Torsdagen den 14:e december demonstrerar fackförbundet Sveriges Lärare i Halmstad mot neddragningar i skolan och förskolan. Demonstrationen i Halmstad är en i raden av många lokala protester mot kommunala budgetbeslut. Det verkar som att lärare till slut tröttnat på år efter år av kommunala nedskärningar, dolda under budgetposter med rubriker som ”effektiviseringskrav”, ”omställning” eller ”anpassning”.
Ändra sedan Balans grundades har vi granskat kommuners och regioners välfärdsbudgetar här på vår hemsida, med fokus på att beskriva den ständigt ökande obalansen mellan krav och resurser i arbetet. De senaste veckorna har vi till exempel berättat om stora nedskärningar på förskolan och skolan i Varberg och i Leksand, samtidigt som politiker i samma kommuner ställer ökade krav på måluppfyllelse. Idag är turen kommen till Halmstad: är det rimligt att lärarna i Halmstad protesterar mot budgeten eller är det bara gnäll?
Svaret finns i för- och grundskolenämndens verksamhetsplan för 2024.
Mål för förskolan och grundskolan
Politikerna i nämnden har satt upp tre övergripande mål för förskolan och grundskolan i Halmstad, varav vi ska fokusera på två. Dels ska måluppfyllelsen förbättras…
… och dels ska likvärdigheten öka.
Resurser för att nå målen
Rektorerna i förskolan och skolan i Halmstad får visserligen först mer pengar för att kompensera för fler barn och elever och för kostnadsökningar som till exempel lärarlöner, men sedan tar politikerna tillbaka en del av de nya pengarna och kallar det för ”anpassning”. Förskolan, grundskolan, fritidshemmet och den anpassade grundskolan i Halmstad ska anpassa – det vill säga skära ner – med två procent under 2024 och central förvaltning med fem procent, men sedan måste 7,2 miljoner ytterligare ”effektiviseras” bort.
I budgeten används just ordet ”effektiviseringar” för att beskriva vad som nu måste ske. 70 tjänster behöver ”effektiviseras” bort från förskolan och grundskolan under 2024. Sedan återstår de där 7,2 miljonerna ytterligare för att få en budget i balans.
I förskolan görs det här dels genom att barnpengen i förskolan minskas och dels genom att politikerna skär ner på den socioekonomiska tilldelningen som riktas till förskolor med många barn i behov av extra resurser.
Förskolerektorerna i de mest utsatta områdena gör bedömningen att de här nedskärningarna – förlåt ”effektiviseringarna” – kommer att leda till att barn med stort stödbehov får mindre stöd och att stödet i svenska kommer att begränsas jämfört med hur det är idag.
För grundskolorna i Halmstad är läget ännu mer ansträngt eftersom de går back under 2023 (delvis pga att det fanns effektiviseringskrav även i årets budget), pengar som måste hämtas hem under nästa år. Totalt innebär det här ett behov av att minska antalet tjänster på Halmstads grundskolor med 63 årsarbetare.
Även i grundskolan bedömer rektorerna att elever i behov av stöd kommer att drabbas men också bland annat att studieron kommer att försämras och att budgeten kommer att påverka det brottsförebyggande arbetet.
Ibland påstås det att det finns kostnader i förskolan och skolan som inte är personalkostnader och som således kan minskas utan några större konsekvenser för verksamheten. När vi läser budgetar är det dock svårt att identifiera något sådant utan nedskärningar går ofta direkt ut över lärare och elever. I konsekvensbeskrivningen till Halmstads för- och grundskolebudget blir det här mycket tydligt: barn- och elevgrupperna kommer att bli större, bemanningen kommer att minska och kvaliteten på anpassningar och stöd försämras.
Även i den anpassade grundskolan (det som tidigare kallades för särskola) kommer budgeten att ge konsekvensen att antal elever per lärare ökar.
Till Halmstads försvar finns en ovanligt uppriktig ton i budgetens konsekvensbeskrivning: politikerna sätter inte barnens främsta i första rummet utan budgeten riskerar att leda till att barn- och elever står sämre rustade till fortsatt skolgång.
Sverige har för övrigt skrivit under FN:s barnkonvention som kräver att ”barnets bästa” måste beaktas när vuxna tar beslut som påverkar dem, men i Halmstads budgeten skrivs det alltså rätt ut att så inte varit fallet.
Utbildningsnämnden (ansvar för gymnasieskolan)
Gymnasieskolan i Halmstad har också ”effektiviseringskrav” att hantera under det kommande året. Enligt utbildningsnämndens budget måste gymnasieverksamheten ta emot 120 fler elever hösten 2024 ”inom befintlig budget”, för att ha en budget i balans.
Sammanfattning
De styrande politikerna i Halmstad har bestämt att för- och grundskolorna i Halmstad ska bli bättre under 2024. Måluppfyllelsen ska öka och likvärdigheten ska förbättras. Samma politiker anser dock inte att lärare och rektorer behöver mer resurser för att lyckas med det här, istället skär de ner på förskolan och skolan.
Det är således fullt rimligt att lärarna i Halmstad demonstrerar. Enligt skollagen ska alla barn och elever ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och enligt arbetsmiljölagen har alla anställda rätt till balans mellan krav och resurser i arbetet, så att de inte jobbar sig sjuka.
Politiker landet runt smiter iväg från det här ansvaret genom att kräva att lärare ”effektiviserar” sitt arbete så att eleverna kan nå längre, till ett billigare pris. Vi har dock ännu inte sett ett enda trovärdigt svar på frågan hur detta ska gå till. Istället har lärare blivit det yrke som mer än något annat leder till besvär pga arbetet (Arbetsmiljöverket 2023).
Slutsats: Det är inte gnäll! Heja lärarna i Halmstad, och alla andra som protesterar mot nedskärningspolitiken. Vi behöver se mycket mer av detta i landets kommuner.
LÄSTIPS