Vårt inlägg om Solnas budget för 2018 fick ganska bra spridning på sociala medier och det har vad vi förstått diskuterats en del skolekonomi bland Solna stads politiker de senaste dagarna. Bra. Eftersom vi är partipolitiskt obundna brukar vi inte ställa olika partiers budgetförslag mot varandra utan bara förklara vad majoritetens förslag innebär för verksamheten. Då många Solnabor efterfrågat information om hur övriga partier prioriterat i sina budgetar gör vi här ett undantag.
Det går inte att göra någon exakt bedömning av vilka konsekvenser det fått för Solna stads välfärdsektorer om något av oppositionspartiernas budget gällt istället för majoritetens. Kommunekonomi och politisk styrning är mycket mer än budget. Men. För att ändå visa på skillnader mellan partiernas budgetförslag kommer vi dels att visa en tabell över de olika nämndernas budgettilldelning i partiernas förslag och dels att beskriva konsekvenserna av budgetförslagen i ett kort textavsnitt.
Ramtilldelning välfärdsnämnder
Eftersom vi är en tankesmedja med fokus på välfärdens styrning har vi valt ut att jämföra hur de olika partierna prioriterar vård, skola och omsorg i sina budgetförslag. Det finns såklart andra nämnder som också behöver resurser. Om ett parti föreslår större satsningar eller besparingar i dessa kommer vi att ta upp det när vi redovisar varje partis budget. I tabellen redovisas först skattesats, sedan hur mycket skatteintäkter skattesatsen ger staden och därefter ramens storlek för de olika välfärdsnämnderna. Avslutningsvis finns det förväntade ekonomiska resultat för partiernas budgetar.
Socialdemokraterna vill höja skatten med 16 öre vilket ger en ökad skatteintäkt på 35 miljoner kronor. Mindre förändringar i kommunens andra nämnder gör att utrymmet för satsningar ökar med ytterligare ett par miljoner. Socialdemokraterna föreslår att i princip hela skatteökningen ska läggas på barn och utbildningsnämnden vilket innebär att förskola och skola tillförs knappt 37 miljoner mer än i majoritetens förslag.
Socialdemokraternas generella ökning av nämndens budget (det som på kommunekonomiska kallas volymbaserad ram 2018) är densamma som alliansens, dvs en procent av fjolårets ram plus ökning för fler barn och elever. Sedan gör man satsningar för i år på 37 miljoner mer än alliansen. Vi vill lägga in en liten varning för det här sättet att budgetera då det innebär att ”satsningen” först måste användas för att täcka upp för lönekostnadsökningar under 2018. Och det är ju egentligen inte satsningar utan kompensation för kostnadsökningar. Dock. Helt klart innebär socialdemokraternas förslag betydligt mer pengar till skolan. I övriga välfärdsnämnder ligger förändringarna inom felmarginalen.
Miljöpartiet vill höja skatten med mer än Socialdemokraterna. 38 öres skatteökning samt en höjning av parkeringsavgifterna med 15 % ger Miljöpartiet 83 extra miljoner att fördela till kommunens verksamheter. Skolan får 33 miljoner av dessa, socialnämnden fyra miljoner och omvårdnadsnämnden tre miljoner. Utöver detta satsar Miljöpartiet 10 miljoner på kommunstyrelsens verksamheter, bland annat en social investeringsfond, och sju miljoner på kultur och fritidsnämnden.
10 miljoner av Miljöpartiets skolsatsning ska gå till ”löneökningar” vilket vi anser vara ett något bättre sätt att uttrycka det än Socialdemokraternas budgetförslag.
Vänsterpartiet är inte oväntat det parti som vill höja skatten mest. 70 öre skatteökning ger 152 nya miljoner i Solna stads kassakista. 65 miljoner mer till förskola och skola än majoritetens förslag, 15 miljoner mer till socialnämnden och 13 miljoner mer till omsorgsnämnden.
En skillnad mellan Vänsterpartiets förslag och de andra oppositionspartiernas förslag är att samtliga nämnder får en generell ramökning på 4 %. Vi tycker bäst om det sättet att göra prioriteringar då det innebär en långsiktig ramökning för nämnderna istället för en årlig satsning. Årlig satsning 2018 kan politikerna välja att inte göra 2019. Det kommer då inte att se ut som den besparing det i praktiken är.
Sverigedemokraterna nämner inget om skattesats i budget vilket är lite udda. Eftersom kommunens intäkter är samma i SD:s förslag som i majoritetens förslag kan vi dock utgå från att man vill lämna skattesatsen oförändrad. Sju miljoner tillförs skolan, en satsning som finansieras av ”effektivisering av kommunstyrelsens och byggnadsnämndens arbete”. Sverigedemokraterna anger i sin budget att man vill att Solna växer långsammare än vad alliansen vill vilket man tror kommer att spara pengar i kommunstyrelsens och byggnadsnämndens verksamhet.
Vi sammanfattar
Hur mycket ska man betala i skatt? Vi tar inte ställning till den frågan. Det är upp till väljare att avgöra. Men det finns såklart ett samband mellan hur mycket en kommun tar ut i skatt av sina medborgare och hur mycket pengar en kommun har att spendera på vård, skola och omsorg. I exemplet Solna skiljer sig partiernas uppfattning åt vad gäller hur mycket skatt som ska tas ut. Följaktligen skiljer det sig åt hur mycket partierna har att spendera på vård, skola och omsorg i sina budgetar. När Solna stads väljare går till valurnorna i höst är det rimligt att de väljer parti efter hur de vill göra prioriteringen mellan skattenivå och kostnadsnivå för välfärden. Och då behöver de veta hur de olika partiernas prioriteringar skiljer sig åt. Förhoppningsvis har det här inlägget bidragit till att öka den kunskapen.
Ps. Är du kommunpolitiker och hittar fel i artikeln, skicka ett mail till marcus@tankesmedjanbalans så tar jag en titt på det. Det blev mycket siffror och det är lätt att skriva av fel.
Lästips