Under snart två och ett halvt års tid har vi i tankesmedjan Balans granskat kommuners och landstings (numer regioners) budgetar. Vi har visat hur politiker genom ständiga krav på effektivisering av verksamheten dränerat välfärden på resurser, samtidigt som de sagt att de satsat. Vi har också varnat för att kraven på effektiviseringar kommer att öka 2020. Nu är vi där.
Idag ska vi ta en titt på Lindesbergs budget. Politikerna i Lindesberg, eller Linde som de själva kallar sin kommun, ska klubba budget imorgon (måndag 10/6) och som vi snart ska se är det kanske ett nytt svenskt rekordförsök i att spara på skolan och omsorgen.
Redan 2018 togs första beslutet om nedskärningar i 2020 års budget då politikerna bestämde att barn- och utbildningsnämndens budget skulle minskas med 7 miljoner och socialnämndens budget minskas med tre miljoner.
Lindes skatteintäkter ökar dock så lite jämfört med hur mycket kostnaderna ökar att det här inte räcker för att få budget i balans nästa år. I budget för 2020 föreslås därför ytterligare nedskärning av barn- och utbildningsnämndens budget med 13,2 miljoner och socialnämndens budget med 11,4 miljoner.
Men inte heller det är tillräckligt för att Lindes budget ska vara i balans. Utöver de där besluten om ”effektivisering” finns ett generellt krav på effektivisering med en procent av budget för samtliga nämnder.
I tabellerna nedan ser ni de sammanlagda ramminskningarna för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. På raden ”Ram” kan ni se hur många miljoner nämnderna skulle få utan besparingskraven. Drar ni bort de olika besluten om ”effektivisering” får ni fram hur mycket de två nämnderna tilldelas (fetstil) enligt det budgetförslag som ska klubbas måndagen 10/6.
Barn- och utbildningsnämnden ska spara 27 miljoner 2020 vilket innebär ett krav på att förskolan och skolan i Linde minskar sina kostnader med 4,3 procent jämfört med budget för 2019. Socialnämnden ska spara 20,4 miljoner vilket innebär ett krav på att omsorgen i Linde minskar sina kostnader med 3,8 procent jämfört med budget för 2019.
Igår gjorde vi ett besök i Enköping. Där ska förskolan och skolans budget minskas med två procent. Tidigare har vi tittat till hur det ser ut i kommunerna i Stockholms län och hittat liknande besparingskrav i de flesta kommunerna i länet. Var vi än gör nedslag i kommuners och landstings budgetar ser vi samma sak. Krav på samma eller högre kvalitet men till minskade resurser.
Vi tror inte att det går att styra välfärden på det här sättet. När glappet mellan krav och resurser ökar ökar också den arbetsrelaterade ohälsan. Antingen måste resurserna öka till den nivå där kraven befinner sig eller så måste kraven sänkas så att de är i balans med välfärdens resurser.
Troligen behöver man göra båda de sakerna samtidigt!
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tankesmedjan Balans är politiskt och fackligt oberoende. Vår verksamhet finansieras av bidrag från människor som tycker att vi gör ett bra jobb med att granska hur den politiska styrningen av välfärden skapar en ständigt ökande arbetsbelastning för medarbetare i vård, skola och omsorg. Bli gärna månadsgivare du med eller swisha en slant!