Tankesmedjan Balans är ett utbildningsprojekt med syfte att öka kunskapen om välfärdens styrning så att vi tillsammans kan ändra den till en som inte kräver ständigt ökad arbetsbelastning. Idag ska vi ta en titt på den nyss klubbade budgeten i Värmdösom i många avseenden kan fungera som lärobok om ett antal trender vi ser när vi läser budgetar.
* Lägre uppräkning av skolans budget än vad SKL:s rekommenderar.
* Ännu lägre uppräkning för förskolans och gymnasieskolans budget eftersom kommunen inte vill bli av med det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet.
* Höga löneökningar för lärare förvärrar nedskärningarna.
* Ännu större nedskärningar på de andra välfärdssektorerna.
* Det allvarliga ekonomiska läget i kommunerna.
* Digitalisering är lösningen.
* Regeringen sviker
Lägre uppräkning av skolans budget än SKL:s rekommendation
Med hänsyn tagen till inflation och genomsnittliga löneökningar bedömer Sveriges Kommuner och Landstings ekonomer att kommunerna borde öka välfärdens resurser med 2,7 % nästa år för att ge verksamheterna samma förutsättningar som 2019.
När vi läser den budget för Värmdö som den styrande blågröna majoritet tagit fram ser vi dock att resurserna till grundskolan bara ökar med två procent. Det här innebär en nedskärning på 0,7 % jämfört med SKL:s rekommendationer.
Ännu lägre uppräkning av förskolans och gymnasieskolans budget
Förskolan ska skära ner ännu mer. Barnpengen ökar bara med en procent vilket innebär en nedskärning på förskolan i Värmdö med 1,7 %. Gymnasieskolorna i Värmdö får inte en enda krona mer till undervisning nästa år vilket innebär en nedskärning med 2,7 %.
Att politiker kräver större nedskärning av förskolan och gymnasieskolan beror på att regeringen skickar ett stort statsbidrag för ökad likvärdigheten i grundskolan till kommunerna. Kravet för att få det statsbidraget är dock att kommunerna inte minskar sin egen kostnad för undervisning och elevhälsa på grundskolan.
Det här gör att nedskärningskraven på förskolor och gymnasieskolor runt om i landet blir högre än nedskärningskraven på grundskolan. Kommunpolitiker gör det de kan för att undvika att inte bli av med det riktade statsbidraget för ökad likvärdighet. Som ni ser i klippet nedan räcker troligtvis inte det i Värmdö. De kan bli av med delar av det ändå.
Lärares löner ökar mer än det kommunala genomsnittet
SKL:s bedömning att kommunerna måste öka sina kostnader för kommunal verksamhet med 2,7 % nästa år baseras på den troliga genomsnittsökningen av alla kommunalanställdas löner. Lärarbristen gör dock att lärare kan få högre löneökningar än andra kommunala yrkesgrupper om de byter jobb och får chans att förhandla ny lön.
Värmdö kommun bedömer att lärares löner kommer att öka med mellan tre till fyra procent nästa år vilket i praktiken skapar större nedskärningskrav på förskola och skola än det vi ovan räknade ut med hänsyn tagen till SKL:s bedömning att löneökning och inflation stannar på 2,7 % 2020.
Ännu större nedskärningar på de andra välfärdssektorerna
Men politiker säger ju att de satsar på förskolan och skolan? Hur kan de ljuga så för sina medborgare? Det kan de eftersom det hemska är att nedskärningskraven på vård, omsorg, kulur och fritid runt om i landets kommuner är större än på förskolan och skolan.
Förskolan och skolans resurser ökar inte nog för att kompensera för kostnadsökningar med ökad arbetsbelastning som konsekvens men relativt andra välfärdsverksamheter ”satsar” politiker på förskolan och skolan. Vi ska titta lite på de andra nämnderna i Värmdö kommun.
Vuxenutbildnings- och arbetslivsnämndens budget får ingen kompensation för lön och inflation, ingen kompensation för fler invånare och minskas med 5,5 miljoner i besparingskrav. Den procentuella förändringen mellan 2019 och 2020 är minus sju procent men till det måste man ju lägga till de där 2,7 procenten som inflation och lön beräknas öka. 9,7 % nedskärning alltså.
Kultur- och fritidsnämnden får ingen kompensation för löneökningar och inflation, ingen kompensation för fler invånare och sedan ett besparingskrav på drygt 2,5 miljoner. Den procentuella förändringen på minus två procent är i själva verket minus 4,7 %.
Vård och omsorgsnämnden får mer pengar pga fler äldre men ingen kompensation för inflation och ökade lönekostnader. 2,7 % nedskärning.
Socialnämnden får mer pengar för ökad volym men ingen kompensation för lön och inflation. 2,7 % nedskärning.
Det allvarliga ekonomiska läget i kommunerna
Senhösten 2017 läste vi alla kommuners budgetar för 2018 och kunde konstatera nedskärningar i 260 av 290 kommuner. De här nedskärningarna berodde mycket på det ständiga krav på effektivisering som politiker lägger på välfärden oavsett vilken konjunktur som råder eller om barn, elever, sjuka och gamla blir fler. Redan då flaggade vi dock för att nedskärningarna skulle öka i omfattning 2020.
Huvudorsaken till att vi redan då kunde veta det är att de nedskärningarna som görs nu beror på saker som varit känt under en väldigt lång tid. Andelen unga och gamla ökar och andelen i arbete minskar. Samtidigt går vi in i den lågkonjunktur som ekonomerna länge befarat skulle komma ungefär nu.
Hur ska kommunerna spara alla dessa pengar?
När vi läser kommun- och regionbudgetar ser vi att politiker har väldigt höga förväntningar på att digitaliseringen ska lösa problemet med ökade behov i välfärden och skatteintäkter som inte längre ökar lika mycket.
Det är inte ovanligt att kommunpolitiker sparar lite extra på välfärdsnämnderna och istället skapar en pott som kan användas till digitalisering. Så sker även i Värmdö där åtta miljoner som hade kunnat användas för att minska nedskärning på vård, skola, omsorg, kultur eller fritid istället ska fördelas till ”digitaliseringsinsatser”.
Digitalisering som ska användas för att effektivisera verksamheten. Effektivisering är lösningen på nedskärningarna. Det vi ser när vi granskar konsekvensen av politikers krav på effektivisering är att de istället skapar ökad arbetsbelastning. Det går inte att effektivisera mötet mellan elev och lärare eller läkare och sjuk som om det vore tillverkningen av en bil på det löpande bandet.
Regeringen sviker
När kommunernas kostnader ökar och när lågkonjunktur minskar skatteintäkterna kan kommunen öka skatten för att få in mer pengar. Som ni ser i klippet ovan har Värmdös blågröna majoritet inte gjort det och det kan man ifrågasätta. Samtidigt finns det problem med att öka just kommunalskatten eftersom den andel man betalar i kommunalskatt är lika stor för alla och därför drabbar de med lägst inkonster mest.
För några veckor sedan hade regeringen chansen att skicka kommunerna de pengar de behöver i budget 2020 för att undvika nedskärningar, men den tog man inte. Nu kommer det att skäras ner på välfärden i ännu större omfattning än tidigare år. Det är viktigt att ha med sig just det: man har redan sparat på välfärden i många år. Här en tabell som visar nedskärning på skolpengen i Stockholm de senaste fyra åren (även där blir nedskärningarna högre nästa år).
Skolmarschen
Lördag och söndag kommer de olika skolupproren på Facebook att arrangera Skolmarschen mot nedskärningar i förskola och skola. Vi rekommenderar alla som tycker att de här orimliga kraven på effektivisering av omsorg och utbildning måste ta slut att gå med i protesterna. Här är en sammanställning av alla marscher.
Tankesmedjan Balans
Det här var en lång lektion i den kommunala välfärdens ekonomiska läge. Vi som skriver detta vill avsluta med att berätta vilka vi är. Tankesmedjan Balans är en liten tankesmedja med fokus på välfärdens styrning och på arbetsmiljö. Vi kan driva vår verksamhet tack vare att anställda i välfärden och andra som tycker om det vi gör ger oss ekonomiskt stöd. Hjälp gärna till du med.
Vill du lära dig mer om välfärdens styrning och om hur politiker mörkar nedskärningar genom allt högre krav på effektivisering av vård, skola och omsorg? Beställ vår bok “De effektiva”.