Lathund för att hitta besparingar på förskolan och skolan

Under snart två och ett halvt år har tankesmedjan Balans granskat välfärdens styrning med fokus på arbetsmiljö, arbetsrelaterad ohälsa och balans mellan krav och resurser. I dagarna kommer vi ut med boken ”De effektiva” som handlar om att politiker hela tiden kräver att välfärden ska bli lite billigare och lite bättre och att det leder till att stressen i arbetet ökar.

Vi får ofta frågan: Hur tar jag reda på om min kommun sparar på förskolan och skolan i budget? Det är svårt att ge ett kort svar på den frågan. Att läsa budgeten själv kan vara lurigt om man inte har väldigt goda förkunskaper. Men alla kan faktiskt skicka ett mail till förvaltningens kommunekonom och försöka få svar på ett antal kontrollfrågor.

I det här inlägget ska vi försöka att hjälpa er som vill göra egna undersökningar om hur det ser ut i era kommuner. Redan nu bör ni ha i åtanke att det här med budget och förskolans och skolans ekonomi inte är någon exakt vetenskap där det finns ett garanterat rätt svar. Men med hjälp av lite finurliga frågor kan man komma ganska nära sanningen. Frågorna finns i slutet av det här inlägget men först en kort repetition om budget.

Förskolan och skolans budget består av tre typer av kostnader

* Personalkostnader vilka består av löner och arbetsgivaravgifter

* Lokalkostnader vilket oftast är internhyra som betalas till den egna kommunen

* Övriga kostnader som tex läromedel, skolmat, elevassistenter för elever som har behov av mer hjälp under en avgränsad period.

När politiker bestämmer budget för förskolan och skolan kan de göra det på lite olika sätt. Det vanliga är att det finns en ram för den nämnd som ansvarar för förskolan och skolan och att den ramen räknas upp med en viss procent eller en viss summa.

När pengarna når nämnden tar nämndpolitikerna beslut om hur mycket skol/elev/barnpeng ska öka med kommande år. Ibland ökar elevpengen med lika många procent som nämndens ram ökar men det är vanligt att ökningen av skolpengen är mindre än den procentuella ökningen av nämndens ram. Pengar kan tex användas till nya tjänster på förvaltningen eller så ska pengarna räcka till fler barn/elever och då blir det en lägre ökning per barn/elev.

Fyra sätt att spara i budget

1. Inte använda rätt procent för kostnadsökningar

Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör hela tiden en bedömning av hur mycket personalkostnad och övriga kostnader bör öka med i budget för att de ska räcka till att betala för högre löner och för inflation. De tar fram ett index som kallas PKV (Prisindex för kommunal verksamhet) som är en uppskattning av den genomsnittliga kostnadsökningen för inflation och för löner).

Bedömningen för 2020 är tex att personalkostnaderna i kommunerna bör öka med 3,2 procent (OBS pga lärarbristen ökar ofta lönerna i förskolan och skolan med mer än det kommunala genomsnittet men det finns inget separat skolindex) och att inflationen blir 2,4 procent. När man väger samman dessa två kostnadsökningar får man PKV som just nu ligger på 3,0 procent.

För att kommunfullmäktige ska kompensera förskolan och skolan så mycket som SKL rekommenderar krävs således att nämndram eller skol/elev/barnpeng räknas upp med 3,2 procent för löneökningar, 2,4 procent för inflation eller sammanlagt med 3,0 procent.

När det gäller lokalkostnad är det svårare att avgöra hur mycket kompensationen bör öka. Mer info nedan.

2. Kräva effektivisering

Många kommuner räknar först upp kostnaderna enligt ovan men drar sedan av en bestämd summa eller procent som förskolan och skolan förväntas kompensera för själv genom att jobba effektivare. Oftast kallas detta för ”effektiviseringskrav” men politiker kan vara mycket kreativa när de beskriver det här kravet på att göra varsamheten mer effektiv: omställningstryck, verksamhetsutveckling och förändringsfaktor är ord vi stött på i kommunala budgetar. Effektiviseringskravet är i praktiken detsamma som nedskärning eller besparing.

3. Inte kompensera för fler elever

Man kan tycka vad man vill om systemet med skol/elev/barnpeng (vi tycker att det är dåligt) men när det nu används i så många kommuner behöver det användas fullt ut. Fler elever i verksamheten ska ge mer pengar till verksamheten. Det händer dock att nämnden som är ansvarig för förskolan och skolan inte kompenseras fullt ut, eller alls, för volymökningar. Konsekvensen av det är att trots att tilldelningen av resurser kanske inte innebär besparingar enligt punkterna ovan så uppstår besparingskrav ute i verksamheterna. Resurserna ska räcka till fler barn/elever vilket leder till att skol/elev/barnpengen minskar.

4. Låta nämnderna ta med sig underskott från tidigare budgetår

Många kommuner håller stenhårt i sina budgetprinciper och de innebär ofta att förskolan och skolan får ta med sig underskott från ett år till ett annat. I en del kommuner är enskilda förskolor och skolor separata resultatenheter som får ta med sig underskott i andra är det den politiska nämnden som får ta med sig underskottet. I båda fallen innebär det att verksamheten dragit på sig en skuld och att skulden måste betalas tillbaka. Förskolan och skolan måste helt enkelt spara budgetåret efter att underskottet uppstått.

Förslag på kontrollfrågor om budget

För att få en indikation på om politikerna i din kommun sparar på förskolan och skolan kan du ställa ett antal kontrollfrågor som kollar av huruvida politikerna i din kommun sparar på något eller några av sätten ovan. Vi rekommenderar att frågorna ställs till ekonom på förskole-/skolförvaltningen och inte till kommunstyrelsens förvaltning eftersom det är nämndens budget som är mest intressant.

1. Kompenseras förskolan och skolan enligt SKL:s rekommenderade prisindex PKV (dvs 3,0 % enligt nuvarande bedömning)? Om inte, med hur mycket kompenseras förskolan och skolan för löneökning och inflation?

2. Finns det något uttalat effektiviseringskrav i budget? Om så, med hur mycket angett i procent och kronor?

3. Kompenseras förskolan och skolan fullt ut för volymförändringar? Om inte, i vilken utsträckning kompenseras förskolan och skolan för volymförändringar?

4. Hur förändras lokalkostnaderna enligt budget? Får förskolan och skolan kompensation för eventuella ökade lokalkostnader?

5. Har nämnden eller enskilda enheter underskott från tidigare år att betala tillbaka under innevarande budgetår? Om så, vilka enheter och hur mycket?

6. Med hur många procent ökar skol/barn/elevpeng för de olika skolformerna? (Det kan vara bra att veta hur politikerna i nämnden prioriterar mellan olika åldrar. Kommunfullmäktige kan ju ha kompenserat fullt ut för kostnadsökningar men sedan har tex skolan fått det mesta av pengarna och förskolan väldigt lite).

Balans mellan krav och resurser – också för ekonomer
Inte bara förskole- och skolpersonal drabbas av ökad arbetsbelastning när politiker lägger effektiviseringskrav. Det gäller ofta ekonomers arbetsbelastning med. Vi tror inte att det finns något behov av att uppfostra våra läsare men tänk gärna på att vara vänliga i tonen när ni ställer frågorna till förvaltningen och ha förståelse om svaret kan ta några dagar.

Lägg skulden där den skall vara
Ekonomer är tjänstemän och inte ansvariga för resursfördelningen. Det är nämndens politiker som styr förskolan och skolan. Men nämndpolitiker tilldelas en ram (summa pengar) och förväntas att klara de uppdrag de har inom den ramen. Det är Kommunfullmäktige som klubbar ramarna för nämnderna och således den politiska majoriteten i fullmäktige som skall ställas till svars för besparingar i förskola och skola.

Men. Att ställa politiker till svars kräver faktiskt att man själv har satt sig in i det ekonomiska läget för landets kommuner. Det finns inga kommunala sedelpressar men det finns väldigt många saker kommunerna ska göra. Kommunerna får allt fler äldre och yngre att ta hand om. Detta fråntar inte politikerna ansvaret för att arbetsmiljölag och skollag följs men man bör ha det i bakhuvudet när man pratar med politiker.

Och så en liten grej på slutet. Tankesmedjan Balans består bara av Åsa och Marcus. De frågor ni ställer om förskolans och skolans budget kommer säkert att ge upphov till minst lika många nya frågor om vad svaren egentligen betyder. Vi kan inte svara på alla de frågorna men om ni följer vårt arbete på Facebook eller Twitter eller här på bloggen kommer ni säkert att snappa upp svar på lite olika frågor kontinuerligt.

Stötta oss gärna genom att bli månadsgivare. Vi har inga organisationer i ryggen utan kan driva smedjan tack vare att privatpersoner skickar oss pengar.

https://tankesmedjanbalans.se/stotta/


Lycka till med granskandet och kolla gärna igenom några av våra tidigare blogginlägg




Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje fredag.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Tidigare veckobrev:

Vecka 38: Lobbyist och politiker - samtidigt"
Vecka 40: Tankar efter bokmässan"
Vecka 41: "Ett starkt tryck på förändring underifrån"
Vecka 42: "Den som är satt i skuld, kan bli fri"
Vecka 43: "Academedia döljer utdelning till ägare"
Vecka 45: "Jag vill helst inte veta att det är så illa"
Vecka 46: "Lärarna har strejkat lika många gånger som Timbro"
Vecka 47: "Avskaffa offentlighetsprincipen? Låt oss ta en diskussion om detta"
Vecka 50: "SKR:s chefsekonom går till lobbyindustin"
Vecka 5: "Det är riktiga människor som röstar"
Vecka 6: "Boktips i skuggan av Risbergska"