökning av befintlig fristående grundskola. Inte en enda av dessa avslogs med hänvisning till att det skulle ge påtagliga negativa följder för de kommunala skolorna och dess elever, men när vi läser kommunernas konsekvensbeskrivningar av koncernernas eventuella nyetableringar växer en helt annan bild fram.
Nordic International Schools etablering i Sollentuna
I Sollentuna kommun har Nordic International School – en skola där stor del av undervisningen genomförs på engelska – ansökt om att starta en skola och fått sin ansökan beviljad av Skolinspektionen. Den moderata ordföranden i utbildningsnämnden överklagade Skolinspektionens beslut på delegation av nämnden. I överklagan framgår att den politiska majoriteten i Sollentuna kommun bedömer att Nordic International Schools nyetablering kommer att få stor påverkan för både elever och för kommunens skolor.
Den moderatstyrda alliansen i Sollentuna ser följande konsekvenser av Nordic Internationals etablering:
- Ekonomiska konsekvenser, då ett överskott av kommunala skolplatser kommer att försvåra för de kommunala skolorna att hålla en ekonomi i balans och att upprätthålla kvaliteten.
- Juridiska konsekvenser, då 61,5 % av eleverna i den aktuella stadsdelen redan går i fristående skolor och en nyetablering påverkar kommunens förutsättningar att säkerställa rätten till utbildning i en skola nära hemmet.
- Pedagogiska konsekvenser, då det redan finns en skola med internationell profil och etableringen därför inte bidrar med pedagogisk mångfald utan istället påverkar befintliga skolenheters förutsättningar att upprätthålla kvaliteten.
- Organisatoriska svårigheter, då Nordic International School organiserar sina skolor i årskurserna 4-9 medan kommunen organiserar sina skolor i årskurserna F-6 eller F-9. Kommunen måste nu skapa nya skolenheter enligt organisationen F-3 för elever som ska gå på Nordic international School.
Trots det beviljade Skolinspektionen Nordic International Schools ansökan.
Tibro
I landsbygdskommunen Tibro styr Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet och det är Liberalerna som innehar ordförandeposten i barn- och ungdomsnämnden. Skolkoncernen Raoul Wallenbergskolan har sökt – och fått – tillstånd att starta en grundskola i Tibro. Skolinspektionen ansåg således inte att en etablering kommer att leda till påtagliga effekter för kommunens elever och för kommunens skolor, men av kommunens yttrande framgår att den av Liberalerna styrda nämnden hade en helt annan uppfattning.
I Tibro kommun finns idag bara en högstadieskola och några få låg- och mellanstadieskolor, varav en ligger på landsbygden. Det här gör det såklart extra svårt för Tibro att anpassa sin organisation om antalet skolplatser i kommunen plötsligt skulle öka. Nämnden skriver att “Tibro kommuns grundskoleorganisation (inkluderat förskoleklass och fritidshem) kommer att påverkas organisatoriskt, ekonomiskt och pedagogiskt om en friskola F-9 etablerar sig i kommunen. Detta även om förhållandevis få elever attraheras av friskolan.”
Nämnden konstaterar bland annat att det med färre elever på den enda kommunala högstadieskolan kommer att bli svårt att upprätthålla kompetens och kvalitet inom samtliga ämnen och personalkategorier. Vidare skriver man att elevunderlaget inte kommer att vara tillräckligt för de två F-6 skolorna i huvudorten och att det finns risk för att den enda landsbygdsskolan kan få ett otillräckligt elevunderlag, även om bara några få elever skulle välja att byta till Raoul Wallenbergskolan.
Trots det beviljade Skolinspektionen Raoul Wallenbergskolans ansökan.
Och så ser det ut runt om i landet. I Uddevalla får Nordic International School starta en skola trots att Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet påpekar för Skolinspektionen att en etablering skulle ge långtgående negativa konsekvenser med risk för nedläggning av en eller flera grundskolor samt risk för ökad segregation. I Västervik får den aktiebolagsdrivna Alphaskolan tillstånd att starta sin andra skola i kommunen trots att S, C, MP-styret visar på mycket allvarliga konsekvenser för kommunens skolor. Och det finns många fler exempel som inte får plats här.
Det är självklart inte de enskilda handläggarna på Skolinspektionen som ska ställas till svars för myndighetens orimliga hållning vad gäller bedömningen av vad som är påtagliga negativa följder för de kommunala skolorna och deras elever. Statliga tjänstemän har politikers lagstiftning att förhålla sig när de tar myndighetsbeslut, så förklaringen till varför inte en enda ansökan om att starta fristående grundskola avslogs finns i den politiska styrningen av skolan.
I det beslutsstöd vi fått ut av Skolinspektionen framgår att handläggarna i sin bedömning av påtagliga följder för kommunen bland annat ska beakta:
- elevunderlaget.
- om en etablering innebär en nedläggning av kommunal skola.
- om det finns en skola på rimligt avstånd.
- om det finns ekonomiska konsekvenser för kommunen på mer än fem års sikt.
- om det blir pedagogiska/organisatoriska konsekvenser.
Vidare ges följande exempel på omständigheter som anses vara tillräckliga påtagliga negativa följder (Skolinspektionens egna kursiveringar):
- Nyetablering medför nedläggning av kommunal skola i landsorts- glesbygdskommun och det medför att avståndet till närmaste skola avsevärt ökar.
- Nyetablering påverkar kommunens skolorganisation och medför betydande kostnadsökningar som är bestående.
- Lågt kapacitetsutnyttjande vilket får till följd att kommunens skolverksamhet bedrivs mindre effektivt.
- Bestående överkapacitet, exempelvis i fall då kommunal skola ombildas till fristående skola.
Skolinspektionen betonar sedan genom ytterligare ett antal kursiveringar att det finns ett långt tidsintervall där kommunala skolor får acceptera att påverkas negativt. Det är endast effekter som kvarstår efter fem år som tas med i bedömningen.
För att effekter ska kunna anses uppfylla kravet på att vara ”påtagligt negativa” föreslås också att de antas bestå på längre sikt. Att bedömningen inte ska göras i ett alltför snävt tidsperspektiv bör även det komma till uttryck i skollagen. Exempelvis ska den omständigheten att en kommun kan tvingas att planera om och göra omfördelningar i sin egen skolverksamhet i ett kortare perspektiv inte vara tillräckligt för att ett godkännande inte ska ges. Statens skolverk har i en rapport (nr 281, juni 2006) angett att verkets undersökningar hade visat att fem år generellt sett ansågs vara en överskådlig period i sammanhanget vilket kan tjäna som riktmärke.
Med andra ord säger Skolinspektionen (grundat i tolkning av lagstiftningen) till de kommunala huvudmännen:
– Det finns i princip inga påtagligt negativa effekter för kommunerna, kommuner kan alltid lägga ner skolor om de får fem år på sig.
– Det hjälps inte att det handlar om landsbygdsskolor (Tibro).
– Det kvittar om andelen elever i fristående skolor är så hög att kommunen inte tror sig kunna leva upp till skollagen (Sollentuna).
Skolinspektionen ger skolkoncernerna tillstånd att starta ändå!
Svenska barn går på grundskolan i tio år. Om Skolinspektionen alltid tittar mer än fem år fram i tiden när de tar beslut om vad som är negativ påverkan för kommunala skolor så innebär det att hälften av ett barns grundskoletid inte räknas. Enligt nuvarande reglemente väljer vi att prioritera skolägares rätt att etablera sig på skolmarknaden, framför barns rätt till en bra utbildning.
För det råder inga som helst tvivel om att koncernetableringarna skapar nedskärningar i den kommunala skolan. De senaste två åren har Tankesmedjan Balans släppt två böcker där vi beskriver hur kommunala skolor drabbas när skolkoncernerna etablerar sig – “De lönsamma” och “De expansiva”. Köp dem eller låna dem på biblioteket. De är fulla med konkreta exempel på nedskärningar som är direkt relaterade till koncernskolornas etableringar.
Värmdö kommun
Som avslutning på den här granskningen – och som komplement till alla tidigare granskningar av skolmarknadens konsekvenser för den kommunala skolan – ska vi dela med oss av några dagsaktuella citat från Värmdö kommuns delårsrapport, där konsekvenserna av Internationella Engelska Skolan etablering sammanfattas.
Grundskolan visar i tertial 2 ett underskott mot budget på 4 763 tkr för perioden januari-augusti. Årsprognos för grundskolan är ett underskott på 7 020 tkr
Antal elever har minskat mer än vad som var förväntat i prognosen i tertial 1. Skolorna behöver på nytt se över hela sin verksamhet för att anpassa den till det nya elevantalet och därmed lägre elevintäkter. Andelen av Värmdös elever som går i egen regi har minskat från 72% (snitt 2020 till och med juni 2021) till 66% (september 2021). Det motsvarar en minskning av 370 elever (ca 15 700 tkr).
För verksamhetsområde grundskola inklusive förskoleklass behöver kostnader för bemanning avseende i huvudsak undervisning, administration och måltid harmoniseras med intäkterna.
Nödvändiga åtgärder och anpassningar i organisation och bemanning för att nå en budget i balans medför i vissa fall förändringar i den personalgrupp som möter barn och elever.
Enheterna i egen regi har svårt att anpassa kostnaderna i den takt som behövs för att hålla en budget i balans kopplat till den omfördelning av elever som nu sker. För de mindre skolorna är det svårt att genomföra ytterligare besparingar. Elever med behov av särskilt stöd har ökat inom grundskolan i egen regi under läsåret, vilket påverkar budgeten för enskilda skolor.
När Internationella Engelska Skolan startade på Värmdö minskade antalet elever i kommunens skolor vilket ledde till ett stort underskott i budget. Nu måste Värmdös skolor skära ner på bland annat bemanning. Det här kommer att leda till att en del av kommunens elever blir av med sina nuvarande lärare. Trots att kommunens skolor har färre elever har antalet kommunala elever i behov av särskilt stöd ökat. Det här beror sannolikt på att det främst är elever som inte har behov av särskilt stöd som söker sig till Internationella Engelska Skolan.
Enligt Skolinspektionens nuvarande tolkning av etableringsfriheten är det här exempel på konsekvenser som inte ska tas med i beslut om godkännande. I kommun efter kommun öppnar nu skolkoncernerna nya skolor, vilket skapar sämre möjligheter till en bra utbildning för de elever som går kvar i den kommunala skolan. Lärare på de kommunala skolorna blir av med jobbet, omplaceras eller får ökad undervisningstid för att de kommunala skolorna ska kunna klara av att hålla budget.
Samtidigt som det här sker uppehåller sig en stor del av skoldebatten vid vilka kläder IES grundare har på bilder i tidningen och vad som egentligen hände när hon torkade av sig efter att ha varit på toaletten. Men för barnen i den kommunala skolan kvittar det om skolkoncernernas ägare bär päls eller foppatofflor. De – och deras lärare – är de stora förlorarna i den världsunika svenska marknadsskolan.
Åsa och Marcus – Tankesmedjan Balans