Igår (17 april) kom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och fackförbundet Sveriges Lärare överens om ett nytt kollektivavtal för Sveriges Lärares kommunalt anställda medlemmar. I det här inlägget ska vi sammanfatta det nya avtalets skrivningar om arbetsmiljö med fokus på regleringar av lärares arbetsbelastning.
Några år efter att skolan kommunaliserades (1991) tecknade parterna ett avtal som innebar att den reglerade undervisningstiden (även kallad USK:en) försvann och ersattes med formuleringen att ”rektor leder och fördelar arbetet”. Sedan dess har lärares undervisningstid ökat med ca 10 % vilket gjort att många lärare vill se ett återinförande av USK:en i kollektivavtalet.
Sveriges Lärare yrkade i avtalsrörelsen på att relationen mellan undervisningstid och planeringstid ska regleras i det nationella kollektivavtalet. I Sveriges Lärares politiska program finns även en formulering om att ”undervisningstiden, planeringstiden och undervisningsgruppernas storlek ska regleras nationellt”, det vill sägas inte på lokal nivå.
I det nya kollektivavtalet (som kan laddas ner i sin helhet på SKR:s hemsida) saknas dock nationell reglering av undervisningstid enligt det tidigare systemet med USK. Snarare betonar parterna att rektorer inte ska använda sig av den avvecklade regleringen av lärares undervisningstid när de gör sina tjänstefördelningar. Som framgår i klippet nedan pekar parterna på vikten av att lärares arbete ska organiseras på ett nytt sätt, dvs inte efter den reglering som tidigare funnits.
Istället slår avtalet fast att parterna ska ha en ”dialog” om principerna för tjänstefördelning och om hur mängden undervisning dimensioneras i förhållande till tid för planering och uppföljning.
Utöver skrivelsen om dialog finns en ”rekommendation” (det vill säga inte ett krav) till arbetsgivarna att träffa lokala kollektivavtal som ”kan” (det vill säga inte måste) innehålla principer för dimensionering av uppdraget, såsom tid för planering och uppföljning.
Det nya avtalet innehåller således inga tvingande formuleringar som arbetsgivaren måste följa och som fackförbundet Sveriges Lärare kan tvista om ifall arbetsgivaren struntar i att leva upp till sina skyldigheter. Om arbetsgivaren vill teckna ett lokalt kollektivavtal som gör att lärarnas undervisningstid minskar och tid för planering och efterarbete ökar så kan arbetsgivaren göra det, men det torde inte lokala fack ha stoppat även utan en sådan formulering i kollektivavtal.
Ifall en lokalavdelning lyckas pressa fram ett lokalt kollektivavtal så ställs lärarna i den aktuella kommunen inför ett läge där de kan tvingas att välja mellan en rimlig arbetsbelastning och en högre lön. I kollektivavtalet nämns nämligen tre övergripande lönekriterier där två av dem – effektivitet och produktivitet – har en uppenbar koppling till hur mycket undervisningstid, och hur många andra uppgifter än undervisning, som lärare hinner med under sin arbetstid.
Eftersom lönen ska sättas individuellt riskerar den lärare som kräver sin rätt till en rimlig arbetsbelastning att anses mindre effektiv och produktiv än den lärare som accepterar en högre undervisningstid och mindre tid för planering och efterarbete.
Slutord, för den här gången
Det senaste halvåret har Balans haft som fokus att beskriva vår syn på kollektivavtalets betydelse för lärares arbetsbelastning. Vi har bland annat skrivit inlägg om sambandet mellan balans mellan krav och resurser och lärares psykiska ohälsa, om politikers användande av effektiviseringskrav när de gör budgetar, om den individuella lönesättningen och om regeringens utspel om ett återinförande av den reglerade undervisningstiden. Vi har även skrivit en längre text om avtalsrörelsen på Aftonbladet Kultur.
Det blev ingenting av något den här gången heller, men avtalet säljs som vanligt in som en framgång av parterna. Vi har full förståelse för att den ekonomiska situationen gör det extra svårt för kommunerna att reglera lärares arbetsbelastning. Det går heller inte att veta om fackförbundet Sveriges Lärare kunnat nå längre om de istället tagit ut medlemmar i strejk. Vi tror dock inte att möjligheten till bättre kollektivavtal i framtiden ökar av förskönande beskrivningar av det här avtalet.
Det här var vårt sista inlägg för den här avtalsrundan. Eftersom det nytecknade avtalet är ettårigt lär vi dock snart få anledning att återkomma i ärendet.
– – – – – – – – – – – – – – –
Vill du bli tipsad om när en ny granskning publicerats här på Balans hemsida? Prenumerera på våra inlägg genom att fylla i din mailadress längst ner till höger på den här sidan.